Forskaren som vill stoppa KOL innan lungan förstörs
Publicerad: 2023-11-23 | Uppdaterad: 2023-11-23
KOL är antagligen inte en enda sjukdom – snarare kanske 15 stycken som liknar varandra sett till symtomen. Forskaren Åsa Wheelock försöker bena ut skillnaderna och bana väg för tidigare och bättre diagnos och behandling.
Idag baseras diagnosen av lungsjukdomar som astma och KOL på symtom. Folksjukdomen KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, är exempelvis en bred paraplydiagnos som är baserad på några ganska trubbiga kliniska parametrar, till exempel mätning av lungfunktionen med spirometri.
Vill hitta sjukdomen innan patienten fått några symtom
– Problemet när vi baserar diagnosen på kliniska symtom är att vi upptäcker sjukdomen i ett skede där vi redan har förlorat en stor del av lungfunktionen. De molekylära förändringarna har redan funnits länge, kanske i flera år. Vår idé är att hitta markörer i ett tidigt skede, innan patienten ens har märkt några symtom. På så sätt kan vi hjälpa dem innan det är för sent, säger Åsa Wheelock, docent i experimentell lungmedicin vid Karolinska institutet.
Studerar molekyler för att klassificera KOL-patienter
En utmaning är att KOL i molekylär mening inte är en enda sjukdom – snarare en lång rad olika sjukdomar där symtomen överlappar. Sjukdomen ser till exempel olika ut hos kvinnor och män, hos vissa yrkesexponerade och hos för tidigt födda.
– Det finns antagligen uppemot 15 olika varianter av KOL. Genom att karaktärisera olika sjukdomsundergrupper väldigt noggrant på molekylär nivå hoppas vi kunna hitta specifika markörer för olika typer av sjukdom, berättar Åsa.
”Kanske borde vi ha olika behandlingsstrategier för kvinnor och män.”
När det gäller olika typer av KOL är patientens kön en uppdelning som ligger nära till hands. KOL hos kvinnor och män ser olika ut. Kvinnor har oftare inslag av kronisk bronkit medan män med KOL oftare har emfysem, skadade lungblåsor. Molekylärt är skillnaderna enormt stora.
– Våra analyser visar att skillnaderna mellan olika typer av KOL är mycket större än vad vi kunnat tänka oss. Vi ser att hos kvinnor med KOL påverkas en särskild sorts immunceller, makrofager, i större utsträckning. Hos männen påverkas i stället bland annat transporten av mikro-RNA. De här skillnaderna på molekylär nivå har idag ingen betydelse för vilken behandling som patienten erbjuds, men kanske är det så att vi borde ha olika behandlingsstrategier för kvinnor och män, säger Åsa Wheelock.