Med nya kunskaper kan vi stoppa dödliga hjärt-kärlsjukdomar
Publicerad: 2023-03-31 | Uppdaterad: 2023-04-11
Forskaren Emma Ahlqvists team har gjort en viktig upptäckt – att typ 2-diabetes i själva verket består av fyra olika varianter. Här berättar hon om hur detta fynd kan bidra till att stoppa svåra hjärt-kärlsjukdomar hos många med diabetes.
– Vi arbetar för att fler diabetespatienter ska slippa svåra följdsjukdomar, inte minst hjärt-kärlkomplikationer. Det skulle ge många människor längre och friskare liv.
– Det är ett stort problem att vi saknar kunskaper om varför diabetes kan ge förhöjd risk för allvarliga hjärt-kärlsjukdomar. Det försämrar möjligheterna att ge människor effektiv behandling i förebyggande syfte. Att vi börjar förstå att diabetes består av fler varianter än vi hade trott kan dock innebära en vändpunkt, säger Emma Ahlqvist, forskargruppsledare och docent i genetisk epidemiologi vid Lunds universitet.
Hennes forskargrupp arbetar nu med en stor studie som heter ANDIS. I studien deltar i dagsläget hela 25 000 personer med diabetes, som de samlar in prover och data från. Målet är att lära sig mer om sjukdomens olika skepnader.
– Vi arbetar för att fler diabetespatienter ska slippa svåra följdsjukdomar, inte minst hjärt-kärlkomplikationer. Det skulle ge många människor längre och friskare liv.
Viktiga resultat som har fått internationell uppmärksamhet
Emma Ahlqvists säger att ett av huvudsyftena med ANDIS är att undersöka på vilka olika sätt typ 2-diabetes uppstår och fungerar. Genom att följa patienterna kan forskargruppen se hur deras sjukdomsförlopp, risk för komplikationer och behandlingsbehov skiljer sig åt. I detta ingår att studera förekomst och riskfaktorer för olika hjärt-kärlkomplikationer.
– För några år sedan lyckades vi visa att typ 2-diabetes kunde delas in i fyra undergrupper, som skiljer sig åt ganska kraftigt. Patienterna har olika risk för olika komplikationer och svarar olika på medicinering. Detta fick stor uppmärksamhet i forskarvärlden och det har gjorts flera uppföljningar som har bekräftat våra resultat.
Vad karaktäriserar de här diabetesvarianterna?
Nu arbetar Emma Ahlqvist och hennes team vidare för att lära sig mer om de fyra undergrupperna av typ 2-diabetes.
– Det vi fokuserar mest på är stora genetiska studier där vi jämför grupperna. Vi har redan kunnat visa att det finns olika genetisk bakgrund till sjukdomsutvecklingen, vilket tyder på att det är olika mekanismer som spelar roll.
Emma Ahlqvist säger att det i så fall är mycket troligt att de fyra diabetestyperna bör behandlas på olika sätt för att nå bäst resultat. Anledningen till att Hjärt-Lungfonden stödjer denna forskning är att den kan ge viktiga kunskaper om hjärt-kärlpåverkan bland patienter med de olika diabetesvarianterna.
– Vi hoppas att vår kartläggning ska öka förståelsen för kopplingen mellan hjärt-kärlsjukdom och diabetes så mycket att vi får idéer till helt nya behandlingsvägar. Det skulle kunna minska risken för komplikationer. Vi vill också ta reda på hur befintliga behandlingsmetoder kan optimeras för de olika grupperna.
Forskarnas förslag på undergrupper för typ 2-diabetes
SIDD (Severe insulin-deficient diabetes) SIDD karaktäriseras av insjuknande i låg ålder, försämrad insulinproduktion, måttlig övervikt och dålig blodsockerkontroll. Gruppen har ökad risk att utveckla ögonsjukdomen retinopati och skador på nerver, så kallad neuropati.
SIRD (Severe insulin-resistant diabetes) Gruppen omfattar personer som insjuknar vid hög ålder och som har problem med fetma, allvarlig insulinresistens samt ökad risk för fettleversjukdom och diabetesnefropati, en form av njurskador som kan uppstå vid diabetes.
MOD (mild obesity-related diabetes) Omfattar kraftigt överviktiga patienter som insjuknar vid relativt ung ålder och som har ett relativt lindrigt sjukdomsförlopp.
MARD (mild age-related diabetes) Den största gruppen som samlar de äldsta patienterna med relativt god blodsockerkontroll.
Källa: Lunds Universitet
Skräddarsydd vård kan rädda liv
Emma Ahlqvist säger att de redan nu ser tydliga tecken på att undergrupperna av typ 2-diabetes behöver olika sorters behandling. Hon hoppas att hennes team kan visa att det stämmer, eftersom det skulle öppna upp för screening av alla nya diabetespatienter.
– Då kan vården identifiera varje patients riskprofil och sätta in rätt behandling från start. Den typen av personanpassning skulle innebära ett stort kliv framåt för diabetesvården och minska både lidande och för tidig död.
Emma Ahlqvist säger att en utmaning för hennes forskargrupp är finansiering. Trots att det handlar om en unik diabetesstudie med stor potential, inte minst för att förebygga hjärt-kärlsjukdom.
– Det krävs stora resurser för att samla in och analysera så mycket data som vi gör. Även våra genetiska studier är kostsamma. Därför hoppas jag att Hjärt-Lungfondens givare kan och vill hjälpa oss att fortsätta.
