Kartläggning av ärftlighet ska hitta ”osynliga” riskpatienter

Publicerad: 2024-02-20 | Uppdaterad: 2024-02-20

Professor Olle Melander leder en forskargrupp som kan vara nära ett genombrott mot sjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. Istället för att bara förlita sig på traditionella riskmarkörer som blodtryck och blodfetter, tar Melanders team sikte på generna.  

Hälften av alla som kommer till sjukhuset med allvarliga hjärt-kärlsjukdomar hade på pappret låg risk att drabbas. Deras värden såg bra ut. Därmed måste det finnas andra, idag okända tecken på hjärt-kärlrisk.  

Olle Melander, professor vid Lunds universitet och överläkare på Skånes Universitetssjukhus, tror att det finns viktiga svar i våra gener. Därför undersöker han nu detta tillsammans med sin forskargrupp – i hopp om att kunna stoppa dödliga sjukdomar i tid.  

Dagens metoder räcker inte till 

– Dagens metoder för att bedöma hjärt-kärlrisk, som att mäta blodtryck och blodfetter, räcker inte till. De missar många som hade behövt förebyggande behandling. Därför arbetar min forskargrupp sedan flera år med en noggrann kartläggning av genetiken bakom hjärt-kärlsjukdom, förklarar Olle Melander. 

Genom denna kartläggning har Melanders team utvecklat en metod för att med ett enkelt blodprov kunna upptäcka vilka personer som har en genetiskt förhöjd risk för dessa sjukdomar.  

– Vårt mål är att få fram nya verktyg för att upptäcka de ”osynliga” riskpatienterna och ge dem skräddarsydd behandling. Det skulle rädda många liv varje år, säger Melander. 

 Detta skulle rädda många liv varje år

Men arbetet stannar inte där. Forskargruppen strävar också efter att förstå de sjukdomsprocesser som de specifika generna är involverade i. 

– När vi kan se individers genetiska hjärt-kärlrisk vill vi förstås också kunna påverka de sjukdomsprocesser som de aktuella generna är inblandade i. Där återstår en del arbete. Jag tror dock att vi bara om några år kan få fram helt nya behandlingar – som kan anpassas till den enskilda personens riskprofil. Det hade varit fantastiskt – men kräver stora resurser, säger Melander. 

Han påpekar att deras arbete inte hade varit möjligt utan generösa gåvor och stöd från allmänheten.  

– Stödet från Hjärt-Lungfonden har varit helt avgörande för vår forskargrupp. Nu behöver vi ytterligare resurser för att kunna fortsätta vårt arbete och förhoppningsvis göra verklig skillnad för människors hälsa, säger han.