Forskningsstrategi

Strategier för patientnytta och forskningsexcellens

Fem huvudstrategier och 14 understrategier har identifierats som ska guida Hjärt-Lungfonden i arbetet mot visionen och samtidigt bidra till patientnytta och excellent hjärt-, kärl- och lungforskning.

• Precisionshälsa

  VAD: Precisionshälsa – Öka kunskapen om vem som riskerar att drabbas och varför. Vi strävar efter att minimera risken att utveckla hjärt-, kärl- och lungsjukdom

  HUR: Fortsatt satsning på SCAPIS

  Vi fortsätter att stödja SCAPIS: SCAPIS 1, SCAPIS 2 och förvaltning av studien.

  SCAPIS är en forskningsresurs som utvecklar och tillgängliggör unika och detaljerade
  data från cirka 30 000 svenskar i åldern 50-64 år så att forskare kan skapa kunskap för en
  bättre folkhälsa och förstå hur vissa sjukdomar uppstår. SCAPIS är Sveriges hittills största
  forskningsstudie inom hjärt-, kärl- och lungsjukdom.

  Sex universitet och universitetssjukhus leder och driver SCAPIS i nära samarbete med
  Hjärt-Lungfonden, som är studiens huvudfinansiär. SCAPIS är vår största enskilda forskningssatsning genom tiderna. SCAPIS databas är öppen för alla svenska forskare på Sveriges universitet. Forskningens kvalitet och forskarinitierad forskning är huvudprinciper för att avgöra hur stöd från Hjärt-Lungfonden fördelas, men det utesluter inte särskilda satsningar som SCAPIS vars frågeställningar har sitt ursprung från forskare.

  HUR: Utveckla individuell riskbedömning

  Utveckling inom till exempel precisionsmedicin och life science med datadrivna innovativa
  lösningar kombinerat med unika svenska register möjliggör viktiga framsteg i forskningen. Vi ser det som angeläget att de nationella kvalitetsregistren används i forskning.

  Hjärt-Lungfonden stödjer forskning som syftar till att identifiera individuella riskfaktorer
  och forskning som testar dessa kliniskt.

  HUR: Primärprevention

  Vi vill stärka den livsstilsrelaterade forskningen inom primärprevention. Begreppet primärprevention innebär insatser som avser att förhindra att sjukdom uppkommer och tidig upptäckt av sjukdom.

  Svenskarna blir alltmer stillasittande, motionerar allt mindre och äter inte tillräckligt hälsosamt. På grund av de försämrade levnadsvanorna med ökad risk för hjärt-kärlsjukdom genomför vi en större satsning på livsstilsrelaterad forskning med stöd av Syskonen Inger och Sixten Norheds Stiftelse. Detta anslag kompletterar Hjärt-Lungfondens ordinarie finansiering av preventions- och behandlingsforskning inom hjärt-kärlområdet och vi har även gått in och stödjer ytterligare ett anslag inom preventionsforskning.

  Vi ser positivt på forskning som bedrivs i primärvården, där det huvudsakliga arbetet med primärprevention bedrivs. Även beteendeforskning som syftar till att ändra riskbeteenden kan ges anslag.

• Öka kunskap om sjukdomsmekanismer

  VAD: Öka kunskap om sjukdomsmekanismer och utveckla diagnostik samt nya behandlingsformer

  HUR: Brett forskningsfält – Stöd till relevanta forskningsområden av hög kvalité och innovationsgrad

  Hjärt-, kärl-, och lungforskningen är till sin natur bred, spänner över flera vetenskapsområden och verkar långsiktigt. Hjärt-Lungfonden stödjer en bredd av viktiga forskningsområden.

  De senaste fem åren har ateroskleros, hjärtinfarkt och hjärtsvikt varit de tre specialområden som beviljats störst del av projektbidragen inom hjärtforskningen. Inom lungområdet har forskning inom astma, KOL och tuberkulos beviljats störst del av utdelade medel. Forskning inom hjärtområdet har under perioden beviljats 64 procent av den totalt utdelade summan och inom lungområden 36 procent.

