Dagens forskning är morgondagens vård
Så här vill Hjärt-Lungfonden förbättra livet för personer med tuberkulos.
Se målen för 11 sjukdomarTuberkulos, eller tbc, är en smittsam infektionssjukdom som framför allt angriper lungor men också andra organ.
Vid tbc i lungor eller andra organ är det vanligt att den som blir sjuk känner sig svag, allmänt hängig, trött och aptitlös.
Symtom på tuberkulos
Envis hosta
Blod i upphostningarna
Bröstsmärtor
Trötthet
Aptitlöshet
Långdragen feber
När tbc drabbar lungorna får den sjuke ofta en envis hosta och upphostningar som varar i flera veckor. Personen kan också få ont i bröstet och det kan i ovanliga fall förekomma blod i upphostningarna. Det är också vanligt att den sjuke blir hängig och trött samt tappar aptiten och därmed går ner i vikt. Feber och nattliga svettningar är också vanligt.
Tuberkulos i lymfkörtlarna och skelettet
Vid tbc i lymfkörtlarna är de främsta symtomen förstorade, oömma körtlar, främst på halsen. Körtlarna växer långsamt.
Vid tuberkuloshärdar i skelettet och lederna är det vanligt med smärta i den drabbade delen av kroppen. Tbc i ryggraden kan ge upphov till en typisk puckel på ryggen.
Så ställs diagnos
Misstänkta fall av tuberkulos remitteras till specialister på lungklinik eller infektionsklinik där personen undersöks och får genomgå r öntgen samt lämna upphostningsprover som sedan analyseras. Olika tester kan visa om en person bär på latent tbc.
Vid tbc utanför lungorna ställs diagnosen genom att tuberkelbakterierna påvisas genom odling, till exempel i ledvätska eller i vävnadsprover. Bentuberkulos syns också på röntgenbilder.
Källa: Hjärt-Lungfondens faktablad om Tuberkulos
Vetenskapligt ansvarig: Olle Stendahl, professor emeritus vid Institutionen för klinisk experimentell medicin, Linköpings universitet
Uppdaterat: 2022-01-12
Tuberkulos är världens mest spridda infektionssjukdom och man räknar med att en tredjedel av jordens befolkning är bärare av tuberkulosbakterien.
Varje år insjuknar omkring tio miljoner människor i aktiv tuberkulos och cirka en och en halv miljon dör till följd av sjukdomen. Flest sjukdomsfall och dödsfall inträffar i Afrika och Asien.
Lungtuberkulos är den överlägset vanligaste formen av tuberkulos i Sverige, cirka 65 procent av de smittade har lungtuberkulos, de flesta dock med låg smittorisk. Tuberkulos kan även drabba lymfkörtlar men även skelettet och andra organ som lungsäck, hjärna samt mage och urinvägar.
Aktiv lungtuberkulos
Man talar om aktiv och latent lungtuberkulos. Vid aktiv lungtuberkulos har man sjukdomssymptom som hosta och det kan bildas hålrum i lungvävnaden, så kallade kaverner, som innehåller miljarder tuberkelbakterier. Kavernerna är öppna mot luftrören, vilket ger bakterierna mycket syre och därmed goda förutsättningar för tillväxt. Personer med aktiv tbc kan vara smittsamma och i upphostningsprov från patienter med denna form av lungtuberkulos kan man ibland påvisa mängder tuberkelbakterier.
Latent lungtuberkulos
Vid latent lungtuberkulos håller den smittades immunförsvar bakterietillväxten under kontroll i granulom (inkapslingar) och det förekommer inga hålrum med bakteriehärdar. Personen är frisk och har inga symtom på tbc och är heller inte smittsam. Om det naturliga försvaret försvagas på grund av åldrande, andra sjukdomar, eller immunnedsättande behandling, kan en mindre andel av dessa personer utveckla aktiv tuberkulos.
Så smittar tuberkulos
Tbc smittar främst via andningsvägarna. Tuberkelbakterien finns i de små vattendropparna som sprids när den tuberkulossjuke hostar eller nyser, och det räcker med att ett fåtal bakterier kommer in i lungorna för att en infektion ska uppstå efter 3−12 veckor. Bakterierna kan hålla sig levande i luften länge, framför allt om miljön är mörk och fuktig. Smittrisken ökar därför vid trångboddhet och dålig ventilation.
Mindre än 5−10 procent av dem som smittas utvecklar tbc. Sjukdomen bryter vanligen ut inom två år efter smittotillfället, men ibland först efter flera decennier.
Tuberkulos och hiv
Sjukdomar som hiv samt undernäring påverkar immunförsvaret och ökar då risken markant för personer med latent tbc att utveckla en aktiv form av sjukdomen. Utan behandling avlider cirka en tredjedel av de som insjuknar i aktiv tbc. För dem som har både tbc och hiv dör i princip alla som inte kommer under behandling. Detta gör tbc till en av världens tio vanligaste orsaker till död.
