Så behandlas högt kolesterol

Att livsstilen hänger nära samman med högt kolesterolvärde har varit känt i ganska många år. Tidigare inleddes behandlingen av höga kolesterolvärden med att enbart uppmuntra patienterna att förändra sin livsstil. Om inte det hjälpte satte man in mediciner, men idag är det annorlunda.

Rörelse i vardagen - även i små doser - har positiva effekter på hälsan enligt samstämmig forskning.

Medicinering sätts in

Råd om livsstilsförändringar är första åtgärden vid högt kolesterol, men ofta sätts medicinering in samtidigt. Det beror dels på att dagens mediciner har testats väl och visat sig vara säkra och ha få biverkningar, dels på att medicinerna har blivit mycket billigare. 

Om en person har haft hjärtinfarkt eller har symtom på kranskärlssjukdom är det särskilt angeläget att påbörja medicinering så tidigt som möjligt. Likaså om man har konstaterat att en person har FH, ärftligt högt kolesterol. Behandlingen av högt kolesterol är densamma för kvinnor som för män.

Livsstil och kolesterolvärden

Livsstil i samband med höga kolesterolvärden handlar främst om två saker: bra kost och regelbunden motion. För att behandla ett högt kolesterolvärde rekommenderas en nyttig och näringsrik kost där intaget av mättade fetter minskas. Gällande motion lyder rådet att dels röra på sig mycket i vardagen, och dels att regelbundet utöva någon mer intensiv fysisk aktivitet.

Hållbara livsstilsförändringar innebär att man gradvis gör förändringar till en del av vardagen. Om man upplever det som svårt att göra viktiga livsstilsförändringar kan KBT, kognitiv beteendeterapi, vara ett sätt att hitta motivationen för att förändra sin livsstil.

Kostens påverkan på kolesterolvärdet

Övervikt är ofta, men inte alltid, en del av det metabola syndromet, som är ett samlingsnamn för olika riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Man kan ha ett högt kolesterolvärde utan att vara överviktig, särskilt om de höga värdena är ärftliga. Att gå ner i vikt är alltså inte nödvändigtvis en av de livsstilsförändringar man behöver göra. Men med tanke på att antalet överviktiga stadigt ökar och omfattar hälften av alla svenskar har en viss viktminskning ofta välgörande effekter.

Mättat och omättat fett

Att minska ner på mättat fett och i stället äta omättade fetter är viktigt för att förändra kolesterolbalansen. Det betyder mindre av fett kött, feta charkprodukter och feta mejeriprodukter samt mer av feta fiskar, som lax, makrill och sill samt vegetabiliska oljor och fetter, utom kokosfett.

Hur man använder fett spelar också stor roll. Det är bra om man kan hitta alternativ till stekning, men vill man steka maten rekommenderar dietisterna att man använder rapsolja eller flytande margarin.

Nyttig och näringsrik kost

Grönsaker och frukt har många nyttiga näringsämnen, men också fibrer. Fem frukter/grönsaker om dagen, eller 500 gram, är ett bra riktmärke. Matiga grönsaker som rotfrukter och kålsorter innehåller både mycket fibrer och mycket näringsämnen. Grovt bröd ger också bra fibrer. Havre och korn innehåller dessutom betaglukaner, som har en direkt effekt på kolesterolvärdet genom att sänka halten LDL-kolesterol i blodet.

Motion och kolesterolvärde

”Motion är det närmaste en mirakelmedicin man kan komma”, har fysiologi- och idrottsprofessorn Bengt Saltin sagt. Ändå är det många som rör sig alldeles för lite.

Brist på motion hänger ofta ihop med övervikt. Men motionens goda effekter sträcker sig långt utöver den eventuella viktnedgången. En överviktig person som rör på sig är friskare och har mindre risk för hjärt-kärlsjukdomar än en smal person som sitter stilla.

Det viktiga är att man rör på sig, inte vad man gör. Trädgårdsarbete och städning är bra exempel på fysisk aktivitet och har många hälsovinster.

Bättre kondition

För att öka syreupptagningsförmågan och få bättre kondition krävs dock en något mer intensiv motion. Hjärtat ska jobba lite så att man känner sig varm. Snabba promenader, dans, stavgång, joggning, cykling är exempel på bra motion.

För att få goda effekter behövs 30 minuters motion per dag, eller 3–4 timmar i veckan, med en kaloriförbrukning på cirka 1 500 kalorier i veckan. Det bästa resultatet når man om man fördelar motionen på så många dagar som möjligt.

Läkemedel mot förhöjt kolesterol

Statiner är i dag det vanligaste läkemedlet mot förhöjt kolesterol. Det gäller både personer med FH, Familjär hyperkolesterolemi och andra. Statinerna hämmar produktionen av kolesterol i levern och ökar på så vis mängden LDL-receptorer. Samtidigt hämmar de VLDL-syntesen och därmed produktionen av det onda LDL-kolesterolet.

I likhet med de flesta läkemedel har statiner biverkningar, men i de kontrollerade studier som genomförts, där statiner jämförts med placebo, är de sällsynta. Värk, ömhet, svaghet eller kramp i musklerna kan förekomma, liksom magsmärtor, förstoppning och illamående, men de är inte alltid säkert relaterade till behandlingen. Så kallad transaminasförhöjning, en leverpåverkan, kan också förekomma.

Individuella värden

Flera undersökningar har visat att många människor med högt kolesterolvärde inte når ner till målvärdena, trots behandling med statiner. Skälen kan vara varierande medicinintag och biverkningar, men också individuell känslighet för behandling. Värdena är individuella och målvärdena är riktvärden. Generellt sett är det bra att sträva efter så låga LDL-värden som möjligt.

På senare tid har också medicineringen med framför allt statiner blivit mer aktiv. Man sätter in mediciner både tidigare och i större doser.

Kolesterolabsorptionshämmare

På senare år har läkemedel som minskar upptaget av kolesterol från tarmen utvecklats. De används vanligen i kombination med statiner och kan då sänka LDL-kolesterolet ytterligare.

Fibrater

Fibrater ökar nedbrytningen av triglycerider och används därför mest vid förhöjda triglyceridvärden. De påverkar också kolesterolcykeln genom att öka HDL-värdena. I dag används statiner i första hand, men om en patient inte svarar på den behandlingen kan man sätta in fibrater. Det händer också att man kombinerar statiner och fibrater. Då ökar dock risken för biverkningar i form av muskelsmärta.

Gallsyrabindare

Gallsyrabindare stimulerar levern att bryta ner mer kolesterol. De kombineras ofta med statiner, särskilt vid FH, familjär hyperkolesterolemi. En biverkning kan vara förstoppning, men läkemedlen anses annars vara mycket säkra.

PCSK9-hämmare

Under 2015 godkändes två så kallade PCSK9-hämmare av EU. PCSK9-hämmare sänker kolesterolet kraftigt vid kombinationsbehandling med statiner, och börjar nu användas hos högriskindivider där tillfredsställande resultat inte kan nås med kombinationer av de vanliga läkemedlen.

Alternativ behandling mot högt kolesterol

Fytosteroler, det vill säga steroler från växtriket, påverkar absorptionen av kolesterol men har mindre uttalade effekter än medicinering med till exempel statiner. Fytosteroler finns i bland annat majs- och rapsolja, broccoli, frukt, nötter och spannmål.

Omega-3-fetter har visat sig sänka triglyceridnivån. En annan positiv effekt är att det tunnar ut blodet. Däremot har det inte visat någon påverkan på kolesterolhalten i blodet.