Mormor och Wille har bildat ett hjärteteam tillsammans

Varje vecka träffas mormor Eva och Wille, 9 månader. De leker, myser och skrattar tillsammans. Men den första tiden i Willes liv var dramatisk. Han föddes med hjärtfel och utan en operation direkt efter förlossningen skulle han inte ha överlevt.

Mormor Eva Olsson lyfter upp Wille i famnen. Hon gör miner, skrattar och smeker honom över håret. Wille spricker upp i ett leende. Några små, vita tänder syns. De träffas ofta. Minst varje vecka, men ibland oftare.

- Det är härligt att ses några timmar här och där. Det blir mycket pussar och kramar, nu när han är lite större kan vi leka mer. Han går efter mig med sin gåstol, som han älskar att köra omkring i. Vi har väldigt roligt tillsammans, berättar Eva.

Glad och nyfiken

När Willes mamma, Ninnie Ekberg, var gravid i vecka tjugo upptäckte barnmorskan under ett ultraljud att det var något fel på Willes hjärta. Men det var för tidigt att säga exakt vad.

- Det var många frågor som började snurra i mitt huvud. Till en början var det ganska otydligt vilket fel Wille hade på sitt hjärta. Det blev en orolig graviditet för Ninnie, inte så där lycklig och förväntansfull som den ska vara. Det var förfärligt att se min dotter tvingas gå igenom detta. Vi försökte tänka positivt men det fanns en oro där hela tiden. Jag försökte stötta Ninnie genom att finnas där när hon behövde mig.

Eva sätter ned Wille i hans gåstol. Han tar genast fart och rullar iväg från vardagsrummet till köket. Där tar det stopp. Mot ett bordsben.

- Han är väldigt glad och nyfiken, konstaterar Eva.

Opererades fyra dagar gammal

Två månader innan den beräknade förlossningen fick familjen till sist veta vad som var felet med Willes hjärta. Wille hade en förträngning i aortabågen och ett hål mellan kamrarna. Utan operation i direkt anslutning till förlossningen skulle han inte överleva.

- När Wille var född stod det klart att aortabågen var så gott som stängd. Det förvärrade situationen och var skrämmande. Han låg på neonatalavdelningen och fick många mediciner. Jag fick träffa honom när han var två dagar gammal, han sov mycket på grund av all medicinering.

När Wille var fyra dagar gammal rullades han in på operation, då vägde han lite över tre kilo.

- Operationsdagen är den värsta dagen i mitt liv, säger Eva och tystnar.

Allt gick bra

Minnena är påtagligt jobbiga.

- Även om jag visste att hjärtkirurgen och hans team har rutin och är kunniga var det svårt. Att de kan göra en hjärtoperation på en sådan liten människa är bra men också en skrämmande tanke. Jag försökte jobba men jag kunde inte koncentrera mig. Jag tänkte hela tiden på Wille och försökte skicka styrka till honom, Ninnie och Tomas.

Efter åtta långa timmar kom beskedet, allt hade gått bra. Willes hjärta var lagat.

- Efter ett par dagar fick vi äntligen träffa honom igen. Vilken lycka! Han återhämtade sig väldigt bra, det blev kramar, tårar och glädje i en enda röra.

Tack till forskningen

Nu har Wille hunnit bli nio månader och mår väldigt bra. Den senaste undersökningen gjordes innan jul och allt såg fint ut. Men genom livet kommer det att krävas kontroller. Ärret över bröstkorgen kommer alltid att påminna om vad Wille har gått igenom.

- Vi är otroligt glada över att allt har gått bra och att vi bor i ett land med resurser där vi har forskning som kan rädda så små barn som Wille. Nu försöker vi umgås så ofta vi bara kan. Det bästa som finns är att komma hit och se hur pigg han är, vårt lilla mirakel.