Norhedsstiftelsens Preventionsanslag via Hjärt-Lungfonden 2024: Ny forskning ska hjälpa barn i riskzonen genom tidigt ändrade levnadsvanor
Kristina Sparreljung, Hjärt-Lungfondens generalsekreterare, Liselotte Schäfer Elinder, professor vid Karolinska Institutet och Håkan Roos, Norhedsstiftelsen
Julia Sjöberg
I takt med att allt fler unga i Sverige utvecklar ohälsosamma levnadsvanor redan i tidig ålder, ökar risken för framtida hjärt-kärlsjukdomar. Nu tilldelas Liselotte Schäfer Elinder, professor vid Karolinska Institutet, Norhedsstiftelsens preventionsanslag via Hjärt-Lungfonden till sitt forskningsprojekt som syftar till att förbättra levnadsvanor hos barn i riskzonen för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom senare i livet.
Vi ser en oroande trend där ohälsosamma vanor etableras tidigt i livet, vilket ökar risken för hjärt-kärlsjukdom senare
– Vi ser en oroande trend där ohälsosamma vanor etableras tidigt i livet, vilket ökar risken för hjärt-kärlsjukdom senare. Därför är det också viktigt att sätta in preventiva insatser tidigt, säger Liselotte Schäfer Elinder, professor vid Karolinska Institutet, mottagare av Norhedsstiftelsens Preventionsanslag via Hjärt-Lungfonden 2024 på sex miljoner kronor.
Idag saknas evidensbaserade familjestödsprogram för barn med ohälsosamma matvanor och låg fysisk aktivitet. Genom att länka ihop ett hälsofrämjande och förebyggande universellt program för skolan följt av ett riktat program för primärvården skulle alla barn i behov av stöd kunna nås.
Liselotte Schäfer Elinder tilldelas nu Norhedsstiftelsens preventionsanslag via Hjärt-Lungfonden på sex miljoner kronor till sitt forskningsprojekt som kommer fokusera på att kombinera två framgångsrika program: "En frisk skolstart" och "Mer och mindre". Det första riktar sig till alla familjer med barn i årskurs ett och syftar till att förbättra matvanor och öka fysisk aktivitet, medan det andra är inriktat på barn med övervikt eller obesitas och deras familjer.
– Med stöd av anslaget planerar vi att utvärdera den kombinerade modellen i en kontrollerad studie där vi följer barnens matvanor, fysiska aktivitet, ätbeteenden och viktutveckling, och jämför med barn som har fått standardbehandling för obesitas, säger Liselotte Schäfer Elinder.
Lyssna på Liselotte Schäfer Elinder, professor vid Karolinska Institutet
Förhoppningen är att denna modell inte bara kommer att leda till bättre matvanor och mer fysisk aktivitet bland barnen, utan också bidra till en minskning i obesitas och därmed lägre risk för hjärt-kärlsjukdomar på längre sikt. Om projektet visar sig framgångsrikt är målet att länka ihop de två programmen i skola och primärvård, vilket kan få stor betydelse för förebyggande hälsovård för barn.
Det här är ett sätt att tidigt fånga upp barn som annars hade fått hjälp först mycket senare
– Liselotte Schäfer Elinder tilldelas årets preventionsanslag till sitt livsviktiga forskningsprojekt. Det här är ett sätt att tidigt fånga upp barn som annars hade fått hjälp först mycket senare. Behovet är jättestort idag och många faller tyvärr mellan stolarna, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
Sedan 2021 har Norhedsstiftelsens preventionsanslag bidragit till viktig forskning inom levnadsvanor och förebyggande hälsovård, med ett totalt anslag på sex miljoner kronor fördelat över tre år.
