Annika överlevde en stroke med hjälp av AKUT-testet
Publicerad: 2023-05-10 | Uppdaterad: 2024-05-21
För sex år sedan förändrades livet plötsligt för Annika. Under tiden hon var på lekplatsen med sina döttrar drabbades hon av en massiv hjärnblödning och lever sedan dess med flera olika handikapp. Idag är hon sjukpensionär.
Utan hennes snabba agerande hade jag förmodligen inte varit vid liv i dag, säger Annika.
Annika är 44 år gammal och bor i Gislaved tillsammans med sin man Anders och deras fyra döttrar. I dag är hon sjukpensionär efter att hon för fyra år sedan drabbades av en massiv hjärnblödning i nedre centrala delen av hjärnstammen.
2014 flyttade Annika tillfälligt med sin familj till USA, North Carolina, eftersom hennes man fick en anställning där. Tre år senare fick hon en hjärnblödning.
Annika var på lekplatsen utanför sin dotter Ofelias förskola när det hände. Yngsta dottern Magnolia var också med. Som tur var, var även Annikas väninna Amanda och hennes dotter med. Amanda insåg snabbt att Annika var på väg att få en stroke och agerade enligt AKUT-testet.
– Utan hennes snabba agerande hade jag förmodligen inte varit vid liv i dag, säger Annika.
Behövde opereras och dränera huvudet
Väninnan Amanda ringde 911 och ambulansen visade sig vara i närheten så den var snabbt på plats. Efter röntgen fattade läkarna beslutet att Annika skulle flygas med helikopter till universitetssjukhuset i Winston-Salem, North Carolina. Väl där så togs hon in på röntgen en gång till och efter det blev det operation för att få en dränering in i huvudet. Dräneringen ersattes av en shunt efter några dagar. Efter ytterligare några dagar på intensivavdelningen flyttades hon till en närliggande rehab-klinik.
Efter tre veckor på rehab-kliniken flögs Annika hem till Sverige. Hela hemresan arrangerades av SOS International.
– Teamet från SOS gjorde ett fantastiskt jobb med planering och hemtransport, men resan var trots det – den värsta jag gjort i hela mitt liv. Jag var vid medvetande, men kunde inte prata och hade ingen rörlighet i kroppen. Jag flögs därför liggande på bår hela vägen, berättar Annika.
Väl i Sverige fick hon bo på Rehabmedicin i Jönköping i ungefär sex månader innan hon fick flytta hem till sitt hus i Gislaved.
I dag, fyra år efter hjärnblödningen, sitter Annika i rullstol och är beroende av assistent. Hon har blivit tvingad att ersätta sitt arbete som högstadielärare med rehabilitering på heltid.
Mer forskning behövs för att utveckla rehabilitering
Annika är imponerad över intensivvården med dess kunniga läkare och avancerade utrustning. Men, efter avslutad intensiv rehab finns det mycket kvar att önska, menar hon.
– Mer forskning behövs verkligen, både gällande nya mediciner och annat. Jag önskar att forskning här i Sverige hade varit bättre gällande metoder och utrustning för rehabilitering. Det finns många kliniker i Europa och USA som är betydligt längre fram. Det allmänna ryktet verkar vara att Sverige ligger efter gällande alternativa metoder och utrustning som främjar rehabiliteringsprocessen, säger Annika.