Stresshormon i hårstrån kan varna för hjärtinfarkt

Stresshormon i hårstrån kan varna för hjärtinfarkt

Forskargruppen bakom SCAPIS-studien har utvecklat en metod som mäter stresshormonet kortisol i hårstrån.

PUBLICERAD: 2024-12-05

Ny forskning från Hjärt-Lungfondens forskningssatsning SCAPIS visar att långvarig stress ökar risken att drabbas av allvarlig hjärt-kärlsjukdom. Genom att mäta nivån av stresshormonet kortisol i hårstrån har forskare kunnat visa att personer med höga kortisolnivåer oftare drabbas av hjärtinfarkt, typ 2-diabetes och förmaksflimmer.

Studien bygger på hårprover i kombination med data från Hjärt-Lungfondens stora forskningssatsning SCAPIS.

– Vår studie visar att det finns en tydlig koppling mellan långtidsstress och hjärt-kärlsjukdom. Jag blev själv förvånad över att sambandet var så starkt. Det innebär att vi måste ta långvarig stress på större allvar inom vården, säger Åshild Olsen Faresjö, biträdande professor vid Linköpings universitet.

Stress ett vanligt symtom

Stress är idag ett av de vanligaste symptomen som människor beskriver när de besöker sin vårdcentral. Runt 40 procent av alla sjukskrivningar beror på stressrelaterad ohälsa. Stress mäts vanligtvis genom att undersöka nivåerna av stresshormonet kortisol genom ett blodprov, som visar stressnivån för stunden. Men forskargruppen i Linköping har sedan ett antal år utvecklat en ny metod för att mäta stress under en längre tidsperiod, genom att mäta halten av stresshormonet kortisol i håret.

Vår metod gör det möjligt att läsa hur stressnivåerna har förändrats över tid, ungefär som årsringar på ett träd.

– Vår metod gör det möjligt att läsa hur stressnivåerna har förändrats över tid, ungefär som årsringar på ett träd. Håret växer med ungefär en centimeter per månad. Genom att klippa ett hårprov som är tre centimeter kan vi mäta nivåerna av kortisol tre månader tillbaka i tiden, säger Åshild Olsen Faresjö.

I den nya studien har forskarna klippt hårprover från 4 800 personer i Linköping och Umeå som deltagit i Hjärt-Lungfondens stora forskningssatsning SCAPIS. Genom att jämföra kortisolnivåerna i hårproverna med data om deltagarna som finns i SCAPIS kunde forskarna se att långtidsstress var starkt kopplat till vanliga riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, såsom högt blodtryck och höga halter av kolesterol i blodet. Resultaten visade också att de deltagare som hade höga kortisolnivåer oftare hade drabbats av hjärtinfarkt, typ 2-diabetes och förmaksflimmer jämfört med de som hade låga kortisolnivåer i hårproverna.

Mer forskning behövs

– Målet med forskningssatsningen SCAPIS är att förebygga och förhindra hjärt-kärlsjukdom. Den här studien bidrar med ny och viktig kunskap, och visar att vi behöver forska vidare om stress för att minska risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Länk till studien: Higher hair cortisol levels associated with previous cardiovascular events and cardiovascular risks in a large cross-sectional population study

Läs mer om forskargruppen på Linköpings Universitet

Fakta om stress

Vi vet att stress är en etablerad riskfaktor för hjärtkärlsjukdom. Den samlade forskningen visar att långvarig negativ stress skapar en obalans i kroppen som gör oss mer mottagliga för sjukdomar. Det finns också studier som visar att det är fullt möjligt att lära sig hantera stress och att det kan ha stora effekter på hälsan och välbefinnandet.

Den som rör sig regelbundet får både bättre kondition, starkare muskler och fysiskt utlopp för en stressreaktion. När kroppen är aktiv förbrukas stresshormoner, hjärnan syresätts och kroppens lyckohormon, endorfin, frigörs.

Så kan du hantera stress

Störd nattsömn är det första oroande tecknet på en stressreaktion. Den som lider av stress har ofta svårt att få en lång och oavbruten djupsömn. Sömnforskarnas tips för bättre sömn är:

  • Sovrummet ska vara tyst, svalt och mörkt.

  • Undvik nikotin, alkohol och koffein.

  • Motion och mental aktivitet gör att behovet av sömn ökar och att man sover bättre, men undvik motion precis före sänggåendet.

  • Lär dig en avslappningsteknik eller andningsövning för att varva ner. Dämpa belysningen, undvik höga ljud och gör bara långsamma aktiviteter.

