Forskning visar att ett ägg om dagen inte medför ökad risk för hjärt-kärlsjuka
En stor internationell studie med stöd av Hjärt-Lungfonden visar att ett ägg om dagen inte medför ökad risk att drabbas av hjärtinfarkt eller stroke.
Resultatet från studien är ett glädjebesked, inte minst för alla äldre hjärt-kärlsjuka, som har nytta av äggets rika näringsinnehåll.
– Studien visar att en måttlig äggkonsumtion, cirka ett ägg om dagen, är helt ofarlig för de flesta, oavsett om man är frisk eller tillhör en riskgrupp för hjärt-kärlsjukdom. Ägg ger både välbehövlig energi och ett högt näringsinnehåll, av stort värde inte minst för alla hjärt-kärlsjuka, säger Annika Rosengren, professor i medicin vid Göteborgs universitet.
I Sverige lever omkring en miljon människor över 65 år med någon form av hjärt-kärlsjukdom. Dessa behöver bland annat hålla nere på kolesterolet, ett fettämne som i alltför höga nivåer kan leda till hjärt-kärlhändelser som hjärtinfarkt, kärlkramp och stroke. Ägg innehåller visserligen kolesterol, men ju längre forskningen kommit, desto tydligare har det blivit att merparten av det kolesterol vi har i kroppen bildas av andra delar i kosten.
Hjärt-Lungfondens givare är med och finansierar professor Annika Rosengrens forskning om bland annat ägg..
Till skillnad från tidigare forskning, som främst fokuserat på äggkonsumtion i USA och Europa, ingår i den nya studien befolkningar från hela världen, totalt 50 länder. I den svenska delen har forskarna följt 4 000 personer i åldrarna 35–70 år sedan 2005, genom att återkommande undersöka deras matvanor, vikt, blodfetter, blodtryck och om de drabbats av hjärtinfarkt eller stroke. Resultaten visar att det inte finns något signifikant samband mellan äggkonsumtion och blodfettsrubbningar, större hjärt-kärlhändelser eller död. Forskarnas slutsats är att ett ägg om dagen inte ökar risken för hjärt-kärlhändelser eller död, vare sig en person lider av hjärt-kärlsjukdom eller inte.
– För att fler ska få ett friskt liv och slippa drabbas av hjärt-kärlhändelser behövs forskning som ger mer kunskap om hur vi ska leva hälsosamt, det här gäller oss alla. Att ägg är ett utmärkt livsmedel är glädjande, i synnerhet för många äldre som måste tänka på sina kolesterolvärden och sitt näringsintag, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
Fakta om forskningsstudien
Bakgrund: internationell studie som sedan 2005 pågått i Sverige och är inriktad mot bland annat hjärt- och lungsjukdom, inklusive diabetes.
Metod: kohortstudie med totalt 177 000 personer från 50 länder. I den svenska delen ingår 4 000 personer, som vid starten av studien 2005 var i åldrarna 35–70 år.
Publicering: The American Journal of Clinical Nutrition, 1 april 2020
Hjärt-Lungfondens givare är med och finansierar professor Annika Rosengrens forskning, bland annat hennes deltagande i denna studie.
Enligt rådande rekommendationer är en av de viktigaste förändringarna i matvanor vid förhöjt kolesterol att minska ner på mättat fett och öka intaget av omättade fetter. Det betyder mindre fett kött, feta charkprodukter och feta mejeriprodukter och mer av feta fiskar som lax, makrill och sill samt vegetabiliska oljor och fetter, utom kokosfett.
Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till forskning som syftar till att besegra vår tids största folksjukdomar i hjärta, kärl och lungor. År 2020 delade fonden ut 298 miljoner kronor till forskningen.
Fakta om hjärt-kärlsjukdom
I Sverige lever 2 miljoner människor med någon form av hjärt-kärlsjukdom, som också är den vanligaste dödsorsaken idag.
Närmare 30 000 invånare dör varje år av hjärt-kärlsjukdom i Sverige. De dödligaste hjärt-kärlsjukdomarna är hjärtinfarkt och stroke samt plötsligt hjärtstopp, som innebär att hjärtats pumpfunktion plötsligt upphör.
Riskfaktorer som stillasittande, övervikt och diabetes ökar dramatiskt och riskerar att höja dödstalen i hjärt-kärlsjukdom. Mer resurser till forskningen och bättre levnadsvanor krävs för att vända utvecklingen.
Tack vare forskning som resulterat i bättre vård, behandlingar och livsstilsråd har antalet dödsfall i hjärt-kärlsjukdom minskat med mer än en femtedel under de senaste tio åren.
Forskningens utmaningar i dag är bland annat att kunna förutse hjärt-kärlsjukdom och utveckla mer individanpassade behandlingsmetoder.