Vill hjälpa de sjuka som saknar riskfaktorer
Olle Melander, professor vid Lunds universitet, är något på spåret. I sin forskning har han identifierat flera genetiska markörer som leder till hjärt-kärlsjukdom.
- Mitt mål är att via ett blodprov hitta de som riskerar att bli sjuka och erbjuda behandling innan de drabbas.
Olle Melanders forskningsområde är riskfaktorer för och prevention av diabetes typ-2 och hjärt-kärlsjukdomar. Han delar sin arbetstid mellan att arbeta kliniskt och forska vid Lunds universitet. Båda delarna är lika givande och utvecklande, de olika rollerna korsbefruktar varandra på ett fint sätt, menar han.
Många av de patienter som hamnar hos Olle Melander är sådana som inte har varit sjuka innan det blir akut. De klassiska riskfaktorerna har inte funnits.
- Hälften av de som kommer in till oss på sjukhuset har på pappret en låg risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. De har inte kända riskfaktorer som övervikt, att de röker, har högt blodtryck eller höga nivåer av blodfetter eller blodsocker. Men ändå blir de sjuka. Jag undrar varför? Min hypotes är att det finns svar i våra gener, säger Olle Melander.
Om patienten i fråga hade kommit på en läkarkontroll några månader innan de hamnade i ambulansen eller på hjärtavdelningen hade han eller hon sannolikt inte erbjudits någon vidare åtgärd eller behandling.
- Många av oss hade sagt ”det behövs inga åtgärder”. Här finns det så klart mer att göra och målet med min forskning är att hitta de här patienterna i tid och erbjuda dem ett genetiskt blodprov där vi kan se om de lever med riskerna att drabbas utan att det för den delen syns på dem. Ett sådant prov finns redan, tekniken är enkel men det är implementeringen vi saknar, förklarar Olle Melander.
För mer än tio år sedan började Olle Melander undersöka tiotusentals individers genuppsättning och kunde då identifiera ett antal markörer i blodet som ökar risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Att försöka hitta nya behandlingsbara sjukdomsmekanismer bakom hjärt-kärlsjukdom blev ett mål.
Att bara stirra sig blind på ett högt blodsocker hos de med diabetes eller rökare var inte svaret, tänkte jag. Det måste finnas något mer. Något i generna som ökar risken eller som skyddar oss. Jag undrade vad.
Olle Melander sökte och fick Hjärt-Lungfondens Stora anslag 2011 för att studera tesen närmare. Han minns tydligt samtalet från Hjärt-Lungfondens generalsekreterare Staffan Josephson.
- Jag blev otroligt glad! Utan anslaget hade vi inte kommit någonvart, vi hade inte kunnat mäta riskerna i studien. Anslaget är tungt. Det la grunden för hela mina forskargrupps långsiktiga framtid och framgång. Tack vare det fick vi dessutom flera andra större anslag, minns han.
I projektet som Olle Melander och hans forskargrupp har drivit sedan dess finns det tre spår. Det första är en noggrann kartläggning av genetiken bakom hjärt-kärlsjukdom.
- Vi vill förstå mer om vilka gener som leder till sjukdom och vilka gener vi kan rikta in oss på för att hitta en behandling. Kanske kan vi förhindra eller stoppa utvecklingen av hjärt-kärlsjukdom genom att bromsa genens uttryck med ett läkemedel eller ändrad livsstil? Om vi kan erbjuda ett prov på ett tidigt stadium kan vi kanske undvika att de här personerna blir sjuka eller dör för tidigt.
Syftet med att känna till genetiken är att alla risker kan slås ihop och därmed kan läkarna förklara om personen har en hög risk att drabbas av till exempel en hjärtinfarkt eller inte.
- Det finns en mycket stor nytta med att känna till mer om den genetiska bakgrunden som vi bär på. Först då kan vi säga hur aggressivt eller inte vi ska angripa problemet.
Att bara fråga sina släktingar om ärftlighet eller olika sjukdomar de bär på ger inte svaren, menar Olle Melander. En del har färre farliga ”hjärt-kärl-gener”, en del har fler. Vissa har väldigt många gener som tillsammans ökar risken för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom.
- Det handlar om hundratals gener och genom att enkelt prov kan vi få svaren på hur vi ska hjälpa till, förebygga och förhindra att människor drabbas.
Provet finns klart. Men att implementera det i svensk sjukvård är svårt och verkar dröja.
