Enskild egendom och giftorättsgods

I praktiken sker dock sammanblandning av de två egendomsslagen alltför ofta med oönskade konsekvenser för någon av makarna som följd. Om exempelvis en make säljer egendom som är enskild och därefter förvärvar ny egendom som har större värde än den sålda egendomen och betalar mellanskillnaden med egendom som utgör giftorättsgods vad får då den nya egendomen för karaktär?

Det är inte heller ovanligt att en av makarna använder giftorättsgods till att förbättra enskild egendom eller använder enskild egendom till att lösa lån på eller renovera en gemensam fastighet som är giftorättsgods. Liknande åtgärder och transaktioner kan orsaka stora svårigheter i bedömningen av egendomens karaktär.

Problematisk sammanblandning

Högsta domstolen har i praxis slagit fast att sammanblandning av egendom är problematisk. Det kan till och med bli så att egendomen förlorar sin karaktär av enskild egendom om medlen inte hålls separerade. Vid gemensamma köp där del av köpet finansieras med lånade medel, bör makarna också vara noggranna med att redan innan köpet avtala om hur den enskilda egendomen är att betrakta framåt.

Dold samäganderätt

Principen om dold samäganderätt saknar lagstöd men har utvecklats genom rättspraxis. Följden av principen är att makar eller sambor kan samäga egendom trots att detta inte framgår av ett köpekontrakt eller av allmänna förmögenhetsrättsliga principer.

Vanligtvis brukar principen om dold samäganderätt aktualiseras för egendom där det endast är möjligt att vara EN registrerad ägare; t ex fordon eller värdepappersdepåer (här har en del banker lättat på reglerna och låter numera flera personer dela ägandet till en depå).

För att ha chans till att betraktas som dold samägare ska

• egendomen ha förvärvats för gemensamt bruk

• ett finansiellt bidrag ska ha skett vid förvärvet (obs VID förvärvet, inte senare).

Gemensam partsvilja

När det gäller lån till fastighets/bostadsrättsköp ställer banken många gånger krav om fler än en låntagare, vilket betraktas som en finansiering. Om dessa båda kriterier anses uppfyllda kan rätten också titta på om det funnits en gemensam partsvilja, uttalad eller underförstådd, om att vara gemensamma ägare för att slutligen bedöma om det föreligger dold samäganderätt.

Rätten kan då förklara den dolda samägandeparten som ”öppen” som ger denne rätt att t ex söka lagfart på en fastighet. Det finns också begränsningar i vad makar får avtala om i äktenskapsförord. Av respekt för gåvogivare eller testator som givit/efterlämnat något med villkor om att det ska vara enskild egendom, är det så att makarna inte får bestämma i äktenskapsförord att det ska vara giftorättsgods.