Ny forskning visar: Kraftig dagsömnighet vanligt i medelåldern

Trött kvinna ligger med huvudet på ett bord

Pressmeddelande | Publicerat 21 Februari 2025

Var femte person i medelåldern lever med kraftig dagsömnighet, visar en studie vid Uppsala och Göteborgs universitet med anslag från Hjärt-Lungfonden. Nattsömnens längd, negativ stress och känslan av brist på kontroll visade sig vara starkt kopplade till dagsömnigheten, faktorer som även kopplar till ökad risk för hjärt- och lungsjukdom.

– Att så många lever med dagsömnighet visar på ett behov av mer forskning för att identifiera och behandla orsakerna till sömnigheten, så att det inte leder till hjärt-kärlsjukdom, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Syftet med studien var att undersöka om det finns fler påverkbara faktorer än endast nattsömnens längd som kan kopplas till dagsömnighet. Studien omfattar 28 000 män och kvinnor 50‒64 år från olika delar av Sverige baserad på data från Hjärt-Lungfondens stora forskningssatsning SCAPIS.

Dagsömnighet brukar mätas med Epworth sömninghetsskala (ESS) där en person anger hur stor sannolikheten är att slumra till under åtta typer av relativt monotona dagliga aktiviteter. I varje situation kan sannolikheten graderas från 0 till 3, vilket ger en maxpoäng på 24. Om antalet poäng överskrider 10 klassas det som kraftig dagsömnighet.

Studiens deltagare fyllde i ett ESS-formulär som även innehöll andra variabler som tex sömnvanor och sömnkvalitet, sjukdom, samt psykologiska faktorer som depression, stress och känslan av kontroll över det egna livet.

Resultaten visade att 16 procent av studiedeltagarna rapporterade 11 poäng eller mer på ESS-skalan och knappt 3 procent 16 poäng eller mer.

Nattsömnens längd var associerat med ökad dagsömnighet men starkast koppling har stress, tecken på depression och att ha en känsla av låg kontroll i sitt liv

– Nattsömnens längd var associerat med ökad dagsömnighet men starkast koppling har stress, tecken på depression och att ha en känsla av låg kontroll i sitt liv, säger Jenny Theorell-Haglöw, docent vid Uppsala universitet.

När det gäller nattsömnens längd noterade forskarna en U-formad kurva där åtta timmars nattsömn resulterade i lägst poäng på ESS-skalan. Fem timmars sömn och mindre gav ungefär lika många poäng som tio timmars sömn och mer.

Samtliga psykologiska faktorer visade sig var för sig vara relaterade till ökad dagsömnighet, framför allt nedstämdhet och depression, konstant stress samt känslan av brist på kontroll över det egna livet, faktorer som även kopplar till ökad risk för hjärt- och lungsjukdom.

– Om vi vill minska dagsömnighet i samhället bör man rikta insatser på sömnområdet men också minska negativ stress och öka individers känsla av kontroll i livet, säger Jenny Theorell-Haglöw.

Fakta om studien

Studiens namn: What are the important risk factors for excessive daytime sleepiness in a populationbased cohort? Tidskrift: Journal of Sleep Research, publiceringsdatum: 8 januari 2025

(Källa: Hjärt-Lungfonden)

Sömn, vad kan du göra själv?

Störd nattsömn är det första oroande tecknet på en stressreaktion. Den som lider av stress har ofta svårt att få en lång och oavbruten djupsömn. Sömnforskarnas tips för bättre sömn är:

  • Sovrummet ska vara tyst, svalt och mörkt.

  • Undvik nikotin, alkohol och koffein.

  • Motion och mental aktivitet gör att behovet av sömn ökar och att man sover bättre, men undvik motion precis före sänggåendet.

  • Lär dig en avslappningsteknik eller andningsövning för att varva ner.

  • Dämpa belysningen, undvik höga ljud och gör bara långsamma aktiviteter.

  • Sov på tider som passar din kroppsklocka.

  • Stig upp och lägg dig vid ungefär samma tid.

  • Ta inte med arbetet eller oroande tankar till sängen eller sovrummet.

(Källa: Hjärt-Lungfonden)

Fakta om stress

Stress är en etablerad riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Långvarig negativ stress skapar en obalans i kroppen som gör oss mer mottagliga för sjukdom. Vid stress sänder hjärnan signaler som får hjärtat att slå fortare, musklerna spänns, stresshormoner utsöndras i blodet för att frigöra nödvändig energi, smärttröskeln höjs och blodet blir mer trögflytande för att vi inte ska förblöda om vi skadas. När hotbilden är borta går kroppen tillbaka i normalläge, slappnar av och återhämtar sig.

Symtom

Tidiga signaler på att man är alltför stressad kan vara dålig sömn eller att man känner en stor trötthet som inte går att vila bort. En del blir lätt irriterade eller rastlösa och har svårt att koppla av. Olustkänslor, oro, rädsla och ångest liksom svårigheter att koncentrera sig kan också vara tecken på stress. Kroppen kan även reagera med hjärtklappning och det kan kännas svårt att andas. Vissa drabbas av orolig mage, smärtor eller förstoppning medan andra lider av andra typer av värk. Överkänslighet mot ljud, ljus eller vissa dofter kan också vara varningssignaler. På samma sätt kan utslag och eksem vara en larmklocka som signalerar att kroppen är i obalans.

Hantering

Många som lyssnar till varningssignalerna kan snabbt komma i balans igen. Ofta räcker det med en tids vila, ett miljöombyte eller en förändring av livssituationen för att återhämta sig. Oavsett symtom är det avgörande att man tar bort åtminstone några av orsakerna till att man känner sig stressad. En sund livshållning med god sömn, fysisk träning och avkoppling kan både förbygga stress och bryta skadliga mönster. Vissa kan även behöva hjälp av psykologisk eller psykiatrisk expertis. Läs mer om stress och om hur man kan hantera och förbygga stress här.

(Källa: Hjärt-Lungfonden)

Illustration stress

Stress

Forskning har tydligt visat att långvarig stress kan leda till en rad olika sjukdomstillstånd, varav många kan kopplas till hjärt-kärlsjukdom.

Så påverkas kroppen av stress

INSAMLINGSKONTO

  • Plusgiro 90 91 92-7

  • Bankgiro 909-1927

  • Swish 90 91 92 7

GÅVOSERVICE

KANSLI

SJUKDOMAR

Följ oss