Hon undersöker hjärtskador hos barn orsakade av inflammatoriska sjukdomar
För första gången i historien gick Hjärt-Lungfondens Stora forskningsanslag 2020 till forskning om hjärtsjukdomar hos barn. Det gick inte att ta miste på glädjen hos Marie Wahren-Herlenius när hon tog emot den stora prischecken.
Det märks att Marie Wahren-Herlenius, professor vid Karolinska institutet, brinner för sitt forskningsområde – barn med medfödda hjärtfel.
När covidpandemin slog som hårdast mot samhället våren 2020 tog hon en kylig vårmorgon emot den stora anslagschecken.
– Det här anslaget är så värdefullt. Det bedrivs inte lika mycket forskning om de här sjukdomarna som för andra, mer utbredda hjärt-kärlsjukdomar. Varje studie är viktig och kan tillföra ny, avgörande kunskap. Nu får vi möjligheten att verkligen gå på djupet. Det här kan göra stor skillnad för framtidens hjärtsjuka barn, sa hon med checken i handen.
Som så mycket annat under pandemivåren 2020 hölls anslagsceremonin denna gång i coronasäkrat format. Utdelningen skedde utan publik uppe på Hjärt-Lungfondens kansli och sändes i stället live i sociala medier. Prins Daniel, som normalt sett brukar överlämna checken vid evenemang för givare på olika platser i landet, fick ledigt.
Genom kliniska och experimentella studier kartlägger Marie Wahren-Herlenius och hennes forskargrupp mekanismerna bakom barnhjärtsjukdomar som uppstått på grund av inflammation.
En av sjukdomarna är ett ofta livshotande tillstånd hos barn, medfött hjärtblock. Mödrar till barn som riskerar få denna typ av hjärtblock har ofta en reumatisk sjukdom som SLE eller Sjögrens syndrom och har utvecklat en särskild typ av autoantikroppar. Under graviditeten passerar antikropparna moderkakan och kan påverka barnet.
I värsta fall orsakar antikropparna inflammation av AV-noden i barnets hjärta, vilket leder till att vävnaden fibrotiseras och kalkomvandlas. Hjärtblock utvecklas dock bara hos ungefär en av 20 gravida som har antikropparna.
De barnkardiologer som deltar i projektet har tillsammans med Marie Wahren-Herlenius utvecklat ett övervakningsprogram där gravida mödrar som har antikropparna kallas till sjukhuset med jämna mellanrum för kontroll av barnets hjärta. Kvinnorna kan också få med sig en enkel Doppler-apparat som de själva kan använda för att lyssna på barnets hjärtljud. Om mamman upptäcker att barnets hjärtrytm blir långsam kan en Dopplerundersökning genomföras på sjukhuset och behandling med antiinflammatoriska steroider ges vid behov.
Det här övervakningsprogrammet är en riktig solskenshistoria. Nästan alla barn i programmet som utvecklat hjärtblock har överlevt. Nyligen kunde Marie Wahren-Herlenius och hennes kollegor visa vetenskapligt att programmet sänker dödligheten.
– Internationella studier visar en dödlighet om ungefär 20-30 procent för barnen som utvecklar medfött hjärtblock. Genom programmet har vi fått ned siffran till under 4 procent. Vi hoppas nu att programmet kan skalas upp till nationell och internationell nivå, det skulle kunna rädda livet på många barn, säger Marie Wahren-Herlenius.
Forskarna vill också bättre förstå vad som händer hos barnen som drabbas. Hjärt-Lungfondens Stora forskningsanslag har gett dem möjlighet att genomf öra omfattande molekylära analyser.
– Vi letar efter nya biomarkörer som gör att vi bättre kan fånga upp de särskilda riskgraviditeterna. Kanske kan vi hitta de mödrar vars barn faktiskt inte löper en risk att drabbas, och då kan vi kanske skala ned övervakningsprogrammet utan att riskera att missa några hjärtblock. Vi vill ju inte övervaka dem som inte behöver övervakas, och det är ju bara en liten andel av de som idag ses som riskgrupp som faktiskt drabbas. Dessutom hoppas vi att de här molekylära studierna kan bana väg för mer specifika behandlingar som kan ges profylaktiskt. Undersökningarna är världsunika och möjliggörs helt genom långsiktigheten i anslagen från Hjärt-Lungfonden, säger Marie Wahren-Herlenius.
Trots att omhändertagandet av hjärtsjuka barn har förbättrats de senaste decennierna är orsaken bakom hjärtfelen oftast okända. Det är något som kan förändras genom den satsning på en ny biobank med inriktning på dessa sjukdomar som nu genomförs med stöd av Hjärt-Lungfonden.
Marie Wahren-Herlenius är en nyckelperson även i detta nationella samverkansprojekt, som dock inte finansieras av Stora forskningsanslaget.
