Är salt så gott som vi tror?
Vi bad Markiz Tainton att ta sig ut på stan för att ta tempen på svenska folket och deras saltintag. Tänker vi på hur mycket salt vi äter? Och hur minskar man sitt saltintag?
Ge oss salternativ!Om salt
Aktuell forskning visar att var femte hjärtinfarkt och vart tionde strokefall i Sverige orsakas av överkonsumtion av salt. Här svarar vi på vanliga frågor om salt – och tipsar om hur du kan dra ner på saltet.
Vanliga frågor och svar om salt
Att äta för mycket salt ökar risken för att få högt blodtryck, som i sin tur ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Aktuell forskning visar att var femte hjärtinfarkt och vart tionde strokefall i Sverige orsakas av överkonsumtion av salt.
Genomsnittssvensken får varje dag i sig ungefär dubbelt så mycket salt som det rekommenderade maximala intaget sex gram. Om vi minskar vårt saltintag kan antalet drabbade minska dramatiskt.
Det mesta av saltet vi får i oss finns i maten vi köper. Därför är det svårt att sänka sitt saltintag på egen hand. Hela livsmedelsindustrin måste hjälpas åt att sänka salthalten i sina produkter – alla samtidigt och i små steg.
Det man framför allt kan göra på egen hand är att jämföra saltinnehållet i till exempel bröd, ost och skinka och välja det med minst salt. Eller leta efter Nyckelhålet, som finns på mat med mindre salt.
För att minska svenska folkets saltkonsumtion behöver livsmedelsproducenter och restaurangbranschen gå samman och bestämma nivåer för salt i olika livsmedel. Vi på Hjärt-Lungfonden arbetar bland annat opinionsbildande för att uppmana till ett gemensamt saltsänkningsprogram och sprida kunskap om forskningens betydelse för ett friskare Sverige.
Ja, saltsmaken är en vanesak. Ju mer salt man äter desto mer salt behövs för att känna saltsmaken. Men det tar bara 4-5 veckor för smaklökarna att ställa om. Det kan kännas lättare om man sänker saltnivån i maten gradvis, alltså skär ner lite i taget.
Livsmedelsverkets konsumentundersökning från hösten 2021 visar att svenskarna vill minska på saltet (6 av 10 svarar att de aktivt försöker och 8 av 10 vet att alltför mkt salt är skadligt). I vår , Hjärt-Lungfondens, sifoundersökning från december 2022 svarar 51 procent ja på frågan om regeringen bör besluta om att införa ett saltminskningsprogram för livsmedelsindustrin.
Börja med att salta mindre själv när du lagar mat, det går att dra ner succesivt på saltet och ändå tycka att det smakar bra. Vi har en saltpreferens som går att sänka om man gör det successivt. Prova att smaksätta med andra kryddor som lök, vitlök, basilika, oregano, chili och andra kryddor. När du handlar, välj livsmedel med mindre mängd salt. Saltmängden måste vara deklarerad på förpackningen så det g år att jämföra. Välj livsmedel med Nyckelhålet - de innehåller mindre salt.
Nyckelhålet är Livsmedelsverkets märkning som hjälper konsumenter att hitta de hälsosammare alternativen i butiken. Nyckelhålet finns på mat med mindre salt och socker, mer fullkorn och fibrer och mindre och nyttigare fett.
Frukt, grönsaker, kött och fisk får nyckelhålsmärkas liksom bröd, flingor, pasta, mejeri- och charkprodukter samt fetter och färdigrätter.
För ett livsmedel har saltet olika egenskaper till exempel smak, att det binder vätska och har konserverande egenskaper. Kroppen behöver salt, NaCl, men bara i en mindre mängd.
I salt finns natrium som är viktigt för olika funktioner i kroppen. Men alltför mycket natrium kan höja blodtrycket. I Sverige uppskattas cirka en fjärdedel av alla vuxna ha högt blodtryck, och närmare hälften av alla över 65 år. Högt blodtryck ökar risken för hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke och njurskador.
