Billigt läkemedel kan hjälpa mot hjärtsvikt

Publicerad: 2023-11-20 | Uppdaterad: 2023-11-20

Ett läkemedel som kostar under en krona om dagen och som kan hjälpa tiotusentals svenskar. Det kan bli resultatet av en stor studie som Hjärt-Lungfonden varit med och finansierat. 

Hjärtsvikt innebär att hjärtats förmåga att pumpa ut blod är nedsatt. Det är en mycket allvarlig diagnos. Omkring 250 000 personer i Sverige beräknas leva med hjärtsvikt, och över 3 000 dör av hjärtsvikt varje år. 

– Hjärtsvikt är idag den allra vanligaste orsaken till inläggning på sjukhus. I många avseenden är det ett allvarligare tillstånd än både hjärtinfarkt och förmaksflimmer. Kostnaderna är betydligt högre. Risken att dö inom ett år om man har diagnosen hjärtsvikt är större än om man får en hjärtinfarkt, säger Lars Lund, professor i kardiologi och hjärtsviktsforskare vid Karolinska institutet. 

Finns olika varianter av hjärtsvikt 

Hjärtsvikt delas huvudsakligen in i två typer: HFrEF, där vänsterkammarens förmåga att pumpa ut blod i kroppen är nedsatt, och HFpEF, där utpumpningsförmågan visserligen är normal men vänsterkammaren är stel och inte fylls med blod på ett normalt sätt. 

– Länge baserades hjärtsviktsdiagnoserna bara på utpumpningsförmågan, och de som hade normala värden ansågs inte ha hjärtsvikt. Men under de senaste 20 åren har vi lärt oss mer om olika typer av hjärtsvikt. Idag vet vi att dödligheten vid HFpEF visserligen är lägre än vid HFrEF, men att livskvaliteten är lika dålig och risken för sjukhusinläggning är lika stor, säger Lars. 

Dagens behandling är helt otillräcklig 

 – För HFrEF har det gjorts stora studier och det har successivt utvecklats läkemedel. Men när det gäller HFpEF är dagens behandling helt otillräcklig. Läkemedel som fungerar vid annan hjärtsvikt har i regel inte visat sig fungera på HFpEF, berättar Lars. 

Lars hypotes är att spironolakton, ett läkemedel som togs fram på 1950-talet och som används vid HFrEF och mot högt blodtryck, kan ha effekt även vid HFpEF. Det kan vara så att preparatet blockerar fibrosbildning i hjärtmuskeln. 

Nytt läkemedel skulle kunna hjälpa många  

Läkemedelsföretagen själva är dock sällan intresserade av att utvärdera läkemedel där patentet gått ut. Därför ansökte Lars Lund och hans kollegor om medel från Hjärt-Lungfonden för att studera effekten av spironolakton vid HFpEF. 

– Tack vare anslaget kunde vi starta en stor studie där vi undersöker om det här läkemedlet förbättrar överlevnaden och minskar sjukligheten hos patienter med HFpEF. I bästa fall resulterar studien i ett nytt läkemedel som kostar under en krona om dagen och som kan hjälpa uppemot två procent av befolkningen. 

Om några år vet vi hur det gick med planerna på ett nygammalt läkemedel mot en svår hjärtsjukdom.