Hjärt-Lungfondens preventionsanslag om sex miljoner kronor och ytterligare ett om tre miljoner delades ut vid det Kardiovaskulära vårmötet i Malmö bland 1100 deltagare.
Brjánn Ljótsson, docent vid Karolinska Institutet i Stockholm och Kristina Sparreljung, generalsekreterare på Hjärt-Lungfonden
Foto: Andreas Hillergren
Årets mottagare av det 6 miljoner kronor stora preventionsanslaget är Brjánn Ljótsson, docent vid Karolinska Institutet. Preventionsanslaget delas ut med stöd av syskonen Inger och Sixten Norheds stiftelse. Brjánn Ljótsson får anslaget för sin forskning om rädsla för fysisk aktivitet efter hjärtinfarkt. Syftet med studien är att utveckla en digital kognitiv beteendeterapi som hjälper personer att leva ett aktivt liv efter hjärtinfarkt. Brjánn Ljótsson födelseort är Reykjavík och han är uppväxt i Järna i Södermanland.
– Om Brjánn Ljótssons forskning på kognitiv beteendeterapi via internet visar att behandlingen medför ökad livskvalitet och fysiskt och psykiskt välmående kan behandlingen göras tillgänglig i en nära framtid inom offentlig sjukvård. Det vore väldigt värdefullt för patienter som haft hjärtinfarkt att kunna få återhämta sig och återigen börja leva ett fullvärdigt liv, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
År 2020 drabbades cirka 22 200 personer av hjärtinfarkt i Sverige. Att drabbas av hjärtinfarkt är en stressande livshändelse och det är vanligt att man utvecklar en oro kring hjärtat och kroppsliga symtom. Det kan medföra att man tycker att det är obehagligt med till exempel fysisk aktivitet.
Hjärtfokuserad oro är kopplad till sänkt livskvalitet, minskad fysisk aktivitet, svårigheter att delta i hjärtrehabilitering och ökar även risken för en ny hjärtinfarkt.
– Det är särskilt viktigt för personer som haft hjärtinfarkt att vara fysiskt aktiva för att stärka sin hälsa och minska risken för en ny hjärtinfarkt. Om man undviker fysisk aktivitet för att man är rädd för att utlösa en ny hjärtinfarkt så ökar det paradoxalt nog risken för en hjärtinfarkt längre fram, säger Brjánn Ljótsson, docent vid Karolinska Institutet.
Att våga exponera sig för fysisk aktivitet medför både att rädslan minskar och att den fysiska hälsan ökar på sikt. Det handlar inte bara om fysisk aktivitet utan också om att dessa patienter undviker eller begränsar andra aktiviteter som till exempel att vara långt ifrån sjukhus eller att sitta barnvakt åt barnbarnen, eftersom de ständigt är oroliga för nya hjärtbesvär.
Kognitiv beteendeterapi via internet har visat sig effektivt genom att minska undvikandebeteenden vid flera andra fysiska sjukdomar och hjärttillstånd. Syftet med forskningsprogrammet är att pröva om kognitiv beteendeterapi via internet medför ökad livskvalitet, fysisk aktivitet och minskad hjärtfokuserad oro för patienter som har haft hjärtinfarkt.
Ytterligare en mottagare av Hjärt-Lungfondens preventionsanslag är Anders Rosengren, professor vid Göteborgs universitet, som tilldelas 3 miljoner kronor. Med en omfattande registerstudie ska forskaren klargöra hur väl ett digitalt livsstilsverktyg förebygger hjärt-kärlsjukdom.
Anders Rosengren, läkare och professor i molekylär medicin vid Göteborgs universitet
Foto: Norstedts/Emma Larsson
– Anders Rosengrens studie kan öppna upp ett nytt sätt att förebygga hjärt-kärlsjukdom. Verktyget är kostnadsfritt att använda och kan med lätthet användas av många personer för att uppmuntra hälsosamma levnadsvanor och få stöd att hantera hjärt-kärlsjukdom, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
Trots att hjärt-kärlsjukdomarna minskat i Sverige orsakar de fortfarande mycket lidande och tiotusentals dödsfall årligen. I Sverige lever över två miljoner människor med hjärt-kärlsjukdom.
Förändrande och förbättrade levnadsvanor är en central faktor för att förebygga såväl sjukdom som återinsjuknande. Trots att de flesta av oss vet att det är bra att äta grönt och fiberrikt och att röra på sig är det inte alltid lätt att ändra sina levnadsvanor på ett långsiktigt sätt.
Digitala verktyg har potential att ge människor ett stöd för nya vanor i vardagen, men dess effekter är fortfarande dåligt utvärderade.
– I det här projektet ska vi undersöka effekterna av det nya digitala verktyget, Livsstilsverktyget, som har utvecklats vid svenska universitet. Verktyget tar ett helhetsgrepp för att visa hur mat och motion, men även stress, ensamhet och vår övergripande livssyn hänger samman och påverkar hälsan, säger Anders Rosengren, professor vid Göteborgs universitet.
Forskarna kommer undersöka hur väl verktyget förebygger hjärt-kärlsjukdom hos människor som ännu inte drabbats. Men också hos dem som redan fått sin första hjärtinfarkt. I det senare fallet kan man studera om Livsstilsverktyget förebygger återinsjuknande.
Totalt kommer 90 000 personer från befolkningen att rekryteras till studien. Dessutom kommer cirka 11 000 personer som redan drabbats av hjärtinfarkt att rekryteras. Deltagarna fördelas slumpmässigt så att 80 procent får tillgång till verktyget och 20 procent hamnar i en kontrollgrupp utan verktyget.