Källa: Hjärt-Lungfondens faktablad om Tuberkulos
Vetenskapligt ansvarig: Olle Stendahl, professor emeritus vid Institutionen för klinisk experimentell medicin, Linköpings universitet
Uppdaterat: 2022-01-12
Varje år insjuknar fler än 10 miljoner människor i världen i tbc och år 2020 avled 1,5 miljoner enligt siffror från Världshälsoorganisationen WHO.
Situationen är särskilt allvarlig i Afrika, Asien, Latinamerika och Östeuropa. Det globala problemet förvärras av spridningen av hiv och en ökande förekomst av behandlingsresistent tbc.
Lågt antal tbc-fall i Sverige
Under 1900-talets förra hälft var tbc fortfarande vanligt i Sverige. Ännu 1940 insjuknade cirka 20 000 svenskar i tbc och antalet dödsfall uppgick till nästan 5 000 per år. Sedan dess har antalet tbc-fall bland personer födda i Sverige sjunkit stadig och i dag är landet ett av de i världen som har lägst antal tbc-fall i förhållande till folkmängden.
Ungefär 90 procent av de som insjuknar i tuberkulos i Sverige är födda i något annat land och oftast har de blivit smittade innan de flyttade hit. Förekomsten av tbc har ett tydligt samband med utvecklingsnivå och välstånd i ett land. Undernäring, trångboddhet och bristande hygien är riskfaktorer som underlättar sjukdomsspridningen, liksom konsumtion av opastöriserade mjölkprodukter.
Ökad risk för spädbarn, gamla och missbrukare
Risken för insjuknande är större också för individer vars ålder eller hälsotillstånd gör dem sämre rustade att bekämpa en eventuell infektion. Gruppen omfattar spädbarn och gamla, vars immunförsvar inte fungerar fullt ut. Samma förhållande gäller för socialt utsatta grupper som lider av undernäring eller missbrukar alkohol och narkotika.
Parallella sjukdomar som försvagar immunförsvaret ökar också risken för att en eventuell tbc-infektion ska bryta ut. Det gäller framför allt hiv, men även diabetes, kronisk lungsjukdom, cancer och njursjukdom innebär en ökad risk.
Källa: Hjärt-Lungfondens faktablad om Tuberkulos
Vetenskapligt ansvarig: Olle Stendahl, professor emeritus vid Institutionen för klinisk experimentell medicin, Linköpings universitet
Uppdaterat: 2022-01-12
Behandlingen av tbc omfattar en sex månader lång intensiv medicinering med antibiotika.
En kombination av flera läkemedel
Tuberkulos som upptäcks i tid kan nästan alltid botas med hjälp av antibiotika. Det är nödvändigt att kombinera flera läkemedel för att minska risken för att bakterierna utvecklar resistens, det vill säga motståndskraft, mot de vanligaste tbc-läkemedlen. Risken för att utveckla resistens ökar hos den som avbryter behandlingen i förtid eller tar sina mediciner oregelbundet. Eftersom alla tbc-patienter som är smittsamma enligt smittskyddslagen är tvungna att vårdas på sjukhus, övervakar vården patienternas följsamhet till medicineringen.
Multiresistent tuberkulos (MDR-TB)
Multiresistent tuberkulos (MDR-TB) definieras som den sjukdom som orsakas av Mycobacterium tuberculosis men som är resistent mot två av de fyra antibiotika man brukar sätta in som behandling av sjukdomen. I dag har multiresistenta bakteriestammar fått omfattande spridning inte minst i Östeuropa och Ryssland, och Världshälsoorganisationen WHO uppskattar att 5 procent av alla tuberkulosfall är multiresistenta.
För att bota multiresistent tuberkulos krävs behandling med 5−7 typer av antibiotika under 9-18 månader. Behandlingen ger många och svåra biverkningar och är dessutom mycket dyr.
Extremt resistent tuberkulos (XDR-TB)
Extremt resistent tuberkulos, XDR-TB, är ännu svårare att bota eftersom bakterierna är resistenta mot flertalet antibiotika och prognosen närmar sig den för svår cancersjukdom. Knappt 50 000 människor i världen insjuknar varje år i extremt resistent tuberkulos.
Källa: Hjärt-Lungfondens faktablad om Tuberkulos
Vetenskapligt ansvarig: Olle Stendahl, professor emeritus vid Institutionen för klinisk experimentell medicin, Linköpings universitet
Uppdaterat: 2022-01-12
Hjärt-Lungfonden startade 1904 som Svenska Nationalföreningen mot Tuberkulos och är fortfarande engagerad i kampen mot tbc genom att finansiera hela eller delar av olika forskningsprojekt.
Nytt vaccin och effektivare antibiotika
Forskningen kring tuberkulos följer flera spår. Bland annat försöker man ta fram ett bättre vaccin än det gamla BCG-vaccinet, som funnits i snart 100 år och vars skyddseffekt är begränsad, framför allt hos vuxna.