  • Sov på tider som passar din kroppsklocka. Stig upp och lägg dig vid ungefär samma tid.

  • Ta inte med arbetet eller oroande tankar till sängen eller sovrummet.

  • Att ta kontakt med vården kan för många vara ett nödvändigt första steg. Ju tidigare det sker, desto fortare kan det gå att hitta möjliga vägar för att må bättre.

Stress leder till

  • Högt blodtryck: Stress påverkar hjärta och kärl på flera sätt. Stresshormoner och stressnervimpulserna gör att blodkärlen drar ihop sig och orsakar högt blodtryck.

  • Övervikt och fetma: Ofta leder stress till försämrade levnadsvanor med ohälsosam mat och alltför lite eller ingen motion.

  • Förhöjda blodfettsnivåer: Långvarig stress kan ge förhöjda blodfettsnivåer vilket också ökar risken för hjärt-kärlsjukdom.

  • Sömnproblem: Stress kan också orsaka sömnproblem. Det kan vara svårigheter att somna, att man vaknar många gånger och är vaken under natten eller vaknar mycket tidigt och därmed inte får en sammanhängande djupsömn.

  • Utmattning: Den som är stressad under en lång tid kan drabbas av det som ofta kallas utbrändhet eller utmattningssyndrom.

  • Depression: Depression kan orsakas av att ständigt vara utsatt för negativ stress. Den som drabbas av sådan depression har onormala värden av stresshormonen kortisol och adrenalin.

Fakta om SCAPIS

Vision:  Minska risken för sjukdom i hjärta, kärl och lungor hos kommande generationer.

Övergripande mål: Att kunna förutsäga vem som riskerar att drabbas av hjärt-, kärl- eller lungsjukdom och förhindra sjukdomarna innan de uppstår.

Syfte: Att inhämta avsevärt mycket mer kunskap om sjukdomarnas uppkomst för att kunna

  • förebygga dem

  • ställa bättre och tidigare diagnos

  • påverka sjukdomsförloppet

  • hitta nya, bättre behandlingsmetoder och mediciner.

Vad? Hjärt-Lungfondens största forskningssatsning SCAPIS (Swedish CArdiopulmonary bioImage Study) är en befolkningsstudie inom hjärta, kärl och lungor. Med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär leds och drivs SCAPIS av en forskare från universiteten och universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala.

Varför? Dagens levnadsvanor och nya riskfaktorer kräver forskning baserad på aktuella data. Med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär har de sex universiteten och universitetssjukhusen byggt upp en nationell forskningsbank av moderna hälsodata, som ger forskare möjlighet att skapa nya livsavgörande genombrott och kunskap för en bättre folkhälsa.

Hur? 30 000 slumpvis utvalda personer i åldern 50–64 år har på universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Uppsala och Umeå genomgått omfattande undersökningar av hjärta, kärl och lungor i form av bland annat skiktröntgen, ultraljud, lungfunktionstester och blodprover. Fysisk aktivitet har registrerats och en omfattande enkät om levnadsvanor har genomförts. Undersökningarna genomfördes under perioden 2013–2018. En pilotstudie med 1 100 individer genomfördes 2012 i Göteborg. Den samlade informationen från alla undersökningar i form av data och bilder har samlats i en gemensam nationell databas. De biologiska proverna har sparats i en nationell biobank för framtida analyser.

SCAPIS 2

Under 2024–2026 kommer hälften av SCAPIS-deltagarna att undersökas på nytt, SCAPIS 2. 15 000 slumpvis utvalda SCAPIS-deltagare bjuds in och genomgår i stort sett samma undersökningar som förra gången. På så sätt får forskarna en bild av hur kranskärlssjukdom lungsjukdom utvecklas över tid och får ännu bättre möjligheter att utveckla mer precisa metoder och behandlingar för att förebygga och förhindra sjukdom i hjärta, kärl och lungor.

(Källa: Hjärt-Lungfonden )

Läs mer på www.scapis.se och www.scapis.org

Illustration stress

Stress

Forskning har tydligt visat att långvarig stress kan leda till en rad olika sjukdomstillstånd, varav många kan kopplas till hjärt-kärlsjukdom.

Så påverkas kroppen av stress

INSAMLINGSKONTO

  • Plusgiro 90 91 92-7

  • Bankgiro 909-1927

  • Swish 90 91 92 7

GÅVOSERVICE

KANSLI

SJUKDOMAR

Följ oss