  Hjärt-Lungfondens grundidé är att uppmana och uppmuntra forskare i Sverige att lämna
  in egna ansökningar om forskningsstöd. Fonden följer årsvis upp hur ansökningar, tilldelning och resultat kopplat till forskningsfokus. Resultatet diskuteras i Forskningsråd och styrelse och listan med forskningsfokus utvecklas över tid.

  Forskningsfokus inför ansökningar 2023 finns definierade:

  Forskningsinriktning – obligatoriskt att ange vid ansökan

  • Grundforskning

  • Translationell forskning

  • Klinisk och epidemiologisk (inkl. registerforskning)

  • Vårdforskning

  • Preventionsforskning

  Sjukdomsområden

  

  

  Då en del forskning berör flera sjukdomsområden så är det möjligt att välja huvudområde och sedan andra sjukdomar som inkluderas i ansökan.

  Undergrupper – frivilligt att ange vid ansökan

  • Riskfaktorer (till exempel diabetes, blodfetter, hypertoni)

  • Diagnostik (inkl bild)

  • Behandlingsforskning

  • Genetik

  • Beteendeforskning

  • Implementeringsforskning dvs. utfallet av en implementering kan beforskas

  • Registerforskning

  • Behandlingsstudier

  • Artificiell intelligens

  • Biomarkörer

  • Telemedicin

  • Medicinsk utrustning/behandlingsformer

  • Symptom

  • Läkemedelsbiverkningar

  HUR: Särskilda satsningar utifrån nya behov och utmaningar

  Utifrån aktiv omvärldsbevakning ska det finnas en flexibilitet för att möta nya forskningsbehov och kunna göra riktade behovsanpassade satsningar.

  Utvecklingen i vår omvärld går mot en allt snabbare förändringstakt där nya teknologier och metoder snabbt kan ge möjligheter att utveckla forskning inom ett visst område. Nya sjukdomar som till exempel Covid-19 drabbar oss. Vissa viktiga forskningsområden kan ha utvecklats mindre väl över tid och behöva stimulans. Exempel historiskt på Hjärt-Lungfondens
  särskilda satsningar är forskning kring Covid-19 (exempel på nya sjukdomar) och barnhjärta (exempel på stimuleringssatsning). Dessa utlysningar ska bygga på anslagsformer som söks i konkurrens mellan forskare inom respektive fält men med bibehållna kvalitetskrav för beviljande av anslag. Innovation och kreativitet ska prioriteras.

  Den procentuella andelen av medel som fördelas till särskilda satsningar kan variera
  mellan olika år och är beroende dels av en återkommande bedömning av forskningsområdens behov, dels av årets totalt budgeterade medel för anslagsutdelning. Ett belopp avsätts varje år som del av totalbudgeten för särskilda satsningar alternativt kan vi utlysa extra forskningsstöd.

• Förlängd överlevnad och förbättrad livskvalitet

  VAD: Förlänga överlevnad och livskvalitet hos patienter med hjärt-, kärl- och lungsjukdom

  HUR: Sekundärprevention

  Vi stödjer forskning kring ökad kunskap om sjukdomsmekanismer, insatser som förhindrar återinsjuknande, utveckling av nya behandlingar och förbättrad livskvalitet hos de drabbade. Det är idag vanligt att t ex patienter som drabbats av stroke, hjärtinfarkt eller exacerbation av KOL får någon typ av ytterligare händelse.
  Hjärt- och lungforskningen stödjer även forskning kring evidensbaserad och jämlik vård. Idag varierar diagnostik och vård i olika regioner i Sverige.

