Peder Olofsson

Stimulering av nervsystemet för behandling av åderförkalkning

Hjärt-Lungfondens stora forskningsanslag 2023

Kan man minska åderförkalkning genom att påverka de nervsignaler som når blodkärlsväggen? Peder Olofsson, docent vid Karolinska institutet, får Hjärt-Lungfondens Stora forskningsanslag år 2023 för att undersöka saken.

2008 delade vi ut Stora forskningsanslaget för första gången. En av mottagarna var professor Göran K Hansson. Han gjorde på slutet av 1980-talet den revolutionerande upptäckten att åderförkalkning är en inflammatorisk sjukdom. 

Han och hans kollega Lena Jonasson upptäckte att det fanns immunceller, T-lymfocyter, i mänskliga åderförkalkningsplack. De kunde beskriva en hittills okänd immunologisk reaktion som orsakar inflammation i blodkärlen.

Ikon - så används din gåva

Motiveringen

Peder Olofsson får Hjärt-Lungfondens Stora forskningsanslag ”för sin forskning om hur nervsignaler påverkar åderförkalkning – ett nytt och lovande angreppsätt att reglera den inflammatoriska process som orsakar hjärtinfarkt och stroke.”

Nervstimulering utvärderas

Projektet bakom årets Stora forskningsanslag, det sextonde i ordningen, bygger vidare på det här fyndet. Peder Olofsson, docent i medicin, forskare och utbildad narkosläkare på Karolinska universitetssjukhuset var en av Göran K Hanssons doktorander på 00-talet. I juni 2023 mottog han själv den stora anslagschecken vid en ceremoni på Oscarsteatern.

Under de senare decennierna har det börjat stå klart att inflammation inte bara regleras av en uppsjö av immunfaktorer, utan även av nervsystemets reflexer. Därför utvärderas nu nervstimulering som behandling av olika inflammatoriska sjukdomar som reumatism och tarmsjukdomen Crohns sjukdom.

Som doktorand läste Peder Olofsson artiklar om att nervsystemet är involverat i regleringen av inflammation.  

– Jag blev väldigt fascinerad. Jag visste ju att åderförkalkning är en inflammatorisk sjukdom och det föddes en hypotes hos mig att nervreflexer också reglerar kärlinflammation och ateroskleros, och att det därmed kanske även går att behandla hjärt-kärlsjukdom genom specifik nervstimulering.  

– Nervsignaler är delvis elektriska och med detaljkunskap om nervernas kopplingar och funktion borde det vara möjligt att använda elektronik för att styra funktion och i förlängningen behandla sjukdom.  

Med hjälp av Stora forskningsanslaget får Peder Olofsson nu möjlighet att undersöka det här i praktiken.

Har utvecklat icke-invasiv metod

– Vi vill lägga grunden för en klinisk studie av nervstimulering som behandling av hjärt-kärlsjukdom. Specifikt vill vi studera viss överdriven inflammation som ökar sjukdomsrisken. Men först behöver vi detaljstudera hur specifika nerver kan styra inflammation och åderförkalkning i djurmodeller. Vi behöver lära oss mer om hur nervsystemet kommunicerar med immunsystemet vid blodkärlsinflammation och åderförkalkning. Som en del av detta planerar vi för att undersöka om aktivering av vagusnerven kan hjälpa personer med en särskild sorts kärlkramp.

I samarbete med ingenjörer har Peder Olofsson och hans kollegor utvecklat en metod för icke-invasiv nervstimulering med hög precision, det vill säga ett sätt att precisionsstimulera nerver utan att operera in elektroder. Metoden anpassas nu för användning i kliniska prövningar, och förväntas möjliggöra kliniska studier som bättre kartlägger nervsystemets styrning av inflammation och åderförkalkning. 

Målet är att utveckla ny behandling av hjärt-kärlsjukdom där vi drar nytta av kroppens egna nervreflexer.

– Målet är att utveckla ny behandling av hjärt-kärlsjukdom där vi drar nytta av kroppens egna nervreflexer. Det har flera teoretiska fördelar jämfört med läkemedel och kan tänkas komplettera eller till och med ersätta viss läkemedelsbehandling, säger Peder Olofsson.

Ganska få forskargrupper har tidigare intresserat sig för det här området – och det har sin förklaring. 

– Eftersom åderförkalkningsplacken i sig inte har någon innervering är det inte så många hjärt-kärlforskare som har studerat det här. Färska rön i ett internationellt konsortium där vi deltar visar dock att nervsignaler kan styra åderförkalkningssjukdomen i försöksdjur. Faktum är att nätverk av nerver utvecklas i de blodkärl som drabbas av åderförkalkning och, analogt med att nerver reglerar många viktiga processer i kroppen, påverkar de också sjukdomsförloppet i åderförkalkning, säger Peder Olofsson.

Kristina Sparreljung och H.K.H Prins Daniel

Historien om Stora forskningsanslaget

Sedan 2008 delar Hjärt-Lungfonden varje år ut Stora forskningsanslaget, vårat mest prestigefyllda anslag som lett till banbrytande forskning. Hur kom anslaget till och varför?

Läs historien bakom anslaget