Lungsvikt innebär att kroppen inte kan upprätthålla normal nivå av syre i blodet. Ibland är också halten av koldioxid i blodet förhöjd. Eftersom kroppens alla organ behöver syre kan syrebristen påverka kroppen negativt om den inte behandlas.
Akut och övergående lungsvikt kan orsakas av exempelvis lunginflammation eller covid-19. Lungsvikten kan också vara kronisk och då orsakad av till exempel kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) (länk) eller lungfibros (länk).
Kronisk lungsvikt
I Sverige är kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, den vanligaste orsaken till kronisk lungsvikt. Kronisk syrebrist uppkommer även i senare stadier av till exempel lungcancer, lungfibros och kronisk lungemboli.
Den kroniska syrebristen skadar bland annat njurfunktionen, endokrina funktioner, muskelfunktionen och även den intellektuella förmågan. Syrgasbehandling i hemmet för KOL-patienter med kronisk syrebrist ökar livslängden och förbättrar livskvaliteten.
Symtom vid lungsvikt
Det vanligaste symtomet vid lungsvikt är andnöd. Det är också vanligt att den drabbade känner kvävningskänslor, rädsla, panik och ångest.
Akut lungsvikt
ARDS, Acute Respiratory Distress Syndrome, är en form av akut svår lungsvikt som kan uppkomma till följd av exempelvis lunginflammation, sepsis eller inandning av maginnehåll eller vatten.
Symtom vid akut lungsvikt
Symtomen vid akut lungsvikt kan, förutom andnöd, vara hög puls, förvirring och cyanos. Tillståndet behandlas med läkemedel mot bakomliggande orsak, syrgas och i extrema fall med den typ av hjärt-lungmaskin som kallas ECMO.
