Endast var tredje svensk kan tänka sig att äta nyttigare

Andelen svenskar som klassas som överviktiga eller feta omfattar i dag över hälften av befolkningen, enligt ny statistik från Folkhälsomyndigheten. Trots det kan endast var tredje svensk tänka sig att äta nyttigare under 2019 enligt Hjärt-Lungfondens nya Sifo-undersökning.

– Att allt fler människor i Sverige lever med övervikt och fetma är oroande. Tack vare forskning som leder till bättre vård och levnadsvanor fortsätter dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt, hjärtstopp och stroke att sjunka. Men utvecklingen riskerar att vända om vi inte förändrar vår livsstil, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

51% av svenskarna är feta eller överviktiga

I Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät 2018 uppger 51 procent av svenskarna att de tillhör kategorin feta eller överviktiga med ett BMI på 25 eller högre – en ökning med fyraprocentenheter sedan 2008. Enkäten visar också att drygt var femte svensk, 22 procent, sitter ner minst tio timmar per dygn – en ökning med två procentenheter sedan 2016. Enligt Livsmedelsverkets undersökning Riksmaten ungdom äter i dag färre än en av tio ungdomar rekommenderade 500 gram frukt och grönsaker per dag.

Få vill förändra sina kost- och motionsvanor

Trots att fetman och stillasittandet ökar är relativt få svenskar villiga att förändra sina kost- och motionsvanor. En ny Sifo-undersökning på uppdrag av Hjärt-Lungfonden visar att endast cirka en tredjedel av svenskarna, 35 procent, kan tänka sig att avge ett nyårslöfte att äta nyttigare. Färre än hälften, 46 procent, uppger att de kan tänka sig att motionera mer.

– Sunda levnadsvanor kan innebära stora hälsovinster, även för de som redan är drabbade av hjärt-kärlsjukdom och måste medicinera. En nationell plan för att förbättra svenskarnas mat- och motionsvanor skulle göra det enklare för befolkningen i stort att leva hälsosamt, säger Jan Nilsson, ordförande i Hjärt-Lungfondens Forskningsråd.

Befolkningsstudien SCAPIS

Hjärt-Lungfonden stöder flera forskningsprojekt vid landets universitet och universitetssjukhus i syfte att förebygga hjärt-kärlsjukdom. I Hjärt-Lungfondens befolkningsstudie SCAPIS har drygt 30 000 svenskar genomgått omfattande hälsoundersökningar med målet att kunna förutsäga vem som riskerar att drabbas av hjärt-, kärl- eller lungsjukdom och att förhindra sjukdomarna innan de uppstår.