Klimakteriebesvär ökar risk för hjärt-kärlsjukdom
Kvinnor med svåra klimakteriebesvär har högre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. Det visar ny forskning som baseras på data från befolkningsstudien SCAPIS, som är Hjärt-Lungfondens hittills största forskningssatsning.
Karin Leanader, docent vid Karolinska Institutet
Publicerad 2 september 2024
– Med hjälp av data från SCAPIS har vi studerat om det finns ett samband mellan grad av upplevda övergångsbesvär och grad av åderförfettning i hjärtats kranskärl. Resultaten visar att det finns en koppling mellan svåra besvär med värmevallningar och ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, framför allt om besvären är långvariga eller uppträder före menopaus, säger Karin Leander, docent vid Karolinska Institutet.
I jämförelse med gruppen med måttliga eller inga besvär hade gruppen med svåra besvär en tydligt högre grad av åderförfettning i hjärtats kranskärl, vilket innebär en ökad risk för exempelvis hjärtinfarkt. För gruppen med mellansvåra besvär noterades inte någon sådan skillnad. Den observerade kopplingen mellan svåra besvär och åderförfettning kvarstod även efter att forskarna med statistiska metoder tagit hänsyn till skillnader mellan de jämförda grupperna avseende livsstilsfaktorer och andra faktorer såsom utbildningsnivå, sjukdomshistoria och behandling med kvinnliga könshormoner.
När forskarna i separata analyser satte upp ett krav på minst fem års varaktighet av besvären noterades att sambandet för svåra besvär blev starkare. För mellansvåra besvär sågs dock fortfarande inte något samband.
Information om pågående eller tidigare upplevda övergångsbesvär har inhämtats genom en enkät riktad till de kvinnliga deltagarna vid SCAPIS-centren i Stockholm och Linköping under åren 2015-2018. Unikt med SCAPIS-materialet, gentemot tidigare studier, är bland annat de undersökningar av hjärtats kranskärl som gjorts med avancerad bildteknologi.
2 995 kvinnor ingick i studien. Åldersspannet för studiedeltagarna var 50-64 år. Kvinnor som fortfarande menstruerade regelbundet beaktades ej. Kvinnor med tidigare diagnostiserad hjärt-kärlsjukdom samt kvinnor vars menstruationer upphört av icke-naturlig anledning såsom gynekologisk operation exkluderades också.
För rapportering av besvär med värmevallningar användes en 4-gradig skala:
Inga besvär.
Måttliga besvär.
Mellansvåra besvär.
Svåra besvär.
Även antal år som besvären pågått efterfrågades, samt när besvären började i förhållande till tidpunkten för menstruationernas upphörande. Enkäten efterfrågade nivå av besvär före eventuell behandling med kvinnliga könshormoner för klimakteriebesvär.
14,2 %, rapporterade att de haft eller har svåra besvär med värmevallningar, 18,1 % att de haft eller har mellansvåra besvär och 67,7 % att de antingen haft eller har måttliga eller inga besvär.
– Det förefaller viktigt med förebyggande insatser riktade mot den relativt stora grupp av kvinnor som utöver svåra besvär med värmevallningar, vilka kan pågå under flera år, möjligen även utsätts för ökad risk att senare i livet drabbas av hjärt-kärlsjukdom, exempelvis hjärtinfarkt, säger Karin Leander.
Studien, Menopausal Vasomotor Symptoms and Subclinical Atherosclerotic Cardiovascular Disease: A Population‐Based Study, publicerades den 21 augusti i Journal of the American Heart Association (JAHA).
