Tog emot det första stora forskningsanslaget tillsammans med Anders Hamsten
Hjärt-Lungfondens första Stora forskningsanslag 2008 gick till Göran K Hansson och Anders Hamsten. Resurstillskottet ger ringar på vattnet än idag. Det lade grunden för en biobank, läkemedels- och vaccinkandidater, nya forskarkarriärer – och andra tunga forskningsanslag.
Göran K Hansson var under många år känd som ”the voice”, den där rösten från Sverige som Nobelprissugna forskare hoppades skulle ringa upp. Om det hände kunde det bara betyda en sak.
– Har jag räknat rätt hann jag med att ringa 67 nobelpristagare inom medicin, fysik, kemi och ekonomi för att ge dem glädjebeskedet. Men nu är det slut med det. Jag har fyllt 70 och har fallit för Vetenskapsakademiens åldersstreck, men jag sitter kvar som ledamot i akademin, säger KI-professorn från Lysekil som fram till nyligen var Kungliga Vetenskapsakademiens ständige sekreterare.
Göran K Hansson var också den som tillkännagav Nobelpristagarna vid de presskonferenser som världspressen varje år väntar andäktigt på. 24 presskonferenser hann det bli. Nu har Hans Ellegren tagit över rollen som den nya Nobelprisrösten.
Jag minns känslan av eufori när vi fick det. Det här stora resurstillskottet gjorde det möjligt att bygga upp ett brett multidisciplinärt samarbete för att kunna studera den inflammation i blodkärlen som uppstår i samband med åderförkalkning.
Göran K Hansson har beskrivits som fadern till det jämförelsevis nya konceptet att ateroskleros, åderförkalkning, är en inflammatorisk sjukdom.
För över 35 år sedan upptäckte han och kollegan Lena Jonasson att det fanns immunceller, T-lymfocyter, i mänskliga åderförkalkningsplack. Han kunde beskriva en hittills okänd immunologisk reaktion som orsakar inflammation i blodkärlen.
Fynden banade väg för decennier av forskning om samspelet mellan immunsystemets inflammatoriska reaktioner och uppkomsten av åderförkalkning. Ateroskleros betraktas idag som en kronisk inflammatorisk sjukdom i artärerna.
Göran K Hansson, som har titelnprofessor i experimentell kardiovaskulär forskning vid Karolinska institutet, har vigt större delen av sitt forskarliv åt det här forskningsområdet – och hela tiden legat i framkant. Hans översiktsartikel “Inflammation, atherosclerosis, and coronary artery disease” i New England Journal of Medicine 2005 var den mest citerade svenska vetenskapliga artikeln alla kategorier under 00-talet.
Forskningen fick en extra skjuts 2008, då Göran K Hansson och kollegan Anders Hamsten tilldelades Hjärt-Lungfondens allra första Stora forskningsanslag efter instiftandet.
– Jag minns känslan av eufori när vi fick det. Det här stora resurstillskottet gjorde det möjligt att bygga upp ett brett multidisciplinärt samarbete för att kunna studera den inflammation i blodkärlen som uppstår i samband med åderförkalkning. När möjligheten att söka det här nya, stora anslaget dök upp satte vi skyndsamt ihop ett team med ledande forskare för att kunna studera det här från labbet till sjuksängen och tillbaka, säger Göran K Hansson.
Målet med forskningen är att färre ska insjukna i hjärtinfarkt och stroke samt bana väg för förebyggande behandling.
Hjärt-Lungfondens Stora forskningsanslag banat väg för forskningsgenombrott i det stora och lilla formatet. Vilka framsteg har gjorts och vilka genombrott står för dörren? Läs mer om forskningsprojekten i rapporten.
Läs hela rapporten– Bra, får man säga. Tack vare anslaget kunde vi skapa en stark forskningsplattform som är viktig än idag. Anslaget gav också en sorts hävstångseffekt och öppnade dörren för andra stora anslag, exempelvis från EU. Idag har vi etablerat en sorts plantskola som förser Karolinska institutet och stora delar av Europa med lovande forskare.
– Hypotesen var att det onda kolesterolet LDL orsakar inflammation i blodkärlen, och att det är detta som ligger bakom aterosklerosutveckling och uppkomst av blodproppar. Den bilden har idag bekräftats och förstärkts. I samarbete med kärlkirurgerna byggde vi upp en unik biobank, BIKE, med hundratals utopererade åderförkalkningsplack från halspulsådern. Det är världens största biobank i sitt slag. Det här är en forskningsresurs som forskare från hela världen använder idag.
– Ett viktigt mål var att identifiera nya molekylära måltavlor för prevention och behandling av ateroskleros. Vi lyckades hitta ett par måltavlor för läkemedelsutveckling och tog fram några vaccin- och läkemedelskandidater. De har alla, även vår vaccinkandidat mot ateroskleros, visat sig fungera bra i musmodeller. Vaccinet är baserat på en bit av det onda kolesterolet, LDL, ihoplänkad med en bärarmolekyl. Det har minskat åderförkalkning i djurmodeller och skulle till exempel kunna ges som en nässpray.
– Anslaget har också varit viktigt för utvecklingen av inflammationsmarkörer som indikerar risk för bland annat hjärtinfarkt, säger Göran K Hansson.
Läs mer:Om Stora forskningsanslaget | Professorn och "Nobelrösten"
Ateroskleros, åderförfettning, är i första hand ett bakomliggande och bidragande tillstånd vid många sjukdomar och tillstånd på hjärt- och kärlområdet, exempelvis stroke, kärlkramp och hjärtinfarkt.
Ateroskleros kan ses som en kronisk inflammatorisk sjukdom i artärerna.
En av de viktigaste orsakerna till ateroskleros är obalans i blodfetterna med för mycket LDL-kolesterol (”det onda kolesterolet”) och för lite HDL-kolesterol.
Publicerad: 31 mars 2023
Sedan 2008 delar Hjärt-Lungfonden varje år ut Stora forskningsanslaget, vårat mest prestigefyllda anslag som lett till banbrytande forskning. Hur kom anslaget till och varför?
Läs historien bakom anslaget
