Orken tillbaka med sviktpacemaker
För personer med svår hjärtsvikt kan en inopererad sviktpacemaker innebära en stor och positiv förbättring.
Professor Cecilia Linde vill tacka alla givare som gör forskningen möjlig.
Foto Leonard Gren
Sviktpacemakern, även kallad CRT eller biventrikulär pacemaker, introducerades i vården i början av 2000-talet. Flera studier visar att apparaten räddar liv och minskar effekterna av hjärtsvikten, som till exempel behovet av sjukhusvård. Professor Cecilia Linde har under många år forskat om hjärtsvikt och enligt henne skulle fler drabbade kunna dra nytta av en sviktpacemaker.
Fler kan bli hjälpta
- Själva införandet av behandlingen har gått lite trögt. Sviktpacemakern används generellt sett för lite både i Sverige och i andra länder. Min forskning handlar bland annat om att ge hjärtläkare och primärvård ett mer komplett underlag för val av behandling vid olika typer av hjärtsvikt och elektriska störningar i hjärtat, säger Cecilia Linde.
En sviktpacemaker fungerar ungefär som en vanlig pacemaker, men med skillnaden att den har en tredje elektrod som stimulerar hjärtats vänstra kammare. Vissa modeller har även en inbyggd hjärtstartare, en så kallad ICD. Många hjärtsviktsdrabbade är sköra och lider av multisjuklighet, men även de kan förbättras av sviktpacemakern. Inte sällan medför hjärtsvikt täta vårdbesök, något som regionerna har försökt att lösa på nya sätt i dessa pandemitider.
Nya tekniska lösningar
- Man kan säga att pandemin covid-19 mer eller mindre tvingat fram distanslösningar för att exempelvis läsa av medicinsk apparatur som används av hjärtsviktspatienter. Nya typer av uppkopplade monitoreringar i hemmet kan stabilisera tillståndet för sjuka, och det här kommer vi se ännu mer av i framtiden, siar Cecilia Linde.
Hjärtsvikt – visionärt forskningsmål
Minst 250 000 svenskar lider av hjärtsvikt. Det är en allvarlig sjukdom där hjärtat inte orkar pumpa ut blod för att möta kroppens behov. De drabbade behöver ofta avancerad läkemedelsbehandling och ibland hjärtkirurgi för att leva längre.
Forskningens mål är att hjärtsvikt upptäcks tidigare och att behandlingen förbättras, så att du som drabbas får ett längre liv med ökad livskvalitet tillsammans med dina nära och kära.
För patienternas del kan det innebära höjd livskvalitet när de får rätt behandling så tidigt som möjligt, vilket motverkar försämringar och minskar sjukhusbesöken. Det låter som en vinna-vinna-situation som blir vanligare i samband med samhällets digitalisering. Vilken betydelse spelar Hjärt-Lungfonden för dina möjligheter att driva forskningen framåt?
Viktig finansiär
- Hjärt-Lungfonden betyder oerhört mycket för effektiviteten i forskningen. Jag tänker särskilt på att anslagen ofta täcker alla nödvändiga resurser som forskningssjuksköterskor, laboratorieassistenter, ultraljudsundersökningar etcetera. Jag vill framföra mitt varma tack till alla privata gåvogivare som gör min och kollegors forskning möjlig, avslutar Cecilia Linde från Karolinska institutet.
