I år fyller Hjärt-Lungfonden 120 år. För att uppmärksamma jubileumsåret utlyser vi ett särskilt Jubileumsanslag för den livsviktiga forskningen kring sjukdomar i hjärta, kärl och lungor.
Hjärt-Lungfonden grundades år 1904 under namnet Svenska Nationalföreningen mot tuberkulos, och målet på den tiden var att bekämpa just tuberkulos. Idag är målet att besegra vår tids stora folksjukdomar. Jubileumsanslaget riktar vi till forskare i mellankarriärstadiet som disputerade för 7–15 år sedan och som inte meriterat sig till en sluttjänst som professor.
Anslaget är ämnat för samverkansprojekt där en klinisk forskare och en translationell forskare ingår. Nationellt samarbete mellan medicinska universiteten värderas högt. Varje beviljat anslag består av 5 miljoner kronor fördelat under en treårsperiod.
En nytillsatt internationell forskningskommitté bedömer ansökningarna och Hjärt-Lungfondens styrelse fattar beslut om anslagsutdelning.
Läs om alla projekten längre ned på sidan.
Förebyggande av kardiovaskulär sjukdom genom specifika mål i utvecklingen av åderförkalkningsplack
Andreas Edsfeldt, läkare och docent och Stephen George Malin, PhD
För att effektivt minska hjärt-kärlsjukdom måste utvecklingen av åderförkalkning bromsas i ett tidigt skede. Idag är de senare faserna av åderförkalkningssjukdomen mer kända och behandlingarna riktar sig främst mot att hindra återinsjuknande i hjärtinfarkt. I projektet planerar man att hitta processer som styr bildningen av åderförkalkningsplack. Målet är att identifiera personer med tidig utveckling av åderförkalkning samt nya behandlingar för att bromsa åderförkalkningen i olika faser av sjukdomsförloppet.
Dags att individualisera behandlingen av patienter med benartär sjukdom
Ljubica Perisic Matic, docent och Anton Razuvajev, läkare och PhD
Mer än 25 % av alla som fyllt 65 år har benartärsjukdom och för många drabbade kan det leda till amputation och hota överlevnaden. Orsaken är proppbildning på grund av åderförkalkning. Idag saknas tillräckliga läkemedelsbehandlingar och biomarkörer för att minska risken för de värsta konsekvenserna. Man vill nu utforska en biobank med moderna metoder för att som yttersta mål nå skräddarsydda behandlingsalternativ som förebygger och minskar risken för återkommande förträngningar efter kirurgiska ingrepp.
Icke-kodande RNA i erytrocyter som mediator och biomarkör till kardiovaskulär skada vid diabetes
Zhichao Zhou, docent och Linda Mellbin, docent
Patienter med typ 2 diabetes har ökad risk att drabbas av åderförkalkning som leder till hjärtinfarkt och stroke. En bidragande orsak är nedsatt funktion i blodkärlens endotelceller, det innersta cellagret i blodkärlet. De röda blodkropparna innehåller icke-kodande (nc) RNA, som kan styra endotelcellernas funktion. Forskarna studerar de röda blodkropparnas skadliga effekt på kärlfunktion vid diabetes, och utforskar ncRNA i blodkropparna som möjlig biomarkör för framtida hjärt-kärlhändelser.
SweSCAD-studien: Spontan kranskärlssjukdom - en orsak till hjärtinfarkt som framför allt drabbar unga till medelålders kvinnor.
Sofia Sederholm Lawesson, överläkare och PhD Cecilia Gunnarsson överläkare och PhD
Spontan kranskärlsdissektion (SCAD) drabbar främst kvinnor mitt i livet och kan innebära livsfara akut samt psykisk ohälsa efteråt. Man vet idag för lite om mekanismerna bakom skadan, hur den ska behandlas och hur man bör rehabilitera för att drabbade ska må så bra som möjligt efteråt. Dagens diagnosmetod riskerar dessutom att förvärra skadan. Det är också för lite känt om långtidsprognosen. I projektet vill man därför utforska en stor bredd av områden där kunskapsbrister finns idag.
Nya möjligheter till individualiserad prognosbedömning vid sarkoidos
Elizabeth Arkema, PhD och Pernilla Darlington, Överläkare och PhD
Sarkoidos är en inflammatorisk sjukdom där sjukdomsbilden varierar från avsaknad av symtom till betydande symtom och funktionsnedsättning. Här vill man undersöka faktorer av betydelse för utveckling av kronisk sarkoidos, med fokus mot lungfibros via information från patientregister. Från resultaten vill man förstå sjukdomens utveckling och behandlingars effekter och varför en del patienter utvecklar kronisk sjukdom med nedsatt lungfunktion som följd. I förlängningen kan detta ge en merindividanpassad vård.
Utveckling av nya metoder för identifiering och behandling av patienter med förhöjd risk för hjärtkärlsjukdom.
Daniel Engelbertsen, PhD och Alexandru Schiopu, läkare och docent
Personer med tidigare hjärtinfarkt har förhöjd risk att drabbas av hjärtinfarkt igen. Cancerdrabbade som behandlas med moderna immunaktiverande läkemedel har förhöjd risk för att drabbas av hjärtinfarkt. Nu studeras hur hjärtinfarkt och behandling med immunaktiverande läkemedel påverkar immunsystemet och om immundämpande läkemedel kan skydda mot framtida risk. Målet är att förstå underliggande mekanismer, så att man kan hitta högriskindivider och börja utveckla nya skyddande behandlingar.
