Renovering av lungor ger fler transplantationer
En svensk metod för att renovera donerade lungor som inte uppfyller traditionella kriterier för donation kan ge fler lungsjuka människor chansen att överleva. Nu bekräftar en studie finansierad av Hjärt-Lungfonden att metoden fungerar och är säker att använda vid transplantation.
Så fungerar EVLP-metoden
De lungor som inte anses ha tillräcklig hög kvalitet för direkt lungtransplantation läggs i en specialbyggd maskin där de får konstgjord blodcirkulation och kopplas till en respirator. Vätskan de cirkuleras med har förmågan att dra till sig vävnadsvätska från lungorna och därmed göra dem mindre blöta/ödematösa. Genom att analysera vätskan som passerat lungorna kan man mäta deras syresättningsförmåga.
Man blåser även upp lungorna och låter dem andas som vanligt, via en respirator.
Om lungorna uppvisar tillräckligt goda värden och visuellt ser normala ut, kyls de ner omgående och görs redo för transplantation.
Medan utvärderingen och renoveringen sker sitter en inringd patient redo, så att operationen kan genomföras direkt. Om lungorna skulle visa sig vara av för låg kvalitet sker ingen transplantation.
– Vår forskning visar att patienter som fått renoverade lungor inopererade lever lika länge och förblir friska i samma utsträckning som patienter med vanliga donatorslungor. Det betyder att tillgången till lungor som kan transplanteras ökar, vilket kan leda till kortade köer och förhoppningsvis fler räddade liv, säger Tobias Nilsson, överläkare i Region Norrbotten och studiens huvudförfattare.
Metoden, som kallas Ex vivo lung perfusion (EVLP), innebär att man utvärderar och restaurerar lungor som vid en första granskning ansetts vara av för dålig kvalitet. Lungorna placeras i en specialbyggd maskin där de får konstgjord blodcirkulation och kopplas till en respirator. Därefter testas lungorna utifrån flera kriterier. Om värdena anses bra nog sker operation direkt; det finns alltid en patient tillgänglig i samband med utvärderingen.
I studien, som finansierats av Hjärt-Lungfonden, jämfördes 54 personer som fått EVLP-behandlade lungor med 271 personer som fått vanliga donatorslungor. Patienterna i EVLP-gruppen behövde längre tid i respirator och någon extra dag på intensivvårdsavdelningen, men på fem års sikt var grupperna i övrigt fullt jämförbara. Forskarnas slutsats är att EVLP är en säker metod för att öka antalet lungor som är möjliga att transplantera.
– Under de senaste tio åren har omkring 50 svenskar avlidit i väntan på lungtransplantation. Tack vare den här metoden kommer fler lungor att finnas tillgängliga för transplantation. Det är ett genombrott som kan få livsavgörande betydelse, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
Hjärt-Lungfonden stödjer löpande flera hundra forskningsprojekt vid landets universitet och universitetssjukhus, bland annat i syfte att förbättra prevention, diagnostik och behandling av lungsjukdomar. Till exempel pågår forskning för att utveckla kunskaperna om kopplingen mellan astma i barndomen och nedsatt lungfunktion, till exempel av KOL, i vuxen ålder samt utveckla nya och enklare sätt att diagnosticera KOL.
Om lungtransplantation
I Sverige utförs cirka 60 lungtransplantationer per år. Totalt har omkring 1 000 svenskar genomgått en lungtransplantation.
Samtliga lungtransplantationer i Sverige utförs i Lund eller Göteborg.
Lungtransplantation genomförs när lungfunktionen är så dålig att den drabbade kommer att dö, alternativt när lungfunktionen blir kraftigt och oåterkalleligt nedsatt.
Den vanligaste orsaken till lungtransplantation är kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Andra orsaker kan vara lungfibros, cystisk fibros och primär pulmonell hypertension, samt mer ovanliga tillstånd som sarkoidos, histiocytos, lymfangioleiomyomatos (LAM) och sclerodermi.
Vid en operation kan antingen den ena eller båda lungorna transplanteras.