  HUR: Stöd till individualiserad uppföljning

  Forskningen kan bidra till individualiserad uppföljning och behandling som innebär
  förbättrad livskvalitet och förlängd överlevnad. Nya behandlingar och individanpassad
  behandling – precisionsmedicin, kräver att sjukvård och forskning hittar nya sätt
  att växelverka. Kunskap om genetik och underliggande mekanismer utgör en bas
  för precisionsmedicin.
  Relativt få precisionsmedicinska tillämpningar sker i vården avseende patienter med komplexa sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom i dag. Implementeringsforskning som ökar kunskap kring vårdens och patienternas följsamhet av kunskapsstöd och riktlinjer ska bidra till en kunskapsbaserad och jämlik vård.

  HUR: Förlängd överlevnad av kroniskt sjuka patienter

  Vi stödjer både preventions- och behandlingsstudier för kroniskt sjuka patienter. Vi stödjer projekt som belyser samsjuklighet mellan hjärt- kärl- och lungsjukdom, men även med andra sjukdomar, exempelvis cancer, diabetes, njursjukdom, där det tydligt framgår att forskningen avser dess betydelse för hjärt- kärl- och lungsjukdom. Vi stödjer inte forskning om lungcancer.

  Vi stödjer vårdforskning som syftar till förbättrat omhändertagande och förbättrad omvårdnad av patienter med hjärt-, kärl- och lungsjukdom.

  Vi stödjer även forskning för att förbättra rehabilitering. Rehabiliteringen omfattar medicinska, psykologiska, pedagogiska och sociala åtgärder med inriktning på att hjälpa sjuka eller skadade att återvinna bästa möjliga funktionsförmåga och ge förutsättningar för ett normalt liv. Medicinsk rehabilitering kan inte skarpt avgränsas från rent sjukvårdande åtgärder. Rehabilitering inriktas främst på konsekvenser av sjukdom.

• Stödja svensk forskning av högsta kvalitet

  VAD: Stödja svensk forskning av högsta kvalitet och att skapa bästa förutsättningarna för forskare i alla karriärstadier

  HUR: Premiera starka forskningsmiljöer

  Vi vill verka för att stimulera utbyte och samverkan mellan olika forskningsmiljöer internationellt och nationellt samt mellan kunskapsområden och discipliner.

  Vi premierar en stark samlad kompetens i en god infrastruktur dvs. kompetenta forskare i en stark miljö. Anslag ges till de forskningsmiljöer som har bästa förutsättningarna att genomföra projekt inom universitet, sjukhus och primärvård.
  Högsta vetenskapliga kvalitet och klinisk relevans är alltid avgörande vid bedömningar av ansökningar. En noggrann utvärdering görs årligen inför anslag, som bland annat består av statistisktuppföljning, forskarrapporter, och övergripande bibliometri.

  HUR: Stöd i alla karriärsteg

  Genom ett program av olika anslag vill vi stödja de bästa hjärt-, kärl- och lungforskarna i Sverige i olika karriärstadier. Hjärt-Lungfonden stödjer forskare från doktorand till professor. Stöd till yngre forskare och nästa generations forskningsledare ska ha ett särskilt fokus och vi utvärderar och följer hur det går för de yngre forskare som fått anslag. Se nedan för paletten av stöd.

  HUR: Relevanta anslagsformer

  Vi strävar efter att erbjuda stödformer som står i samklang med samhället och forskarnas olika behov.

  Utöver de riktade satsningarna erbjuds en palett av anslagsformer

  Tre större anslag delas ut varje år: Hjärt-Lungfondens stora forskningsanslag, Prins
  Daniels forskningsanslag till yngre lovande forskare och preventionsanslaget (med stöd
  från syskonen Inger och Sixten Norheds stiftelse).

