2023 delas två preventionsanslag ut; Norhedsstiftelsens preventionsanslag via Hjärt-Lungfonden på sex miljoner kronor och Hjärt-Lungfondens Preventionsanslag på tre miljoner kronor.
Personer med tvångssyndrom har en förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom, vilket delvis kan kopplas till livsstilsfaktorer som fysisk inaktivitet och ohälsosamma matvanor. Lorena Fernández de la Cruz, docent vid Karolinska Institutet, tilldelas Norhedsstiftelsens preventionsanslag via Hjärt-Lungfonden på sex miljoner kronor för att studera effekterna av en livsstilsintervention som ska stimulera till ett hälsosamt beteende för personer med tvångssyndrom och därmed minska riskerna för hjärt-kärlsjukdom.
Håkan Roos, Norheds stiftelse, Lorena Fernández de la Cruz, docent vid Karolinska Institutet och Kristina Sparreljung, Hjärt-Lungfondens generalsekreterare
Kristian Pohl
– Lorena Fernández de la Cruz tilldelas preventionsanslaget för sin forskning om hur ökad fysisk aktivitet och förbättrade matvanor påverkar riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom hos personer med tvångssyndrom, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
I Sverige lever över två miljoner människor med hjärt-kärlsjukdom. Personer med tvångssyndrom har en förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom, fetma och typ 2-diabetes jämfört med övriga befolkningen. Detta anses delvis vara kopplat till livsstilsfaktorer som fysisk inaktivitet och ohälsosamma matvanor.
Det är dags att öka förståelsen för att personer med psykiatriska tillstånd är mer än deras psykiatriska symtom och att andra aspekter som deras fysiska hälsa också behöver uppmärksammas
– Det är dags att öka förståelsen för att personer med psykiatriska tillstånd är mer än deras psykiatriska symtom och att andra aspekter som deras fysiska hälsa också behöver uppmärksammas. Jag hoppas att vår studie kan bidra till förbättrad hälsa och livskvalitet hos personer med tvångssyndrom, säger Lorena Fernández de la Cruz, docent vid Karolinska Institutet.
Forskarna i den aktuella studien har tidigare utvecklat en livsstilsintervention med fokus på att genomföra beteendeförändringar som att öka den fysiska aktiviteten och förbättra matvanorna för att minska riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom hos personer med tvångssyndrom.
Projektets syfte är nu att testa denna livsstilsintervention genom att jämföra den med sedvanlig behandling. Interventionen pågår under tolv veckor och består av tre olika komponenter. Först medverkar deltagarna i en individuell rådgivande session, den andra komponenten består av sex gruppträffar och den tredje komponenten är veckovisa gruppträningspass.
– Om resultaten i vår studie är positiva är målsättningen att implementera interventionen i klinisk vård vilket kan leda till en minskning av hjärt-kärlsjukdom och dödlighet i den här patientgruppen. Livsstilsintervention kan då även riktas till andra psykiatriska diagnoser och riskgrupper, avslutar Lorena.
Lorena Fernández de la Cruz, docent vid Karolinska Institutet, födelseort Barcelona, Spanien, har tilldelats Norhedsstiftelsens preventionsanslag via Hjärt-Lungfonden 2023 på sex miljoner kronor.
Norhedstiftelsen har valt att genom Preventionsanslaget samarbeta med Hjärt-Lungfonden när det gäller att lyfta betydelsen av kost och livsstilsfrågor som del i behandling och prevention av kardiovaskulär sjukdom.
Genom att anslaget går via Hjärt-Lungfonden uppnås ett brett genomslag i såväl forskarvärlden som samhället i stort samtidigt som bedömningar av inkomna ansökningar sker i en väl uppbyggd och kompetent organisation.
Ungefär två procent av befolkningen lider av tvångssyndrom, vilket kännetecknas av närvaro av tvångstankar och tvångshandlingar. Tvångstankar kan beskrivas som påträngande, oönskade tankar som orsakar mycket ångest. Några av de vanligaste tvångstankarna kretsar kring rädsla för smitta eller att bli sjuk, starka obehagskänslor kring att något är fel, oönskade sexuella tankar eller tankar om att utföra våldsamma handlingar.
För att minska ångesten som tvångstankarna ger upphov till utför personen tvångshandlingar eller ritualer. Det kan till exempel vara att tvätta händer eller duscha flera gånger varje dag, överdrivna kontroller av vad man har gjort, upprepa samma beteende om- och om igen, eller räknande.
De flesta med tvångssyndrom undviker också personer och situationer i den utsträckning att de blir isolerade vilket går ut över personens relationer och vardagsaktiviteter. Tvångssyndrom är tidskrävande, orsakar mycket lidande och har stor påverkan på livskvaliteten.
Personer med tvångssyndrom har också visats ha en ökad risk för fysisk ohälsa, inklusive hjärt-kärlsjukdom och metabola tillstånd. Men, på grund av tvångssyndromet kan det vara svårt för dem att förändra sina levnadsvanor för att förebygga och minska risken för hjärt-kärlsjukdomar.
