Svåra klimakteriebesvär kan öka risk för hjärt-kärlsjukdom
Kvinnor drabbas oftare av så kallade "tysta" infarkter och tillstånd som "brustet hjärta", vilka ofta förbises.
Publicerad: 2025-03-17
Närmare 120 000 kvinnor i åldrarna 45-57 år i Sverige lever med svåra klimakteriebesvär. Besvären kopplas enligt en ny studie till en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och allt fler forskningsstudier visar nu på vikten av att lyfta kvinnors hjärthälsa.
Detta enligt en skattning som Hjärt-Lungfonden har gjort med hjälp av en ny studie och befolkningsstatistik från SCB.
– Siffran är ett av flera nya forskningsrön som visar på behovet att forska mer på kvinnors hjärt-kärlsjukdom. Mer kunskap behövs både för att identifiera riskindivider och förbättra behandlingen av kvinnor som har insjuknat, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
Lägre risk med hormonplåster
Flera studier som bygger på Hjärt-Lungfondens största forskningssatsning SCAPIS har bidragit med ny kunskap om kvinnors hjärthälsa. Förutom en studie vid Linköpings universitet och Karolinska Institutet som visar att kvinnor med svåra värmevallningar och nattliga svettningar har en ökad förekomst av plack i kranskärlen, har en registerstudie vid Uppsala universitet visat att hormonplåster är associerat med en lägre risk för hjärt-kärlsjukdom än andra hormonbehandlingar.
Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor i Sverige och forskning visar att kvinnor förlorar fler levnadsår än män efter hjärtinfarkt, även om de är i samma ålder när de insjuknar. Inom eftervården syns också könsskillnader enligt data från kvalitetsregistret Swedeheart.
Det finns fortfarande mycket att utforska för att förbättra möjligheterna till ett friskt liv för kvinnor.
– Forskning har på senare tid bidragit med insikter som kan hjälpa vården att minska kvinnors risk för allvarliga hjärt-kärlrelaterade komplikationer. Men det finns fortfarande mycket att utforska för att förbättra möjligheterna till ett friskt liv för kvinnor, säger John Pernow, ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd.
Tysta infarkter
Något som försvårar både diagnos och behandling av kvinnor är att deras hjärtan är mindre och kärlen smalare. Samtidigt upplever kvinnor ofta mer diffusa symtom, vilket bidrar till att de söker vård senare än män. Kvinnor drabbas dessutom oftare av så kallade "tysta" infarkter och tillstånd som "brustet hjärta", vilka ofta förbises. Graviditetskomplikationer som preeklampsi, graviditetsdiabetes och prematur förlossning ökar också risken för hjärtsjukdom.
Antikropp ger hopp
Ytterligare en studie pekar på att låga nivåer av en specifik antikropp kan vara en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom hos äldre kvinnor. Forskarnas förhoppning är att upptäckten på sikt kan leda till utvecklingen av ett vaccin mot ateroskleros.
Fakta hjärt-kärlsjukdom
I Sverige lever cirka 2,2 miljoner människor med hjärt-kärlsjukdom. Omkring 30 000 svenskar dör av hjärt-kärlsjukdom varje år, den främsta dödsorsaken i Sverige. Hjärt-kärlsjukdom orsakar ungefär en tredjedel av alla dödsfall.
Ungefär en fjärdedel av alla som får stroke idag är mellan 20 och 69 år gamla, det vill säga ungefär i yrkesför ålder. En av tre som får hjärtinfarkt är 20 till 69 år. Den senast tillgängliga siffran för plötsligt hjärtstopp, med data för 2019, visar att 4 av 10 drabbade är i åldrarna 20-69 år.
Exempel på framgångar inom forskningen är mätning av riskmarkörer i blodet som gör att man hittar små hjärtinfarkter innan de blir livshotande, avancerad bildteknik för diagnosticering av stroke, propplösande behandlingar och implanterbara defibrillatorer som återför hjärtat till regelbunden rytm (ICD), bland många andra milstolpar.
Forskningens utmaningar i dag är bland annat att kunna förutse hjärt-kärlsjukdom och att utveckla mer individanpassade behandlingsmetoder.
Fakta om klimakteriet
Klimakteriet är den period då äggstockarna slutar producera hormoner och mensen upphör. Det kan pågå från något år upp till över tio år. Under klimakteriet minskar nivåerna av östrogen och gulkroppshormon, vilket leder till förändringar i kroppen. När äggen i äggstockarna tar slut blir mensen oregelbunden och upphör helt. Den sista mensen, menopaus, inträffar i genomsnitt vid 51–52 års ålder. Det kan dock variera mellan 45 och 57 år.
Vanliga symtom
Värmevallningar och svettningar – plötsliga värmeutslag som ofta följs av svettningar och ibland kylvallningar.
Sömnproblem och trötthet – sömnen kan påverkas, särskilt vid nattliga svettningar.
Humörförändringar – nedstämdhet, irritation och ibland ångest.
Torra slemhinnor – kan ge besvär i underlivet, munnen och ögonen.
Minskad sexlust – påverkas av torra slemhinnor, trötthet och humörförändringar.
Urinvägsbesvär – ökad risk för urinläckage och urinvägsinfektioner.
Förändrad fettfördelning – ökad fettlagring kring midjan.
Svagare skelett – minskad östrogennivå kan leda till benskörhet.
Behandling och lindring
Besvär kan lindras med livsstilsförändringar, exempelvis regelbunden motion och hälsosam kost. Hormonbehandling kan hjälpa vid svåra symtom. De flesta symtom avtar efter några år, men hos vissa kan de kvarstå längre. Hjärnan anpassar sig med tiden till de lägre östrogennivåerna.
Vill du veta mer om kvinnors hjärtsjukdom?
Vissa former av hjärtsjukdom är vanligare hos kvinnor än hos män. Forskningen om kvinnors hjärtan har tagit ordentlig fart först under de senaste decennierna.
Lär dig mer om kvinnors hjärtsjukdom