Hjärt-Lungfondens preventionsanslag 2024: Ny studie vill förbättra hjärthälsan hos kvinnor efter havandeskapsförgiftning
Anna Sandström, docent vid Karolinska Institutet
I Sverige drabbas cirka fem procent av alla förstföderskor av preeklampsi, en allvarlig komplikation under graviditet, kanske mer känd som havandeskapsförgiftning. Nu tilldelar Hjärt-Lungfonden årets preventionsanslag på tre miljoner kronor till PEPP-studien, ett skräddarsytt åtgärdsprogram för att förbättra hjärt-kärlhälsan hos kvinnor som drabbats av preeklampsi under deras första graviditet.
Genom att utnyttja perioden direkt efter första graviditeten kan vi erbjuda dessa kvinnor en unik chans till en hälsosammare framtid
– Vår målsättning är att minska den långsiktiga risken för hjärt-kärlsjukdom genom tidiga och riktade insatser. Genom att utnyttja perioden direkt efter första graviditeten kan vi erbjuda dessa kvinnor en unik chans till en hälsosammare framtid, säger Anna Sandström, docent vid Karolinska Institutet.
Genom att ge kvinnor med preeklampsi den uppföljning och det stöd de behöver, kan PEPP-studien bli en viktig milstolpe i förebyggandet av framtida hjärt-kärlsjukdomar och stärka hälso- och sjukvårdens förmåga att adressera denna dolda risk.
Åtgärdsprogrammet, som sträcker sig från tre till tolv månader efter förlossningen, inkluderar information, stöd och riktad screening från vårdpersonal samt användning av en app i telefonen som är designad specifikt för dessa kvinnor för att tillhandahålla relevant information och stöd, främja fysisk aktivitet, uppmuntra till en hälsosam kost, samt egenkontroll av blodtryck och vikt.
Kvinnorna delas in i två grupper, där en grupp genomgår åtgärdsprogrammet och den andra gruppen erbjuds standarduppföljning, för att utvärdera programmets effektivitet, speciellt med avseende på minskning av BMI.
– Om åtgärdsprogrammet visar sig vara framgångsrikt, har vi inte bara möjlighet att förbättra livskvaliteten och hjärt-kärlhälsan för dessa kvinnor utan även att bredda vår förståelse och våra insatser efter andra graviditetsrelaterade komplikationer, säger Kari Johansson, nutritionist och docent vid Karolinska Institutet.
Kari Johansson, nutritionist och docent vid Karolinska Institutet.
Stefan Zimmerman
Projektet är ett samarbete mellan ett tvärvetenskapligt kliniskt team och representanter från Preeklampsiföreningen. Med planer på att inkludera 700 förstföderskor syftar PEPP-studien till att erbjuda konkreta lösningar för implementering i vården för denna riskgrupp.
Hjärt-Lungfondens preventionsanslag till forskning på levnadsvanor instiftades av Hjärt-Lungfonden 2022. Anslaget är totalt tre miljoner kronor och fördelas över tre år.
I Sverige lever över 2 miljoner människor med hjärt-kärlsjukdom. Omkring 30 000 svenskar dör av hjärt-kärlsjukdom varje år, den främsta dödsorsaken i Sverige. Hjärt-kärlsjukdom orsakar ungefär en tredjedel av alla dödsfall.
Ungefär en fjärdedel av alla som får stroke idag är mellan 20 och 69 år gamla, det vill säga ungefär i yrkesför ålder. En av tre som får hjärtinfarkt är 20 till 69 år, samma siffra gäller för de som drabbas av plötsligt hjärtstopp.
Exempel på framgångar inom forskningen är mätning av riskmarkörer i blodet som gör att man hittar små hjärtinfarkter innan de blir livshotande, avancerad bildteknik för diagnosticering av stroke, propplösande behandlingar och implanterbara defibrillatorer som återför hjärtat till regelbunden rytm (ICD), bland många andra milstolpar.
Forskningens utmaningar i dag är bland annat att kunna förutse hjärt-kärlsjukdom och att utveckla mer individanpassade behandlingsmetoder.