Den svenska befolkningen blir mer stillasittande, vilket ökar risken för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Carl Johan Sundberg, professor vid Karolinska Institutet, tilldelas Hjärt-Lungfondens preventionsanslag på tre miljoner kronor för att undersöka om trappgång kan ersätta den huvudsakliga rekommendationen med rask promenad som fysisk aktivitet.
Carl Johan Sundberg, leg läkare och professor vid Karolinska Institutet
Stefan Tell
I studien undersöks effekter på blodtryck och riskerna för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom.
– I Sverige lever över två miljoner människor med hjärt-kärlsjukdom. Nu tilldelas Carl Johan Sundberg Hjärt-Lungfondens preventionsanslag för sin forskning om hur trappgång kan hjälpa till att minska riskerna för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
Att vara fysiskt inaktiv och stillasittande ger en ökad risk för typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och kortare livslängd. Trots detta blir alla åldersgrupper i befolkningen alltmer stillasittande.
Utvecklingen behöver vändas genom att stimulera till ökad fysisk aktivitet. Trappgång kan vara ett attraktivt alternativ genom naturlig integrering i vardagslivet
Utvecklingen behöver vändas genom att stimulera till ökad fysisk aktivitet. Trappgång kan vara ett attraktivt alternativ genom naturlig integrering i vardagslivet.
Forskargruppen som leds av Carl Johan Sundberg, professor vid Karolinska Institutet, ska nu undersöka om sex månaders regelbunden trappgång i tillägg till rask promenad jämfört med endast rask promenad har större effekt på att sänka blodtryck, förbättra kondition och styrka och minska riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom.
Fyra hundra individer mellan 40 och 70 år gamla och som har högt blodtryck, bukfetma och en stillasittande livsstil inbjuds att delta i en sex månader lång studie. Studiedeltagarna lottas till en av två grupper. Den ena gruppen utför trappgång (200 trappsteg per dag, cirka 30 minuter per vecka) + promenad på plan mark (75 min per vecka) och grupp två utför enbart en längre promenad på plan mark (150 minuter per vecka).
– Resultaten från den kommande studien kan utgöra ett viktigt komplement till den huvudsakliga rekommendationen om fysisk aktivitet. Fördelarna med trappgång är att det är tillgängligt, enkelt, tidseffektivt och det kan utföras i vardagen. Dessutom aktiveras muskulatur och cirkulation mer än vid gång på plan mark, säger Carl Johan Sundberg, professor vid Karolinska Institutet.
Om trappgång för patienter med högt blodtryck och ökad risk för hjärt-kärlsjukdom visar sig vara ett effektivt sätt att uppnå hälsovinster gynnas individer som på ett enkelt sätt kan tillgodogöra sig fysisk aktivitet utan att behöva dyr träningsutrustning, gymkort eller stor tidsinvestering.
Trappgång är ett viktigt alternativ eller komplement till den huvudsakliga rekommendationen om fysisk aktivitet, det vill säga rask promenad, vanligen på plan mark, 150-300 minuter per vecka.
Trappgång är tillgängligt, enkelt, tidseffektivt och kan utföras i vardagen.
Trappgång kan integreras i Riktlinjer och Rekommendationer.
Trappgång är ett ytterligare konkret exempel som sjukvårdspersonal på ett tidseffektivt sätt kan använda vid samtal med patienter.
Resultaten bör kunna påverka infrastrukturplanering (stadsplanering och byggnadsarkitektur).
Trappgång kan få fler människor att röra på sig mer naturligt integrerat i vardagen för att motverka individuellt lidande och stora samhällskostnader till följd av otillräcklig fysisk aktivitet.
I Sverige lever över två miljoner människor med hjärt-kärlsjukdom. Omkring 30 000 svenskar dör av hjärt-kärlsjukdom varje år, den främsta dödsorsaken i Sverige. Hjärt-kärlsjukdom orsakar ungefär en tredjedel av alla dödsfall.
Ungefär en fjärdedel av alla som får stroke idag är mellan 20 och 69 år gamla, det vill säga ungefär i yrkesför ålder. En av tre som får hjärtinfarkt är 20 till 69 år, samma siffra gäller för de som drabbas av plötsligt hjärtstopp.
Exempel på framgångar inom forskningen är mätning av riskmarkörer i blodet som gör att man hittar små hjärtinfarkter innan de blir livshotande, avancerad bildteknik för diagnosticering av stroke, propplösande behandlingar och implanterbara defibrillatorer som återför hjärtat till regelbunden rytm (ICD), bland många andra milstolpar.
Forskningens utmaningar i dag är bland annat att kunna förutse hjärt-kärlsjukdom och att utveckla mer individanpassade behandlingsmetoder.
(Källa: Hjärt-Lungfonden)
