Jag önskar att jag får umgås med mina barn

Publicerad: 2023-11-20 | Uppdaterad: 2023-11-20

För 16 år sedan fick jag KOL. Sjukdomen kom först smygandes, men sen gick det ganska fort. Jag ville inte att livet skulle ta slut, jag ville att det skulle fortsätta

Lungorna gav upp

Jag jobbade på ett bygge och ställningarna var 30 meter höga. På våren hade jag inga problem att gå upp för ställningen i ett svep. Men när hösten kom, då var jag tvungen att stanna upp två gånger och vila. Nästa vår kom jag inte ens upp. 

Att få diagnosen var som att få en riktig käftsmäll. Jag fick en dödsdom, så kändes det. Och jag blev snabbt sämre. Jag kunde inte skotta, jag kunde inte handla, jag tog mig knappt ur sängen. Jag kände mig som en belastning, både för familjen och samhället. Tre gånger åkte jag ambulans och varje gång trodde jag att jag skulle dö. Men jag ville inte att livet skulle ta slut, jag ville att det skulle fortsätta.

Läkaren trodde det var omöjligt att springa ett maratonlopp

När det var som sämst kunde jag knappt gå 50 meter. Då började läkarna prata om att jag skulle få syrgas i hemmet och en rullator som hjälpmedel. Det tog skruv i min skalle och jag tog ett beslut – att inte dö. Min 5-åriga dotter skulle få leva med sin pappa. Så jag tog tag i mitt liv, började äta bra mat, började träna. Jag satte upp ett mål att klara ett maratonlopp åtta år senare, när jag var 60. Omöjligt, sa läkaren, men jag blev sporrad. Första målet var att klara en kilometer. Sedan tre, sedan fem. Och första gången jag klarade en mil, det var helt fantastiskt.  

Livet segrade, till slut

På min 60-årsdag genomförde jag ett maratonlopp. Även om jag mest gick så klarade jag det, på 8 timmar. Det var en seger. Men bakom låg 30 timmars träning i veckan. Plus att jag fick bra mediciner, utan dem klarar jag mig inte. För forskningen går ju framåt, det är därför jag sitter här.

Forskningen har många utmaningar

En utmaning som forskarna tampas med är att KOL i molekylär mening inte är en enda sjukdom – snarare en lång rad olika sjukdomar där symtomen överlappar. Sjukdomen ser till exempel olika ut hos kvinnor och män, hos vissa yrkesexponerade och hos för tidigt födda.

– Det finns antagligen uppemot 15 olika varianter av KOL. Genom att karaktärisera olika sjukdomsundergrupper väldigt noggrant på molekylär nivå hoppas vi kunna hitta specifika markörer för olika typer av sjukdom, berättar Åsa Wheelock, docent i experimentell lungmedicin vid Karolinska institutet.