Annan forskning är inriktad på hur andra infektioner, som hiv och kroniska maskinfektioner, påverkar utvecklingen av tuberkulos.
Bättre och snabbare diagnostik, effektivare antibiotika och nya former av antibiotika för att kunna bota extremt resistent tuberkulos är andra utmaningar för forskningen, liksom ökad kunskap om hur kroppens eget immunförsvar kan stimuleras.
Källa: Hjärt-Lungfondens faktablad om Tuberkulos
Vetenskapligt ansvarig: Olle Stendahl, professor emeritus vid Institutionen för klinisk experimentell medicin, Linköpings universitet
Uppdaterat: 2022-01-12
Symtom på lung-tbc är envis hosta och upphostningar under flera veckor.
Många tuberkulospatienter kan få måttlig, men långdragen, feber samt nattsvettningar. Viktminskning är vanligt. Tbc i lymfkörtlarna märks vanligen genom förstorade, oömma körtlar, främst på halsen. Tuberkuloshärdar i skelettet och leder ger symtom i knän, höfter eller ryggkotor. Misstänkta fall av lungtuberkulos brukar remitteras till specialister på lungklinik eller infektionsklinik. Där fastställs eller utesluts diagnosen tbc genom en rad undersökningar. Bland annat görs en grundlig genomgång av patientens sjukdomshistoria och en lungröntgenundersökning. I Sverige görs alltid bakterieodling från tbc-misstänkta.
Det vanligaste sättet som tbc smittar är genom att någon som insjuknat nyser eller hostar. Cirka tio procent av de som smittas utvecklar tbc. Sjukdomen sprids lättast när personer med obehandlad lung-tbc hostar eller nyser. Smittämnet dör av solljus och luftdrag, men i mörk och fuktig miljö kan det överleva i månader. Det vanligaste är att en tbc-infektion drabbar lungorna, men den kan angripa så gott som alla organ. Ett vanligt sätt att insjukna i tbc i Sverige är att en så kallad latent tbc, som en person har levt med i många år, övergår i klinisk sjukdom.
Tbc behandlas framför allt med antibiotika. Den som får rätt behandling blir med största sannolikhet smittfri inom ett par veckor, och så småningom botad.
Hela behandlingen kan genomföras i öppenvården. Smittsamma tbc-patienter är enligt smittskyddslagen skyldiga att genomgå behandling. Bacillus Calmette-Guérin-vaccin, BCG, är det enda tillgängliga vaccinet mot tbc. Vaccinet ingår sedan 1974 i WHO:s globala vaccinationsprogram.
Den största utmaningen för forskningen om tbc är den stora spridningen av multiresistenta bakterier. En global utmaning är en allt större spridning av multiresistent tbc. Den är resistent, mot två av de tre antibiotika som har god förmåga att döda tuberkelbakterierna och alltså mycket svår att bota.
I Sverige är tuberkulos ingen utbredd sjukdom, men globalt sett är tbc ett mycket stort problem.
I västvärlden betraktas tuberkulos, tbc, ofta som något som hör det förflutna till. Tyvärr kan inget vara mer felaktigt. Tuberkulos är den mest spridda smittsamma infektionssjukdomen i världen, och varje år insjuknar nästan nio miljoner människor.
Antalet dödsfall uppgår till 1,5 miljoner årligen. Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, är cirka två miljarder människor smittade av tuberkelbakterien utan att vara sjuka. Förekomsten av tbc har ett tydligt samband med ett lands utvecklingsnivå och välstånd. Undernäring, trångboddhet och bristande hygien är riskfaktorer som påverkar sjukdomsspridningen. Situationen är särskilt allvarlig i Afrika, Asien, Latinamerika, Östeuropa, samt i forna Sovjetunionen.
Tbc var vanligt i Sverige under 1900-talets första hälft. Under decennierna därefter har tbc-förekomsten sjunkit. Sverige är ett av de länder i världen som har lägsta antalet tbc-fall i förhållande till folkmängden. I dag registreras drygt 300 nya fall om året.
- Berättelse ur livet
Eva kämpade mot tuberkulos på 1940-talet
Ett av Hjärt-Lungfondens första uppdrag var ett projekt i Norrbotten för att minska smittspridningen av tuberkulos. Distriktssköterskan Eva Boman i Töre deltog i arbetet.
- Forskningsnyhet
Det krävs bättre vaccin mot tuberkulos
Sedan 2005 insjuknar allt färre av världens invånare i tuberkulos, men utvecklingen går långsamt. Det konstaterar Olle Stendahl, seniorprofessor i medicinsk mikrobiologi vid Linköpings universitet, som forskar om tuberkulos.
- Forskningsnyhet
Tbc i världen idag
Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, är tbc den sjukdom som skördar flest liv i världen idag efter hiv/aids. Mer än en tredjedel av jordens befolkning, är smittade av tuberkulos, men utvecklingen går åt rätt håll.