– Vi vet vad som generellt är bra att äta, men vi ser att individanpassade kostråd kan vara mer effektiva än generella riktlinjer. Vi vill ta reda på exakt hur vi kan skräddarsy kostråd för att optimera hälsan och minska risken för hjärt-kärlsjukdom, säger Rikard Landberg, professor i mat och hälsa vid Chalmers tekniska högskola.

Ohälsosam mat är den påverkbara riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom, vid sidan av högt blodtryck och rökning, som ger störst positiv effekt om vi förändrar den till det bättre. Trots tydliga rekommendationer från bland annat Livsmedelsverket är det få som följer dem. Dessutom svarar människor olika på samma kost.

Studien bygger på data från de 4 500 deltagarna i Göteborg och Umeå som utgör en del av Hjärt-Lungfondens stora forskningssatsning SCAPIS. I studien delas deltagarna slumpmässigt upp till att äta en av fyra standardiserade typer av frukost med varierande innehåll av kolhydrater, fett och fullkorn vid ett tillfälle.

Dessutom får deltagarna drycker rika på fett och kolhydrater med sig hem för att dricka vid tre tillfällen och ta blodprover på sig själva. Forskarna analyserar sedan hur deltagarnas kroppar reagerar.

Vår hypotes är att vi kan anpassa kosten så att kroppens nedbrytning av maten och reaktioner på denna blir mer gynnsam, vilket i sin tur kan minska risken för sjukdom

– Vår hypotes är att vi kan anpassa kosten så att kroppens nedbrytning av maten och reaktioner på denna blir mer gynnsam, vilket i sin tur kan minska risken för sjukdom. Först behöver vi kartlägga hur en optimal måltidsrespons ser ut, och därefter hitta den bäst anpassade kosten för varje individ, säger Rikard Landberg.

Det finns redan appar som ger kostråd baserat på individdata, men dessa bygger ofta på kommersiella algoritmer som inte är öppet tillgängliga eller kvalitetssäkrade.

– Vi vill ta fram en transparent och vetenskapligt validerad metod som kan vara tillgänglig för alla och ge en mer komplett bild av hur kost påverkar hälsan på lång sikt, säger Rikard Landberg.

Forskningsprojektet tilldelas nu Norhedsstiftelsens preventionsanslag via Hjärt-Lungfonden på totalt sex miljoner kronor under tre år.

Det känns fantastiskt att få detta anslag! Det säkrar att vi kan genomföra vår datainsamling fullt ut och analysera resultaten enligt plan

– Det känns fantastiskt att få detta anslag! Det säkrar att vi kan genomföra vår datainsamling fullt ut och analysera resultaten enligt plan, säger Rikard Landberg.

– Rikard Landberg tilldelas årets preventionsanslag för sin forskning om skräddarsydda kostråd som är anpassade efter individens hälsostatus. Vilket kan bidra till att minska risken för hjärt-kärlsjukdom, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Studie ska utvärdera träningsprogram för patienter med POTS

Posturalt ortostatiskt takykardisyndrom (POTS) påverkar livskvaliteten kraftigt och det saknas effektiva behandlingsalternativ. Ett nytt forskningsprojekt vid Hjärtmottagningen vid Skånes universitetssjukhus i Malmö ska undersöka om ett specialiserat träningsprogram kan minska symtomen hos patienterna.

Projektet tilldelas Hjärt-Lungfondens preventionsanslag på tre miljoner kronor.

POTS är en hjärtkärlsjukdom som orsakar yrsel, hjärtklappning och svimningskänsla vid upprätt läge. Sjukdomen har blivit alltmer uppmärksammad på senare år och drabbar främst kvinnor under 40–50 år. Trots att POTS är lika vanligt som typ 1-diabetes saknas fortfarande etablerade och effektiva behandlingsalternativ.

– POTS påverkar livskvaliteten kraftigt, och många patienter har svårt att klara vardagen. Tidigare studier har visat att fysisk träning kan minska symtomen, men det saknas större studier för att bekräfta detta, säger Viktor Hamrefors, docent vid Lunds universitet och läkare vid Skånes universitetssjukhus.

Studien kommer att omfatta 200 patienter med POTS, som lottas till att börja med antingen gruppträning på plats vid Hjärtmottagningen på SUS i Malmö under 16 veckor, ledd av fysioterapeut, eller hemmaträning, där deltagarna själva genomför ett liknande träningsprogram.

Deltagarna kommer att utvärderas före och efter träningsperioden avseende symtom på POTS, puls och blodtryck samt fysisk arbetsförmåga.

Om resultaten visar att träningen minskar symtomen kan det bli en viktig del av framtidens POTS-behandling

– Om resultaten visar att träningen minskar symtomen kan det bli en viktig del av framtidens POTS-behandling. Vi vill se om träningsprogrammet kan implementeras i stor skala inom sjukvården, säger Viktor Hamrefors.

Till skillnad från många andra hjärt-kärlsjukdomar drabbar POTS främst unga individer, vilket gör det angeläget att hitta effektiva behandlingsmetoder.

– Om vi kan bekräfta att träning hjälper patienter med POTS kan vi ge dem en evidensbaserad behandling som idag saknas. Det skulle vara ett stort framsteg för både patienter och sjukvården, säger Viktor Hamrefors.

Forskningsprojektet tilldelas nu Hjärt-Lungfondens preventionsanslag på tre miljoner kronor under tre år.

– Viktor Hamrefors tilldelas årets preventionsanslag för sin forskning som undersöker om ett specialiserat träningsprogram kan minska symtomen hos patienter med POTS, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Det känns fantastiskt att få detta anslag! Det möjliggör att vi kan genomföra vår studie fullt ut

– Det känns fantastiskt att få detta anslag! Det möjliggör att vi kan genomföra vår studie fullt ut. Vi hoppas att resultaten från vår studie kan bidra till att öka livskvaliteten hos många patienter med POTS som idag har svårt att klara vardagen, säger Viktor Hamrefors.