Den vanligaste diagnosen för lungtransplantation är numera lungfibros. I Sverige har fler än 1 200 personer genomgått en lungtransplantation.
Andra orsaker till transplantation kan vara kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), cystisk fibros, primär pulmonell hypertension och mer ovanliga tillstånd som sarkoidos, histiocytos, lymfangioleiomyomatos (LAM) och sclerodermi.
I lungorna tar blodet upp syrgas från andningsluften och avger koldioxid, som försvinner ut med utandningsluften. Denna funktion kan förstöras vid sjukdomar i luftrör och lungor.
Luften till lungorna förs ner genom luftstrupen, som först delar sig i två bronker, en till vardera lungan, och sedan i luftrör som delar sig i allt finare grenar. Ändgrenarna utgörs av tunnväggiga små säckar med halvklotformiga utbuktningar som kallas lungblåsor eller alveoler. Runt alveolerna löper ett finmaskigt nätverk av små blodkärl och det är här utbytet av syrgas respektive koldioxid sker.
Vid de vanligaste lungsjukdomarna förstörs alveolernas väggar, de vidgas och blir färre, eller blir ärromvandlade, vilket resulterar i försämrat upptag av koldioxid.
Till slut är lungfunktionen så dålig att en transplantation blir nödvändig för att den drabbade ska överleva.
Olika lungsjukdomar som kan kräva transplantation visar upp olika skadebilder som gör att lungfunktionen blir kraftigt och oåterkalleligt nedsatt. Vid en operation kan antingen den ena eller båda lungorna transplanteras.
Sveriges alla hjärt- respektive lungtransplantationer utförs i Lund och Göteborg. I Sverige utförs cirka 60 lungtransplantationer per år. Sammanlagt har cirka 1 200 patienter lungtransplanterats i Sverige.
Källa: Hjärt-Lungfondens faktablad om Lungtransplantation
Vetenskapligt ansvarig: Göran Dellgren, professor/överläkare, Transplantationscentrum, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg
Uppdaterat: 2022-04-27
För att en transplantationsutredning ska påbörjas ska lungsjukdomen medföra uttalat sänkt livskvalitet och ha stor påverkan på det dagliga livet.
Först när all medicinsk och annan behandling, till exempel syrgasbehandling och emfysemkirurgi prövats och befunnits otillräcklig kan transplantation komma i fråga. Den förväntade överlevnaden utan operation ska vara mindre än två år. För att komma i fråga för utredning och en eventuell transplantation måste man vara rökfri i minst sex månader.
Vid utredningen mäter man bland annat lung-, hjärt-, kärl- och njurfunktion samt bentäthet. Lungorna röntgas och både bröstkorg och buk undersöks med datortomografi. En mängd prover tas och tandhälsan kontrolleras eftersom en tandinfektion kan äventyra resultatet.
Övriga organfunktioner måste vara i gott skick och man får inte missbruka alkohol eller andra droger. Slutligen väger man samman allt och gör en helhetsbedömning av hur stor risken är och om man tror att individen klarar av detta. Om individen bedöms lämplig accepteras denna för uppsättning på väntelista för transplantation.
Innan man ställs på väntelistan ges utförlig information om själva transplantationen och eftervården. Det är viktigt att ha en närstående med under utredningen och vid informationen. Detta minskar risken för missförstånd.
Både du och dina närstående måste vara medvetna om riskerna med ingreppet. Dessutom är en närstående ett viktigt stöd under väntetiden samt under och efter transplantationen.
Det är omöjligt att säga hur lång väntetiden blir – det kan handla om allt från dagar till år. Det är viktigt att använda tiden till att träna kroppens muskler, som ofta är försvagade efter lång tids sjukdom. Ju bättre muskulatur du har före transplantationen, desto lättare kommer du igång efteråt.
När lämpliga donatorslungor finns tillgängliga kallas du till sjukhuset och måste från och med detta ögonblick fasta. Du förbereds för operation samtidigt som ett läkarlag rest till donatorssjukhuset. När läkarlaget har opererat ut donatorslungorna och kirurgen gett klartecken sövs du inför transplantationen.
Donatorslungorna transporteras i en steril plastpåse i en kylväska. Temperaturen i väskan är cirka 4 °C. I den temperaturen klarar sig lungorna i sex till tio timmar, men ju kortare tiden är, desto bättre.
Ibland använder man en så kallad ”lungbox” för att optimera eventuellt svullna och vätsketunga lungor så att de kan bli fullt funktionsdugliga och användas för transplantation.
Om endast en lunga ska bytas görs ett snitt i bröstkorgen på den aktuella sidan. Om båda lungorna ska bytas kan detta göras på olika sätt. Antingen görs ett snitt på vardera sidan om bröstkorgen, alternativt horisontellt över bröstkorgen nedanför brösten eller som ett snitt i medellinjen mitt på bröstkorgen.
