Banbrytande forskning kan leda till nya behandlingar för astma

Jenny Mjösberg, professor i vävnadsimmunologi vid Karolinska Institutet.

Publicerad: 2025-04-07

Astma drabbar nästan tio procent av Sveriges befolkning och kräver ofta livslång medicinering. Men forskarna vet fortfarande förvånansvärt lite om sjukdomens mekanismer. Jenny Mjösberg bedriver forskning som kan leda till bättre behandlingar – och kanske en bot.

Astma är en kronisk sjukdom som orsakas av en inflammation i luftvägarna. Hos vissa patienter är den lindrig, medan andra har svåra besvär trots medicinering.

– Det finns ingen botande behandling för astma i dag, och många patienter får aldrig full kontroll över sin sjukdom, säger Jenny Mjösberg, professor i vävnadsimmunologi vid Karolinska Institutet.

Hennes forskning syftar till att förstå vad som driver inflammationen vid astma och hur den kan behandlas mer effektivt.

Nya metoder ger ny kunskap

Mycket av den kunskap vi har om astma kommer från djurmodeller, men dessa ger inte hela bilden av hur sjukdomen fungerar hos människor. Jenny Mjösbergs forskargrupp använder därför nya avancerade metoder för att analysera vävnadsprover från patienter.

– Vi kan nu studera immunsystemet i luftvägarna på ett sätt som inte var möjligt för tio–femton år sedan. Det gör det möjligt att identifiera nya mekanismer och behandlingsmål som tidigare varit okända, säger hon.

Målet är att skapa en stabil kunskapsbas som kan leda till nya läkemedel – eller bättre användning av de behandlingar som redan finns.

Vi kan studera immunsystemet i luftvägarna på ett sätt som inte var möjligt för 10–15 år sedan

Astma är en sjukdom som påverkar livet dygnet runt och ofta kräver medicinering livet ut. Men den forskning som pågår i dag kan på sikt förändra det.

– I bästa fall kan vi hitta ett sätt att dämpa den inflammation som driver astma och återställa balansen i immunsystemet. Då skulle vi faktiskt kunna bota sjukdomen, säger Jenny Mjösberg.

Mer forskning behövs

För att lyckas med det krävs mer forskning – och den forskningen behöver stöd.

– Den här typen av avancerad forskning är både kostsam och tekniskt utmanande, men den är nödvändig för att vi ska kunna förstå astma bättre och utveckla mer träffsäkra behandlingar, säger Jenny Mjösberg.