Kan en mekanisk hjärtpump ge ett bättre och längre liv?
De senaste 15 åren har hjärtforskningen bidragit till att minska dödligheten i de flesta hjärt-kärlsjukdomar. Men tyvärr gäller det inte hjärtsvikt.
Göran Dellgren är professor och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Uppdaterad 11 januari 2023 |
Att gruppen hjärtsviktspatienter inte har kunnat behandlas lika framgångsrikt som andra hjärt-kärlsjuka patienter är oerhört frustrerande för mig som hjärtläkare. Jag väljer att använda frustrationen som en drivkraft i min parallella roll som forskare – vi måste göra någonting för den här patientgruppen!
Patienter med hjärtsvikt lider
Omkring 250 000 personer i Sverige beräknas leva med hjärtsvikt, vilket innebär att deras hjärtan har en kraftigt försämrad förmåga att pumpa ut blod. Sjukdomen påverkar hela kroppen och många av mina patienter har så lite ork att de knappt klarar att lämna sängen. Hjärtsvikt kan verkligen slå hela tillvaron i spillror, både för den sjuka och för de anhöriga, och många dör i förtid i denna åkomma.
Fakta om hjärtsvikt
Ett allvarligt tillstånd som innebär att hjärtmuskeln inte orkar dra ihop sig tillräckligt eller att kammarväggarna är för styva, detta gör att hjärtat inte orkar pumpa ut tillräckligt med blod i kroppen.
Symptom är andfåddhet, trötthet, nattlig hosta, svullna fötter och underben, försämrad fysisk förmåga.
Omkring 250 000 personer i Sverige beräknas leva med hjärtsvikt. Sjukdomen kan vara svårt invalidiserande och prognosen är sämre än för många cancersjukdomar. Över 3 000 personer dör med hjärtsvikt som dödsorsak varje år, men många dör också av svåra komplikationer i samband med sin hjärtsvikt, till exempel lunginflammation, njursvikt eller propp i lungan.
Vårt mål är att hjärtsvikt upptäcks tidigare och att behandlingen förbättras, så att den som drabbas får ett längre liv med ökad livskvalitet.
Det behövs ett ökat och kontinuerligt stöd till forskning om varför just vissa drabbas av hjärtsvikt, så att vi kan bli bättre på att förhindra och behandla hjärtsvikt
Mer forskning nödvändig
Vi saknar kunskap om hur vi stoppar hjärtsvikt i tid. Oftast vet vi inte säkert varför en enskild patient har drabbats. Den gemensamma nämnaren är att hjärtat inte orkar pumpa som tidigare, kroppen försöker då att kompeneser för detta, vilket på sikt leder till att det blir överbelastat eller får stelnad vävnad – eller både och. Det behövs ett ökat och kontinuerligt stöd till forskning om varför just vissa drabbas av hjärtsvikt, så att vi kan bli bättre på att förhindra och behandla hjärtsvikt.
Separat hjärtpump kan hjälpa
Det som gör hjärtsvikt så svårbehandlat är att själva muskelstrukturen i hjärtat har förändrats. När sjukdomen väl är ett faktum går det i dagsläget inte att reparera hjärtat. En del fortsätter att bli sämre och kan till slut hamna i en situation då hjärttransplantation är den enda lösningen. Där kommer den forskning jag håller på med in i bilden. Kan en hjärtpump ge bättre och längre liv till fler som i dagsläget inte kan erbjudas hjärttransplantation?
Alternativ till transplantation
Många av dem som väntar på ett nytt hjärta får en särskild pump inopererad i hjärtat. I min forskning vill jag ta reda på om de här hjärtpumparna kan hjälpa ännu fler. Det finns nämligen en grupp svårt sjuka som skulle behöva hjärttransplantation, men som inte kan få det.
Forskningen gäller oss alla
Statens anslag till forskningen inte räcker på långa vägar. Utan stödet från Hjärt-Lungfondens givare skulle en stor mängd viktig forskning gå långsammare eller inte alls bli av. Det gäller forskning som kan rädda livet på en arbetskamrat med hjärtflimmer, på en vän med högt blodtryck eller ett barn som växer upp med medfött hjärtfel.