Under operationen då dina lungor avlägsnas används i vissa fall, men inte alltid, en hjärt-lungmaskin. De sjuka lungorna tas bort och de nya lungorna med blodkärl och luftvägar fästs en i taget vid dina egna blodkärl och luftvägar.
Källa: Hjärt-Lungfondens faktablad om Lungtransplantation
Vetenskapligt ansvarig: Göran Dellgren, professor/överläkare, Transplantationscentrum, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg
Uppdaterat: 2022-04-27
Efter transplantationen krävs livslång behandling med immunsänkande läkemedel för att förhindra avstötning av de nya lungorna. Förutom medicineringen kan man leva ett relativt normalt liv.
När patienterna vaknar är de flesta fortfarande intuberade, vilket betyder att man har en plastslang genom munnen ned i luftstrupen. Slangen är kopplad till en respirator som sköter andningen till man kan andas själv.
En hel del andra slangar kommer att vara fästa vid kroppen – dropp med mediciner, en tunn gummikateter i urinröret, EKG-sladdar samt ett par dränageslangar som suger ut den sårvätska som bildats.
Det bildas alltid slem i lungorna efter en operation. Så länge respiratorn hjälper till med andningen avlägsnas slemmet med en kateter då och då.
När respiratorn kopplats bort får man extra syrgas. Då kommer också sjukgymnasten och hjälper dig att göra andningsövningar, men det är också viktigt att träna på egen hand. Vid en del övningar kan det göra ont i såret, men man ska inte vara rädd för att ta i.
På sjukhuset får du en liten spirometer som du dagligen ska blåsa i och kontrollera din lungfunktion med, även sedan du kommit hem. Resultaten förs in i en speciell dagbok och visas upp vid återbesöken, som inledningsvis sker flera gånger i månaden. Ett år efter operationen sker kontrollerna ungefär en gång i månaden. De flesta blir kvar på sjukhuset i cirka fyra veckor efter ingreppet.
Efter transplantationen krävs livslång behandling med immunsänkande läkemedel för att förhindra avstötning av de nya lungorna. Doserna av immunsänkande läkemedel är som högst det första året.
Du får även ta njurskyddande, blodtrycks- och blodfettssänkande mediciner. Under den första tiden efter ingreppet får du dessutom infektionsförebyggande läkemedel. Förutom medicineringen kan du leva ett relativt normalt liv med dina nya lungor.
Ät varierat, nyttigt och inte för mycket. Undvik rått, gravat och dåligt genomstekt kött, gravad och rökt fisk samt opastöriserade mejeriprodukter.
Avstå från alkohol den första tiden eftersom levern påverkas av dina mediciner. Du ska aldrig mer röka.
Motionera. Det finns inga begränsningar och det är inte farligt att bli andfådd, snarare naturligt.
Så snart du känner att du orkar går det bra att återuppta sexuallivet. Om du vill ha barn bör du tala med transplantationscentrum – det gäller både män och kvinnor eftersom det handlar om inställningen av de immunsänkande läkemedlen.
Låt bli naturmedel och naturläkemedel. Enda undantaget är omega 3-fettsyror. En del naturläkemedel påverkar dina andra mediciner.
Före behandling hos tandläkare och tandhygienist bör du äta antibiotika. Kontakta din läkare.
Avstå från tatuering och piercing. Alla ingrepp som innebär att man sticker hål på skinnet, öppnar en port in i kroppen för bakterier och risken för allvarliga infektioner ökar.
Vänta helst ett år med att resa utomlands och diskutera eventuella vaccinationer med din läkare.
Var försiktig med solen. De immunsänkande läkemedlen gör huden skörare och mer känslig.
Källa: Hjärt-Lungfondens faktablad om Lungtransplantation
Vetenskapligt ansvarig: Göran Dellgren, professor/överläkare, Transplantationscentrum, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg
Uppdaterat: 2022-04-27
Forskning pågår i syfte att förfina metoderna vid lungtransplantation, motverka avstötning och förlänga överlevnaden. En ny metod gör det möjligt att använda donerade lungor som tidigare ansetts oanvändbara.
Många donerade lungor som i grunden har varit friska drabbas av en hastigt nedsatt funktion i samband med donatorns dödsfall, och då klassats som oanvändbara.
Forskare har nu i Göteborg placerat sådana donatorlungor i en specialbyggd lungmaskin eller "lungbox", och visat att de flesta lungor får en normaliserad funktion, och sedan kan användas för lungtransplantation.
Källa: Hjärt-Lungfondens faktablad om Lungtransplantation
Vetenskapligt ansvarig: Göran Dellgren, professor/överläkare, Transplantationscentrum, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg
Uppdaterat: 2022-04-27
Plusgiro 90 91 92-7
Bankgiro 909-1927
Swish 90 91 92 7
Telefon: 0200-88 24 00
E-post:
Hjärt-Lungfonden
Box 2167
103 14 Stockholm
Telefon: 08-566 24 200
E-post:
Organisationsnummer: 802006-0763