I Norge har man etablerat ett så kallat saltpartnerskap för livsmedelsbranschen och andra berörda aktörer i syfte att minska saltkonsumtionen på befolkningsnivå, där parterna har enats om att sätta mål för innehåll av salt i produktkategorier som innehåller salt. I Storbritannien har myndigheter och livsmedelsbranschen kommit överens om maxgränser för hur mycket salt maten får innehålla. På så vis har man sänkt salthalten med 20–40 procent i en del livsmedelsgrupper. Saltintaget på befolkningsnivå minskade i Storbritannien från 9,1 gram per dag till 8,1 gram per dag under perioden 2000–2011.
I Finland infördes på 1990-talet en lag som kräver att produkter som innehåller en viss mängd salt ska märkas med ”hög salthalt”. Det arbete som gjorts i Finland sedan 70-talet har resulterat i en sänkning av saltintaget med cirka 30 procent. Ett av nio långsiktiga mål inom arbetet med icke smittsamma sjukdomar inom WHO är att minska saltintaget med 30 procent fram till 2025.
En bristande jämvikt mellan vatten och natrium som finns i vanligt bordssalt kan vara en av de bidragande orsakerna till högt blodtryck (hypertoni). En förklaring till detta kan vara att blodvolymen ökar då natrium blir kvar i kroppen, eftersom vatten alltid dras till natrium. Det finns också en hypotes att natrium i sig kan påverka blodtrycket.
Att minska saltintaget hos befolkningen är enligt WHO en av de mest kostnadseffektiva metoderna för att minska förekomsten av hjärt-kärlsjukdom.
Att äta för mycket salt är enligt aktuell forskning från IHE (Institutet för hälsoekonomi) den enskilt största orsaken till hjärt-kärlsjukdom sett till levnadsvanor i Sverige.
Svensk forskning visar bland annat att ett minskat saltintag med 30 procent skulle minska förekomsten av stroke i Sverige med hela 10 procent.
Man behöver inget extra salt vid ett vanligt träningspass, till exempel en löprunda eller styrketräningspass. Däremot kan akut saltbrist uppstå i extrema fall, till exempel vid långvarig magsjuka eller mycket stark svettning. Då kan man behöva ett extra tillskott av salt i form av till exempel vätskeersättning.
Det finns många sorters salt. Vanligt bordssalt består av natrium och klorid. Det är natriumet i saltet som kan höja blodtrycket.
I så kallade mineralsalter har man bytt ut en del natrium mot till exempel kalium och magnesium som inte påverkar blodtrycket. Det finns också örtsalt som innehåller mindre mängd natrium än vanligt bordssalt. Tänk dock på att inte öka mängden för att kompensera för den minskade sältan.
Det är bra att använda salt med jod eftersom jod behövs för kroppens ämnesomsättning. Men det behövs inga stora mängder för att få tillräckligt med jod. Numera finns både jodberikat bordssalt och havssalt. Örtsalter och andra salter, exempelvis Himalaya-salt, är inte jodberikade. Det brukar stå på förpackningen. Jod finns även i fisk, skaldjur och mejeriprodukter, så hela jodbehovet behöver inte täckas av joderat salt. För veganer är dock jodberikat salt en viktig källa till jod.
Vanligt bordssalt består av natrium och klorid. Det är natriumet i saltet som kan höja blodtrycket. Även bergsalt består till 98 procent av natriumklorid.
Bordssalt är behandlat, det vill säga det tvättas med vatten och torkas, eftersom målet är att få fram en så ren produkt som möjligt. Bergsalt och havssalt behandlas på ett sätt som låter eventuella andra mineraler vara kvar, men även eventuella föroreningar. Mineralerna finns i mängder som räcker för att ge färg och smak, men är i så små mängder att det inte har visat sig ha några hälsoeffekter. Därför rekommenderas andra livsmedel som källor till mineraler. Bergsalt är inte heller berikat med jod.
Vi känner inte till om det finns någon forskning kring just det du frågar efter. Det är andelen natrium i saltet som påverkar blodtrycket vilket innebär att endast mindre salt, eller salt med mindre mängd natrium kan anses vara bättre för blodtrycket.
Som konsument kan det vara svårt att veta vilka produkter och livsmedel man ska välja. Finns inte nyckelhålsmärkta varor i den kategori du söker så kan du jämföra saltinnehållet mellan olika varumärken. Läs näringsdeklarationen på förpackningen, där står det hur många gram salt produkten innehåller per 100 gram. Välj det med minst saltmängd.
