Ett gemensamt matmönster – en grund att utgå ifrån
Vid en systematisk genomgång och metaanalys av kohortstudier (prospektiva studier) rörande matmönster och hälsa fann man 113 rapporter med sammanlagt 3 277 684 studiedeltagare. Ett hälsosamt matmönster var kopplat till en minskad risk för insjuknande i flera stora folkhälsosjukdomar liksom total dödlighet. Risken att sjukna eller avlida i kardiovaskulära sjukdomar, cancersjukdomar liksom insjuknande i typ 2-diabetes eller neurodegenerativa sjukdomar var signifikant lägre hos dem som rapporterat att de åt hälsosamt jämfört med dem som inte åt hälsosamt. Man fann också hos individer som haft en cancersjukdom att ett hälsosamt matmönster vara kopplat till en lägre total dödlighet liksom cancerdödlighet.
I de olika studierna var matmönster mätt med tre olika vanliga hälsoindex. Ett hälsosamt matmönster karakteriserades bland annat av ett högt intag av frukt, grönsaker, baljväxter och fullkorn, en gynnsam fettbalans (mycket omättade och lite mättade fetter), ett lågt intag av socker, salt och mättat fett. Se även matpyramiden på sid 3.
I Nya Nordiska Näringsrekommendationer 2023 (NNR 2023) finns också hänvisningar till översikter av prospektiva observationsstudier rörande matmönster och hälsa. Se kapitlet ”Overview of food groups, meal and dietary patterns”.
Källa:
Morze J et al. J Acad Nutr Diet. 2020;120(12):1998–2031.
Scientific Report of the 2020 Dietary Guidelines Advisory Committee. U.S. Department of Agriculture; 2020.Nya nordiska näringsrekommendationer – vad innebär de och vad händer nu?