Forskning om lungors självläkning och elasticitet

– kan hjälpa drabbade av KOL och Covid-19

Professor Gunilla Westergren-Thorsson och Kristina Sparreljung

2021 års mottagare av Hjärt-Lungfondens Stora forskningsanslag var Gunilla Westergren-Thorsson, professor i lungbiologi vid Lunds universitet, för sin forskning om aktivering av lungans självläkningsförmåga genom fysisk träning hos patienter med lungsjukdomen KOL.

Forskningen bedöms ha potential att även hjälpa människor med lungskador efter covid-19.

– Pandemin har tydligt visat hur sårbara lungorna är. Därför är behandlingsstrategier som kan resultera i nybildad lungvävnad och förbättrad lungfunktion viktigare än någonsin. Gunilla Westergren-Thorssons forskning har potential att ge banbrytande kunskaper om behandling av såväl lungsjukdomar som lungskador efter covid-19, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är ett allvarligt hälsoproblem som kan leda till sämre lungfunktion, nedsatt livskvalitet och arbetsförmåga, långa sjukhusvistelser och ett förkortat liv. Antalet drabbade i Sverige beräknas idag till 400 000-700 000 personer. Forskning har tidigare visat att fysiskt aktiva KOL-patienter har bättre prognos än inaktiva. Senare forskning visar också att systematisk fysisk träning kan leda till nybildning av lungvävnad.

– Vi vet att fysisk träning ökar överlevnaden och minskar symtomen hos dem som lever med KOL, men kunskapen om vad som händer på cell- och molekylärnivå när dessa patienter ökar sin fysiska aktivitet är fortfarande ytterst begränsad. Vår hypotes är att anpassad fysisk träning kan stimulera lungans självläkningsförmåga och elasticitet och på det sättet förbättra lungfunktionen och sjukdomsutfallet, säger Gunilla Westergren-Thorsson.

Antalet drabbade av långtidscovid har hittills visat sig vara en växande grupp. Dessutom visar en studie av tidigare friska värnpliktiga att var tredje ung man har någon form av lungpåverkan efter covid-19.

Gunilla Westergren-Thorssons team besitter bred vetenskaplig och klinisk expertis i form av Christer Janson, professor i lung- och allergisjukdomar i Uppsala, Leif Bjermer, professor i lungmedicin och allergologi i Lund och Margareta Emtner, professor i fysioterapi i Uppsala.
Gruppen ska nu undersöka vad som händer på cell- och molekylärnivå vid ökad fysisk aktivitet vid sjukdoms- och läkningsprocesser i lungan. Målet är att identifiera biomarkörer som speglar så kallade systemiska processer i kroppen kopplat till lungfunktionen. På det sättet kan forskarna göra det möjligt att sätta upp mål för framtida behandlingsinsatser.

Hjärt-Lungfondens stora forskningsanslag på 15 miljoner kronor är det största anslaget i Sverige inom hjärt-lungsjukdom.

Uppdaterad: 9 mars 2023