Med perifer artärsjukdom menas åderförkalkning i benens eller armarnas artärer, i buk- eller njurartärer och – eller – i halsartärerna (arteria karotis). Samtliga tillstånd innebär en avsevärt ökad risk för hjärt-kärlhändelser som hjärtinfarkt och stroke.

Benartärsjukdom

Åderförkalkning i den nedre delen av aorta, i bäckenartärerna, samt i de artärer som finns nedanför bäckenet kan leda till så kraftiga förträngningar att blodet får svårt att passera.
Benartärsjukdom kan delas in i tre stadier:

  • Det första inte ger några påtagliga symtom, men kan upptäckas genom att mäta blodtrycket i benen samt jämföra dessa blodtryck med armblodtrycket (så kallat ankel/brakialindex).

  • Det vanligaste symtomet i det andra stadiet är värk i vaderna, eller ibland i lår, höft eller skinkmuskel, när man promenerar. Värken försvinner relativt snabbt när man står stilla, och kommer tillbaka när man fortsätter att gå. Därav den i Sverige vanliga benämningen ”fönstertittarsjuka”. På latin kallas tillståndet claudicato intermittens.

  • Det tredje stadiet benämns kronisk extremitetshotande ischemi och innebär att blodflödet är kraftigt nedsatt, vilket kan resultera i svår smärta även i vila, och, eller, fotsår och tecken på kallbrand i foten. I dessa fall föreligger en hög risk för benamputation om inte blodflödet relativt snabbt kan återställas med kärlkirurgisk behandling.

De främsta påverkbara riskfaktorerna för att drabbas av benartärsjukdom är rökning, diabetes, högt blodtryck och blodfettsrubbningar. Hög ålder innebär också en ökad risk.
Behandlingen består av livsstilsförändringar inklusive rökstopp, gångträning, blodproppsförebyggande, blodfettssänkande och blodtryckssänkande medicinering samt medicinering mot diabetes. Vid svår benartärsjukdom kan det bli aktuellt med en ballongvidgning, stentbehandling eller konventionell kärlkirurgisk operation med bypass och, eller, rensning (endarterektomi) av den förträngda delen av blodkärlet.

Karotisstenos (förträngningar i halsartärerna)

De främre halsartärer som förser storhjärnan med blod kallas karotisartärer. När dessa artärer blir åderförkalkade utvecklas plack i kärlväggen som över tid kan leda till en successivt ökande förträngning (”stenos” med medicinsk terminologi). Stenosen ger oftast inga symtom, men om den blir instabil kan plackets inre yta brista varvid det kan det bildas blodproppar som riskerar att lossna, följa med blodflödet till hjärnan och där blockera blodflödet i hjärnans blodkärl. Man drabbas då antingen av en övergående cirkulationsstörning i hjärnan, vilket kallas TIA (transitorisk ischemisk attack), eller i värsta fall av en permanent stroke. Om placket i en karotisartär brister är det heller inte helt ovanligt att man drabbas av en övergående synstörning på ett öga eller blodpropp i näthinnan vilken i värsta fall kan orsaka permanent blindhet i det drabbade ögat.

Riskfaktorerna för att utveckla plack i halsartärerna är desamma som vid övrig åderförkalkningssjukdom – rökning, diabetes, blodfettsrubbningar och högt blodtryck. Hög ålder innebär också en ökad risk.

Behandlingen består av livsstilsförändringar inklusive rökstopp samt läkemedelsbehandling av diabetes, höga kolesterolvärden och högt blodtryck, samt ofta även blodproppsförebyggande medicin. Om man har haft en stroke eller TIA och samtidigt har karotisstenos kan det bli aktuellt med operation av halskärlet i syfte att förebygga en ny och potentiellt invalidiserande stroke.

Texten är granskad av Joakim Nordanstig, adjungerad lektor och docent vid Göteborgs universitet samt och överläkare i kärlkirurgi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg. Datum: 2024-03-20

Ikon med hjärta.

Vad vi gör

Hjärt-Lungfonden samlar in och delar ut pengar till utvald hjärt- och lungforskning. Vi arbetar också för att sprida kunskap och driva påverkan baserat på forskningens resultat.

Hjärt-Lungfondens alla sjukdomsskrifter

Beställ material

Vi har ett omfattande material om hjärt-lungsjukdomar. Här kan du beställa skrifter, affischer och rapporter kostnadsfritt.

Beställ här
Par i dämpad belysning

För närstående och anhöriga

När någon närstående drabbas av en hjärt-, kärl- eller lungsjukdom dyker det ofta upp många frågor. Här har vi samlat information som kan vara till hjälp.

Om att vara närstående
Barn blir undersökt av läkare

Om hjärt- och lungsjukdomar

2,2 miljoner lever med hjärtsjukdom i Sverige. 1,3 miljoner svenskar lever med lungsjukdom. Här kan du lära dig mer om dessa sjukdomar.

Sjukdomar som gäller oss alla