Sömnapné berör allt fler

Upprepade andningsuppehåll under sömnen drabbar allt fler – både kvinnor och män. Forskare ser ingen avplaning, varken i Sverige eller i andra västländer.

– Vi vet att sömnapné kan orsaka skador i kroppen, därför är det så viktigt att vi forskar kring detta, säger Eva Lindberg, forskare och överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Obstruktivt sömnapnésyndrom – upprepade andningsuppehåll under sömnen – drabbar runt fyra procent av befolkningen. I flertalet studier ser forskarna att detta hälsoproblem ökar i västvärlden.

– Det har blivit en folksjukdom som i stora delar hänger samman med att allt fler blir överviktiga. Men sömnapné har också blivit mer känt och uppmärksammas därför oftare av läkarna, säger Eva Lindberg.

Hon leder två befolkningsstudier i Uppsala, en på män och en på kvinnor, som finansieras av Hjärt-Lungfonden med stöd av PostkodLotteriet.

Studerar sömnapné och följdsjukdomar

Det Eva Lindberg och hennes kollegor vill ta reda på är hur skadligt sömnapné är för den som drabbas och vilka följdsjukdomar andningsuppehållen orsakar. Snarkningar i kombination med upprepade andningsuppehåll är en riskfaktor för bland annat högt blodtryck och för tidig död. I dag vet forskarna också att personer med sömnapné oftare drabbas av det metabola syndromet, ett tillstånd som innebär att man har fettansamling över buken, högt blodtryck, förhöjda blodfetter samt rubbad insulinkänslighet eller redan utvecklad diabetes typ-2. Alla dessa faktorer ökar risken markant för framtida hjärt-kärlsjukdom.

– Vi kan se i våra studier på kvinnor att det finns en klar koppling mellan antalet andningsuppehåll och försämrad insulinkänslighet, säger Eva Lindberg.

Hönan eller ägget?

Men det finns mycket kvar att utreda. Forskarna står inför frågor som i stora stycken kan liknas vid den klassiska frågan: Vad kom först – hönan eller ägget? Bidrar det metabola syndromet till att personen snarkar och drabbas av sömnapné? Eller är det andningsuppehållen i sig som ökar risken att utveckla metabolt syndrom? Det vet man inte riktigt än.

– Men det tycks finnas ett intimt samband mellan sömndjupet och hur det påverkar hormoner och fettfördelning i kroppen, säger Eva Lindberg.

Hon berättar även att det finns data som tyder på att de patienter som lider mest av dagtrötthet också mår sämst – men att man i de här fallen inte ser någon klar koppling mellan tröttheten och antalet andningsuppehåll. Man vet dock att dessa personer har större benägenhet att drabbas av hjärt-kärlsjukdom och här står forskarna inför ytterligare en fråga: Beror det på att syrehalten i blodet sjunker under andningsuppehållet och orsakar skada, eller är det den störda sömnen som är boven i dramat?

– Det här är viktiga och intressanta frågor för framtida forskning. De visar också hur komplext sömnapné är, säger Eva Lindberg.

Behandling hjälper

Den behandling som i dag står till buds hjälper många drabbade. De vanligaste formerna består av en speciell andningsmask eller bettskena, båda används nattetid. Viktreducering och rökstopp är två livsstilsändringar som rekommenderas vid behov.

– Hittar man rätt behandling blir den drabbade snabbt betydligt piggare och den effekten är verkligen rolig att se som läkare. Nu gäller det att vi hittar sätt att identifiera dem som ligger i farozonen och hitta gränsdragningen när vi ska gå in och behandla.