På jakt efter en ny behandling vid hjärtinfarkt

Publicerad: 2023-11-20 | Uppdaterad: 2023-11-20

Alexandru Schiopu vill dämpa inflammationen i hjärtmuskeln vid infarkt – men inte för mycket.  

Vid hjärtinfarkt brister ett åderförkalkningsplack i ett av hjärtats kranskärl. En blodpropp som täpper igen kärlet bildas. Syrebrist uppstår och hjärtmuskeln skadas. Dessutom uppkommer en inflammation.  

– Det har varit känt i 30 år att en hjärtinfarkt leder till en kraftig inflammation som förvärrar den skada på hjärtat som infarkten skapat, säger Alexandru Schiopu, lektor vid Lunds universitet och överläkare i Internmedicin på Skånes universitetssjukhus.

Hypotes om varför studierna inte gett bra resultat tidigare

Det har gjorts många försök att förbättra prognosen vid hjärtinfarkt genom att dämpa inflammationen med olika antiinflammatoriska läkemedel. Men de kliniska studierna har hittills inte gett positiva resultat. Alexandru Schiopu har en hypotes om varför det inte har fungerat.  

– Jag tror att dämpningen av inflammationen har varit för kraftig. Inflammationen är inte bara skadlig, utan är också nödvändig för att driva igång reparationen av hjärtmuskeln. I många studier har man förmodligen även bromsat reparationen vilket har haft en negativ inverkan på hjärtats återhämtning och funktion.  

Lyckade experiment 

Hans forskarteam testar en ny angreppspunkt, proteinet kalprotektin som har en central roll i många inflammatoriska sjukdomar och inte minst i efterspelet till en hjärtinfarkt. Med hjälp av en molekyl har forskarna lyckats hämma kalprotektinets funktion i experimentella modeller av hjärtinfarkt. Effekten blev minskad inflammation och skada i hjärtmuskeln – och en förbättrad hjärtfunktion.  

– Vår hypotes är att det är bättre att hämma ett specifikt målprotein som kalprotektin jämfört med att slå brett som andra antiinflammatoriska läkemedel gör. Det är också viktigt att närmare definiera när man ska ge behandlingen för att uppnå bäst effekt och lägst risk for biverkningar. 

”Läkemedelsutveckling är en lång process som kräver mycket tid och resurser.” 

Ännu återstår dock flera steg på vägen mot en ny behandling. Bland annat har forskarna etablerat ett samarbete med forskare i Spanien och Finland, samt med SciLifeLab i Stockholm. Syftet är att vidareutveckla behandlingen mot kliniska tester på människor.  

– Läkemedelsutveckling är en lång process som kräver mycket tid och resurser, men förhoppningsvis utmynnar projektet så småningom i viktiga kliniska förbättringar för våra patienter, säger Alexandru Schiopu.