Bröderna samlade sina tankar och upplevelser i boken "Hjärtinfarkten"
Martin Ratz är entreprenören som vid 44 års ålder drabbades av en hjärtinfarkt.
Forskarna kan idag säga vem som har ökad risk för att få en hjärtinfarkt. Det sker genom att mäta nivåerna av specifika så kallade biomarkörer i blodet. Det som saknas är en effektiv och säker behandling. Men forskning pågår.
Bertil Lindahl, professor vid Uppsala kliniska forskningscentrum (UCR)
Under de senaste två decennierna har den akuta vården av hjärtinfarktspatienter gjort enorma framsteg och dödligheten har minskat dramatiskt. Även antalet hjärtinfarkter har minskat, främst på grund av minskad rökning och lägre kolesterolnivåer hos befolkningen. Men fortfarande är det många som drabbas av hjärtinfarkt, trots att de inte kan uppvisa de klassiska riskfaktorerna som rökning, fetma, diabetes, högt blodtryck och blodfettsrubbningar.
Utmaningen är att hitta de till synes friska personer som är i riskzonen innan de drabbas av en infarkt
− Utmaningen är att hitta de till synes friska personer som är i riskzonen innan de drabbas av en infarkt. Forskningen följer flera olika spår och har redan kommit långt. Men innan vi kan gå vidare och börja testa människor mer rutinmässigt måste vi förstå varför dessa personer har en ökad risk för framtida hjärthändelser. Först därefter kan vi pröva nya behandlingar med syfte att minska risken, säger Bertil Lindahl, professor vid Uppsala kliniska forskningscentrum (UCR).
Ett forskningsspår rör ett protein som heter troponin och som har en viktig funktion i hjärtmuskelcellen. Troponinet reglerar cellens förmåga att dra ihop sig och att slappna av. Har man förhöjda nivåer av troponin i blodet är det ett tecken på att det finns en skada i hjärtmuskelcellerna – en frisk cell läcker inte troponin. Vid misstänkt hjärtinfarkt mäter man rutinmässigt troponinnivåerna, som är mycket höga vid infarkt.
− Nu har vi så förfinad analysteknik att vi kan notera även mycket låga nivåer av troponin och studier har visat att de som har nivåer som är lätt förhöjda eller som ligger i den övre delen av normalintervallet har en ökad risk för hjärtinfarkt och andra hjärthändelser som är i nivå med de som har diabetes, säger Bertil Lindahl.
De förhöjda troponinnivåerna signalerar alltså att något är fel i hjärtat. Frågan är vad.
Nästa steg i forskningen är att hitta mekanismerna bakom de förhöjda troponinnivåerna och se om de är påverkbara
− Nästa steg i forskningen är att hitta mekanismerna bakom de förhöjda troponinnivåerna och se om de är påverkbara. Man tittar också på andra biomarkörer än troponin som även de har visat sig kunna signalera förhöjd risk för hjärtinfarkt.
Kan man kombinera ihop dem kan riskbilden bli tydligare, säger Bertil Lindahl.
Möjligheten att mäta även låga nivåer av troponin har redan fått betydelse inom vården av hjärtinfarkt. Tidigare fick en person som kom till akuten med bröstsmärta, men som inte uppvisade förhöjda nivåer av de tidigare använda infarktmarkörerna i blodet, diagnosen instabil kärlkramp. Nu kan man konstatera troponinläckage och därmed en liten hjärtinfarkt hos många av dessa patienter, vilket innebär att de i dag får effektiv behandling av sin hjärtinfarkt.
Även bildtekniken går stadigt framåt. Magnetkamerorna och datortomograferna blir bättre och bättre och möjligheten att hitta små förändringar i exempelvis åderförfettade kranskärl ökar.
− Den stora utmaningen är att hitta effektiva och skräddarsydda åtgärder som med stor precision påverkar det riskabla förloppet i hjärtat i gynnsam riktning.
Hur lång tid kan det ta innan den behandlingen finns?
− Minst tio år, förmodligen längre. Här behövs stora forskningsinsatser.
Fotnot: Biomarkörer, eller biologiska markörer, är ämnen i kroppen som används som indikator på ett biologiskt tillstånd. Vissa biomarkörer signalerar skada i hjärtat och kallas hjärtinfarktmarkörer.
Symtom, riskfaktorer, forskning – allt du behöver veta om hjärtinfarkt.
Det här är hjärtinfarkt