Med kreativitet mot hjärtstopp
Nyfikenhet och en fallenhet för att prova och tänka i nya banor ledde Leif Svensson in på forskarbanan. Han tar gärna ny teknik till hjälp för att förbättra oddsen för hjärtstoppsdrabbade – allt från mobil positionering till drönare.
Leif Svensson växte upp i Nacka och spelade från unga år ishockey på elitnivå. När han så småningom påbörjade sina läkarstudier var det med tanken att han skulle blir ortoped och idrottsläkare, men så småningom skiftade intresset över till kardiologi.
I dag ligger han bakom en rad viktiga framsteg inom hjärtstoppsforskningen och många pågående projekt borgar för att det blir fler. Tidigt träffade han sina stora forskningsförebilder Johan Herlitz och Mårten Rosenqvist, och tillsammans med dem driver han flera intressanta projekt.
− Vi har forskningsprojekt inom varje länk i kedjan som räddar liv. Det mest kända är SMS-livräddning, som på två år ökade andelen insatser med hjärt-lungräddning med nästan 30 procent.
SMS-livräddare ingriper i väntan på ambulans
SMS-livräddning innebär att personer som utbildats i hjärt-lungräddning, HLR, frivilligt anmäler sig som livräddare via en app. Om någon drabbas av hjärtstopp inom en radie av 500 meter från där livräddaren befinner sig, får personen ett larm och kan bege sig till platsen för att ge HLR i väntan på ambulansen.
− Idén om SMS-livräddare fick jag när en kollega visade mig appen ”Hitta din närmsta pizzeria”, berättar Leif Svensson.
Då hade han nyligen varit med om att ett hjärtstopp inträffat utanför den buss som han satt i på väg till sitt arbete på medicinintensiven på Södersjukhuset. Först när han kom till sitt arbete och fick höra om att en kvinna avlidit på den plats där bussen stått stilla ett tag, förstod han att han befunnit sig bara ett par meter från ett hjärtstopp, utan att få en chans att ingripa.
Kyla kan rädda hjärnan vid plötsligt hjärtstopp
Just nu leder Leif Svensson en studie med syftet att i ännu högre utsträckning än i dag rädda hjärnan vid plötsligt hjärtstopp. Vid hjärtstoppet upphör all cirkulation i kroppen och organen drabbas av syrebrist. Hjärnan är det organ som är allra känsligast för syrebristen, och för varje minut som går minskar chansen till överlevnad med 10 procent.
− Många hjärtstoppspatienter kanske överlever, men får hjärnskador. Därför pågår en studie där vi redan på plats, där patienten drabbats, kyler hjärnan med hjälp av en kateter som förs upp i näsan. Kylan kan bromsa den skada syrebristen orsakar. I maj ska vi utvärdera hur metoden fungerat på de första 500 patienterna, berättar Leif Svensson.
Drönare flyger hjärtstartare
Ett annat projekt han vill lyfta fram bedrivs tillsammans med Sten Rubertsson vid Uppsala universitet, och är avsett att besvara frågan om hjärtstoppspatienter bör få en omedelbar kranskärlsröntgen eller om det går bra att göra det senare under vårdförloppet.
Nästa utmaning är ett projekt där drönare ska flyga hjärtstartare från räddningsstationer till hjärtstoppsdrabbade i Stockholms skärgård.