– Vi samlar prover både från barn och deras familjer där man sedan tidigare känner till hjärtsjukdomen och från nya fall, och då ofta i samband med operation. Vi använder proverna för att analysera genetiska variationer i DNA:t hos de som drabbats av hjärtfel med olika metoder. Vi kan på så sätt undersöka genetiska faktorer och lära oss om de har betydelse för uppkomsten av hjärtfelet. Syftet är att förbättra diagnostiken och behandlingen och på sikt förebygga att sjukdomen uppkommer överhuvudtaget, säger hon.
Prover har redan samlats från många personer i Sverige med specifika typer av hjärtfel – och fler diagnoser är på väg.
Tack vare anslaget kan vi nu titta närmare på den här genen och lära oss mer om dess biologiska funktion. Vi är på god väg att ta viktiga steg på det här området.
Men tillbaka till Stora forskningsanslaget. Det stora resurstillskottet från Hjärt-Lungfonden finansierar också forskargruppens studier av Kawasakis sjukdom, en kärlsjukdom hos barn som precis som medfött hjärtblock orsakas av inflammation. Sjukdomen har varit högaktuell under covidpandemin eftersom det finns indikationer att covid-19-infektion ökar risken att utveckla Kawasaki och Kawasakiliknande tillstånd.
– Det har inte gjorts epidemiologiska studier av Kawasakis sjukdom i Sverige på många år. Vi behöver ny kunskap om sjukdomens utbredning och därför har vi nu startat en sådan studie. Via Socialstyrelsens diagnosregister har vi kunnat följa alla som fått diagnosen i Sverige sedan 1987, berättar Marie Wahren-Herlenius.
– Sjukdomen verkar vara vanligare nu än vad som hittills beskrivits. Vi har varit tvungna att revidera den gamla siffran på 50 fall om året till omkring 100 vid tiden före covid-19-pandemin. Ungefär dubbelt så många pojkar som flickor drabbas. Födselns tidpunkt verkar också ha betydelse, sjukdomen är vanligare bland barn som har fötts på vintern.
– Vi vill nu gå vidare och studera vad som händer med de här barnen genom livet. En naturlig fråga är om de löper en ökad risk att utveckla hjärt-kärlsjukdomar, men kanske är det så att Kawasakis sjukdom också ökar risken för andra sjukdomar. En hypotes är att personer med Kawasaki löper en ökad risk för infektioner, men det är inte säkert att det är så, säger Marie Wahren-Herlenius.
Tack vare anslaget kan vi nu titta närmare på den här genen och lära oss mer om dess biologiska funktion. Vi är på god väg att ta viktiga steg på det här området.
Hon och hennes kollegor studerar också några genvarianter som misstänkts öka risken för Kawasakis sjukdom. I tidigare studier har hon och hennes kollegor kunnat visa att en särskild genregion verkar vara viktig vid utveckling av både kongenitalt hjärtblock och Kawasakis sjukdom.
– Det här är väldigt intressant och tack vare anslaget kan vi nu titta närmare på den här genen och lära oss mer om dess biologiska funktion. Vi är på god väg att ta viktiga steg på det här området.
Marie Wahren-Herlenius olika forskningsprojekt illustrerar hur ledande medicinsk forskning idag är beroende av en lång rad samarbetspartners.
– Vi samverkar med barnkardiologer och barnläkare i hela landet. SciLifeLab är en viktig teknologiresurs i våra genetiska studier. Vi samarbetar också internationellt med forskargrupper i Frankrike, Kanada, USA och Tyskland.
Hjärt-Lungfondens Stora forskningsanslag banat väg för forskningsgenombrott i det stora och lilla formatet. Vilka framsteg har gjorts och vilka genombrott står för dörren? Läs mer om forskningsprojekten i rapporten.
Läs hela rapporten– I det lite kortare perspektivet hoppas vi kunna förbättra diagnostiken vid inflammatoriska barnhjärtsjukdomar. Samtidigt kan våra mer djupgående genstudier ge en bas för helt nya behandlingar och kanske prevention i det lite längre perspektivet.
– Anslaget har gett oss en fantastisk möjlighet att verkligen gå på djupet och starta nya, viktiga forskningsprojekt. Utmaningen ligger i det faktum att forskningen måste vara långsiktig. Vi har fått stora anslagsutbetalningar under tre år, men våra studier har ju mer utdragna tidsramar, säger Marie Wahren-Herlenius.
Läs mer: Om stora forskningsanslaget | Fråga forskaren om barns hjärtsjukdomar | Projektet som räddar barnens liv
Publicerad: 31 mars 2023
Sedan 2008 delar Hjärt-Lungfonden varje år ut Stora forskningsanslaget, vårat mest prestigefyllda anslag som lett till banbrytande forskning. Hur kom anslaget till och varför?
Läs historien bakom anslaget