- I framtiden hoppas vi att det kan erbjudas på samma sätt som vi i dag mäter LDL-kolesterol eller långtidsblodsocker på vårdcentralen eller i en hälsoundersökning. Det är absolut inte något tekniskt sett komplicerat, vi behöver bara en kommersiell aktör utvecklar det och producerar i tillräcklig volym. Mitt mål är att de här riskmarkörerna ska ses som en ny riskfaktor som går att behandla. Om personen får veta att de bär på generna kan vi erbjuda hjälp och personlig behandling, säger Olle Melander.
Den andra delen i forskningen som anslaget har täckt handlar om ett hormon som heter neurotensin. Det utsöndras när vi äter och driver upptaget samt inlagringen av fett från vår kost. Om en person har många kopior av en särskild gen leder det till att produktionen av hormonet ökar och personen tar upp mer fett.
- Ungefär en femtedel av vår befolkning har höga nivåer av hormonet och det leder till att man sparar fettet på sämsta tänkbara ställe, i levern men också i blodkärlen och på dess väggar. Det leder i sin tur till åderförkalkning, fettlever, hjärtinfarkt, stroke och typ-2 diabetes. Nu försöker vi se om vi kan förändra nivåerna av hormonet genom att erbjuda ett läkemedel som sänker neurotensininsöndringen, eller utforma ett helt nytt läkemedel i form av en antikropp som kan binda hormonet. Om det fungerar kan det hindra hormonet från att göra sitt jobb, det vill säga vi kan förhindra fettansamling i lever och blodkärl, säger Olle Melander.
Ett tredje spår i forskningen handlar om ett annat hormon, vasopressin, som reglerar vätskebalansen i kroppen. Låga vätskenivåer kan leda till högre utsöndring av hormonet, vilket håller kvar vätskan i kroppen.
- I mina studier har vi sett att de som har konstant höga nivåer av vasopressin och lågt vätskeintag löper större risk för att bli sjuka i diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Om det beror på ett orsakssamband är medicinen enkel, drick mer vatten. Just nu testar vi detta i en studiegrupp och det blir spännande att se resultaten, säger han.
Hjärt-Lungfondens Stora forskningsanslag banat väg för forskningsgenombrott i det stora och lilla formatet. Vilka framsteg har gjorts och vilka genombrott står för dörren? Läs mer om forskningsprojekten i rapporten.
Läs hela rapportenOlle Melander är bestämd i sin strävan, det yttersta målet med hans forskning är att förebygga svår sjukdom med specifika ändringar av livsstil eller i vissa fall läkemedel.
- Vi har bevis på att det finns gener som ökar risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom och nu vill jag att de som har just de generna ska få veta det och blir erbjuden hjälp i tid. Vi har mycket på fötterna och därför tror jag att vi inom några år kan ge de som ligger i riskzonen en förebyggande behandling, säger han.
Forskningen hade inte varit möjlig utan det stora anslaget från Hjärt-Lungfonden på femton miljoner kronor.
- Tack vare det har vi kommit väldigt långt. Vi har kunnat göra flera behandlingsstudier, mäta risker och blivit säkra på att våra antaganden är korrekta. Sedan vi fick anslaget har vi en lång rad vetenskapliga publikationer och vi tar hela tiden nya steg framåt. Utan de här pengarna hade det inte fungerat.
Läs mer: Om Stora forskningsanslaget | Bättre behandlingar mot högt blodtryck
Publicerad: 31 mars 2023
I Sverige lever över 2 miljoner människor med hjärt-kärlsjukdom. Omkring 30 000 svenskar dör av hjärt-kärlsjukdom varje år, den främsta dödsorsaken i Sverige. Hjärt-kärlsjukdom orsakar ungefär en tredjedel av alla dödsfall.
Ungefär en fjärdedel av alla som får stroke idag är mellan 20 och 69 år gamla, det vill säga ungefär i yrkesför ålder. En av tre som får hjärtinfarkt är 20 till 69 år, samma siffra gäller för de som drabbas av plötsligt hjärtstopp.
Exempel på framgångar inom forskningen är mätning av riskmarkörer i blodet som gör att man hittar små hjärtinfarkter innan de blir livshotande, avancerad bildteknik för diagnosticering av stroke, propplösande behandlingar och implanterbara defibrillatorer som återför hjärtat till regelbunden rytm (ICD), bland många andra milstolpar.
Forskningens utmaningar i dag är bland annat att kunna förutse hjärt-kärlsjukdom och att utveckla mer individanpassade behandlingsmetoder.
Sedan 2008 delar Hjärt-Lungfonden varje år ut Stora forskningsanslaget, vårat mest prestigefyllda anslag som lett till banbrytande forskning. Hur kom anslaget till och varför?
Läs historien bakom anslaget
