Vill öka livskvaliteten för lung- och astmasjuka

Genom sin forskning vill professor Gunilla Westergren-Thorsson förbättra livskvaliteten för alla dem som drabbats av olika typer av lungsjukdomar och allergier.

Allt fler människor lider av någon form av lungsjukdom eller allergi. I dag räknar man med att cirka 19 procent av Sveriges befolkning är drabbade. Cirka 800 000 svenskar lider av astma. KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, beräknas snart vara en av de tre vanligaste dödsorsakerna.

Gränsland mellan forskning och sjukhusklinik

Vid Lunds universitet letar en forskargrupp – Lungbiologigruppen – efter lösningar som kan ge morgondagens behandlingar. Ett tjugotal cellbiologer, kemister och läkare samarbetar i ett spännande gränsland mellan forskning och sjukhuskliniker under professor Gunilla Westergren-Thorssons ledning.

– Vi vill öka förståelsen för mekanismerna bakom kroniskt inflammatoriska lungsjukdomar. Det är viktigt att vi lär oss hur kroppen reagerar på olika saker, både friskt och sjukt. Kroppen är bra på att försvara sig och vi vill förstå hur den reparerar sig själv och hur dessa positiva faktorer kan användas i nya behandlingsformer, säger hon.

Lungpaketet stort som en tennisplan

Olika sjukdomar påverkar skilda delar av lungan. Det komplicerar forskningen eftersom hela lungpaketet är lika stort som en tennisplan om man skulle veckla ut det. Lungvävnaden består av elastisk bindväv, som gör att lungan kan röra sig.

– Bindvävsmolekylerna styr processer i cellerna. Vi odlar och tittar på celler från lungan, men även hela lungans byggnadsställning. Vi tillsätter specifika celler och molekyler till lungvävnad där de ursprungliga cellerna tagits bort för att efterlikna den miljö som är viktig vid läkning, säger hon.

Avbildning det hetaste inom lungforskning

Teknikutvecklingen har förfinats enormt de senaste åren och forskningen utförs i dag alltmer i avancerade datormiljöer.

– Avbildning är det hetaste inom lungforskning nu. Den ger oss fantastiska möjligheter. Vi kan titta mer detaljerat än för tio år sedan, exempelvis på förändringar i lungans fina strukturer. Med de bilder vi tar med mikroskop kan vi bygga upp hela lungstrukturen i 3D-miljö för att se hur lungan reagerar, säger Gunilla Westergren-Thorsson.

Tekniken gör det även möjligt att bygga upp en virtuell miljö där forskare kan använda speciella glasögon för att röra sig inne i lungan. Det skapar fantastiska möjligheter vid undervisning, men även för att få nya idéer.

Verklighetsnära modeller

Gruppens forskning har lett till att man bland de första i världen hittat en speciell stamcell som är specifik för lungan. Cellen hittades i ett organ 16 år efter att en patient fått organet via en transplantation. Den betyder att cellen antingen var långlivad eller också förnyat sig.

– När vi tittar på olika cellkomponenter som är positiva i läkningsprocessen har vi sett att vid en akut skada kommer reparerande celler från blodet, vilket man inte visste. Dessa celler rör sig snabbt in från blodet till vävnaden.  Det finns även långsammare reparerande celler i själva lungan. Detta ska vi titta närmare på i både i 3D-miljöer och i mer verklighetsnära modeller, säger hon.

Utbilda nästa generation forskare

Resan från grundforskning till färdiga och godkända terapier tar ofta upp till 20 år. Gunilla Westergren-Thorsson tror att gruppen kan ha indikationer på någon ny terapi inom fem till tio år. Mest kostnadseffektivt är att patienten inhalerar något, men hon tror även att något slags cellterapi kan vara aktuell. Det finns även idéer om mer komplexa behandlingar, men de ligger längre fram i tiden.

Efter 30 års forskning har Gunilla Westergren-Thorsson fortfarande samma driv:

– Jag vill göra något bättre för morgon­dagen, både för människor som drabbats av lungsjukdom, men även genom att utbilda nästa generation forskare, säger hon.