Kylan är besvärlig för astmatiker
Så här års biter rimfrosten i luftvägarna på oss alla. För många astmatiker är kylan särskilt besvärlig.
– De flesta astmapatienter har besvär med kylan. Kall, torr luft sliter hårt på slemhinnorna och ju kallare det är desto torrare blir luften. Vid 15 minusgrader är luftfuktigheten noll, då blir stressen på luftvägar och slemhinnor stor, de måste både värma och fukta luften vi andas, säger Leif Bjermer, professor i lungmedicin och allergisjukdomar vid Lunds universitet.
Föroreningar i luften
Med kylan ökar också föroreningarna eftersom luften inte omsätts lika mycket i kallt väder. Avgaser, asfaltdamm och partiklar från bildäck lägger sig kvar i luften vi andas och gör den mer förorenad. Svåra astmaattacker är oftast kopplade till mycket luftföroreningar, och har alltså inte enbart med kylan att göra.
Stora temperaturväxlingar mellan ute och inne kan leda till chockeffekt för personer med köldastma. Ingen kan hoppa i en isvak utan att kippa efter andan och börja hyperventilera. Fenomenet kallas nasobronkial reflex och för köldastmatiker kan samma nervreflex utlösas av att få kall luft i ansiktet eller i näsan. När du snabbt går från värme till kyla så utvidgas blodkärlen kring luftvägarna väldigt snabbt och det bildas ödem i slemhinnorna.
– Rusa inte på när du går från värme till kyla utan stanna till och andas lugnt genom näsan och låt luftvägarna vänja sig och få en möjlighet att anpassa sig till temperaturen, råder Leif Bjermer.
Anpassa träningen
Man vet att långvarig exponering för kyla ökar stressen på slemhinnorna och kan ge strukturella förändringar i luftvägarna. Exempel på det kan man se hos personer som länge arbetat utomhus i Norrland eller hos elitlängdskidåkare.
– Hur besvären utvecklar sig kan bero på miljön. Ishockeyspelare och konståkare utsätts utöver den kalla luften för ozon och kväveoxid, som finns i ishallarna. Skidåkare utsätts kanske inte för lika mycket föroreningar, men har långa träningspass i kall, torr luft. Det gäller att anpassa träningsintensiteten vintertid, säger Leif Bjermer.
Ren köldastma, som ofta drabbar idrottare, förefaller vara en av en annorlunda typ än vanlig astma.
– För vissa med köldrelaterad astma är besvären mer lika de symptom som KOL-patienter har. De har en annan inflammationsbild än patienter med vanlig allergisk astma och svarar ibland bättre på den typ av behandling som man ger till patienter med KOL än på traditionell astmabehandling, säger Leif Bjermer.
Nyttigt att vara ute
Ansträngning i kyla och avgaser ger sammantaget en försämring av en redan befintlig astma. Det är viktigt att behandla grundsjukdomarna så bra som möjligt och sedan skydda slemhinnorna väl.
– Bara du undviker köldchocker är det nyttigt att vara ute när det är kallt. Normala vintrar och när du andas med både näsa och mun så klarar kroppen väl av kylan, säger Leif Bjermer.
Så tacklar du vinterkylan
Se till att behandla nästäppa så att du kan andas med både näsa och mun.
Skydda mun och ansikte med en sjal eller halsduk när du är ute i kylan.
Om du vistas längre tid ute finns också olika typer av luftvärmeväxlare du kan använda, antingen i form av en luva att dra ner över mun och näsa eller en andningsmask som hjälper till att värma upp luften du andas. Airtrim och Jonasmasken, som tagits fram av norska astma- och allergiförbundet, är två exempel.
Den som vinteridrottar mycket kan tycka det är besvärande med värmen i luvan och kondensen som bildas bakom masken. Då är munstycket Lungplus, som man håller i munnen, ett alternativ. Munstycket kostar 250 kronor på apoteket.