Tre frågor till professor Susanne Gabrielsson

Forskaren som ser ett behov av nya diagnostiska tester och bättre behandlingar för lungsjukdom.

Susanne Gabrielsson är professor i immunologi och hennes forskartjänst är finansierad av Hjärt-Lungfonden.

Foto från Karolinska institutet

Berätta om målsättningen med din forskning

- Vi vill förstå om och hur exosomer bidrar till lungsjukdomar. Om vi förstår vilka molekyler i exosomerna som bidrar till olika typer av immunsvar, kan vi angripa eller blockera rätt molekyler för att minska inflammationen och bota dessa sjukdomar. Vi vill dessutom använda exosomer som ett mått på hur sjukdomarna utvecklar sig, hur de ska behandlas, och för att ställa diagnos.

Hur ser din arbetsplan ut?

- Vi har sett att exosomer från patienter kan stimulera inflammation, så vi vill utreda mekanismerna bakom detta. Vi vill ta exosomer från lungsköljvätska från patienter med sarkoidos eller KOL, analysera deras innehåll och tillsätta dem till immunologiska celler. Genom att blockera olika molekyler kan vi utreda vilka mekanismer som exosomerna använder sig av. Vi vill också utveckla en ny metod för att mäta enskilda exosomer, kanske kan vi då hitta exosomer från lungan som kommer ut i blodet och ta fram ett blodprovsbaserat test.

Vilken betydelse tror du att din forskning får?

- Genom att ta reda på hur exosomer skiljer sig mellan patienter och friska, och hur de påverkar immunceller kan vi utveckla behandlingsformer som motverkar de felaktiga immunreaktioner som leder till sjukdom. Detta skulle kunna ge nya behandlingar. Detta skulle kunna ske inom 5-10 år, eller snabbare om det t.ex. är molekyler det redan finns terapeutiska antikroppar mot. Projektet skulle också kunna leda till nya tester för sarkoidos och KOL, och skulle kunna bli verklighet inom fyra till fem år, avslutar Susanne Gabrielsson.

Vill du veta mer?

Ta del av både berättelser ur livet och forskningsnyheter om KOL.

Läs mer här