Biventrikulär pacemaker varnar i tid

För personer med svår hjärtsvikt kan implantering av en biventrikulär pacemaker, även kallas CRT, innebära en stor och positiv förbättring.

I Stockholm får närmare 180 hjärtsviktspatienter så kallad biventrikulär pacemakerbehandling, det vill säga en pacemaker eller implanterbar defibrillator med CRT-funktion. För ett 50-tal av dem betyder pacemakern inte enbart en förbättrad livskvalitet och bättre ork. För denna grupp, som tillhör dem med svårast form av hjärtsvikt, betyder den biventrikulära pacemakern också att de vid försämring kan få snabb diagnos med hjälp av fjärrövervakning. Pacemakern har ett minne som samlar information om hjärtfrekvensen, liksom ojämnheter i hjärtats slagrytm.

En biventrikulär pacemaker ger information om patientens välmående

Dosan kan också läsa av om det finns en ökad vätskefyllnad i lungan som bör behandlas. Dessutom har pacemakerdosan en inbyggd sensor som känner av patientens fysiska aktivitet. Om patienten rör sig mindre kan det också signalera att patienten inte mår bra.

– All denna information kan föras över kontinuerligt eller vid vissa tidpunkter från patientens hem med hjälp av en programmerare och via trådlös kommunikation, förklarar Frieder Braunschweig, docent och överläkare vid Karolinska institutet i Solna.

Om programmeraren exempelvis placeras på sängbordet kan information om ökad hjärtfrekvens eller vätskeansamling i lungan automatiskt nå sjukhuset när patienten lägger sig ner och vilar en stund och därmed snabbt ge underlag till en tidig diagnos och leda till snabbare behandling.

– Ett stort problem för hjärtsviktspatienter är att de väldigt ofta läggs in för övervätskning. Monitoreringen är ett sätt att hålla dem stabilare eftersom vi kan gå in med vattendrivande mediciner på ett tidigare stadium. För patienterna betyder detta en klart förhöjd livskvalitet eftersom de slipper täta sjukhusbesök, säger Frieder Braunschweig.

CRT kan förändra hela livet

En CRT fungerar som en vanlig pacemaker men har en tredje elektrod som stimulerar hjärtats vänstra kammare. Forskning har visat att det har stor betydelse var i kammaren elektroden placeras och att den bör sitta i den del av kammaren som aktiveras sist. I samarbete med universitetet i Leipzig har Frieder Braunschweig utvecklat en teknik för att fastställa den optimala fästpunkten.

För personer med svår hjärtsvikt kan behandling med CRT betyda att hela livet förändras.

– De kan röra sig på ett helt annat sätt och göra sådant de inte klarat på många år. För en del patienter betyder det att de kan gå upp för trappan eller knyta skorna igen utan att bli andfådda. För andra att de kan återvända till arbetslivet. Att vi har män som vid återbesök frågar efter Viagra speglar hur mycket bättre de mår, säger Frieder Braunschweig.