  Preventionsanslaget

  Hjärt-Lungfonden har genom stöd från Norheds stiftelse fått möjlighet att genomföra en extra satsning på livsstilsrelaterad intervention som del i preventions- och behandlingsforskning inom hjärt-, kärlområdet. Forskningsområdet är viktigt, då en stor andel av hjärt- och kärlsjukdomarna liksom många andra vanliga sjukdomar i samhället, är livsstilsrelaterade. I den mån koppling mellan dessa livsstilsfaktorer och kronisk lungsjukdom föreligger kan även studier på dessa patientgrupper ingå i projektet. Anslaget, som i första hand är inriktat på kost och fysisk aktivitet, gäller både primär och sekundär prevention men har också fokus på livsstilsinriktade åtgärder som del i behandling av kardiovaskulär sjukdom.
  Två projekt kommer att beviljas anslag för preventionsforskning:
  Norhedsstiftelsens preventionsanslag, finansieras av Norhedsstiftelsen via Hjärt-Lungfonden, består av 2 miljoner kronor per år under en treårsperiod, totalt 6 miljoner kronor. Projekt som förväntas få resultat/eller avslutas inom projektperioden premieras.

  Hjärt-Lungfondens preventionsanslag, som finansieras av Hjärt-Lungfonden, består av 1 miljon kronor per år under en treårsperiod, totalt 3 miljoner kronor.

  Stora anslagsomgången

  Hjärt-Lungfondens stora anslagsomgång är ett samlingsnamn för en ansökningsperiod där forskare kan söka flera olika typer av anslag. Ansökningsperioden är cirka 5 veckor och infaller under våren. Där kan forskare söka medel för forskartjänster och forskarmånader, projektbidrag, postdoktortjänster, nationellt samverkansprojekt och återvändarbidrag. Av dessa anslagtyper delar vi ut mest medel till Projektbidrag. Stöd till forskartid, allt från tjänster till månader, är också en stor del av utdelade medel i denna anslagsomgång. Vi strävar efter en balans mellan stora anslag till ett fåtal forskare och anslag på en lägre nivå till många forskare.
  Vid bedömningen av ansökningarna i Hjärt-Lungfondens stora anslagsomgång tar Hjärt-Lungfondens forskningsråd hjälp av ett flertal medicinskt sakkunniga. Kvalitet och behov prioriteras främst och bedömningsgruppen avgör vilken forskning som ska få anslag och till vilken storlek. Forskningsrådet lämnar förslag på anslagstilldelning till Hjärt-Lungfondens styrelse som sedan tar det slutgiltiga beslutet.

  Övriga anslag

  En mindre del av Hjärt-Lungfondens utdelning avsätts för resebidrag för deltagande i kongresser eller kortare vistelse hos internationell forskningsgrupp, anordnande av vetenskapliga möten, nätverksstöd. Dessa anslag kan sökas året runt. Tilldelning av medel för dessa ansökningar tas det beslut om under samrådsgruppens möten.
  
  Postdoktorsstipendium utomlands är an anslagsform som är avsedd för forskning på postdoktornivå vid erkänd utländsk institution. Ansökningar om detta anslag kan sökas vid två tillfällen under året, vår och höst. Ett fåtal stipendier tilldelas för perioder om 6-12 månader i högst tre år. Ansökningar för detta anslag bedömas av en utvald bedömningsgrupp som består av ledamöter från Hjärt-Lungfondens forskningsråd.

  Strävar efter balans mellan stora anslag till ett fåtal forskare och anslag på en lägre nivå till många forskare

  Kvalitet och behov prioriteras främst och beredningsgruppen avgör vilken forskning som ska få anslag och vilken storlek. Vi strävar efter en balans mellan stora anslag till ett fåtal forskare och anslag på en lägre nivå till många forskare. För närvarande är den rekommenderade lägsta summan som delas ut 400 000 kronor och den högsta 1,9 miljoner kronor. Huvudregeln är att ge treårsanslag, men även ett eller två års anslag kan ges. Exempel på när kortare anslag ges är när progresstakten varit låg eller om det är ett helt nytt projekt som behöver något år för att förtydligas ytterligare. En annan orsak kan vara att successionsordningen i forskargruppen bedöms som oklar.

  Så fungerar vår bedömningsprocess | Hjärt-Lungfondens forskningsråd

  Anslag 2022

  Hjärt-Lungfondens Stora forskningsanslag

  • Vår målsättning med detta anslag är att genom en kraftfull satsning under en begränsad tid skapa förutsättningar för ett avgörande forskningsgenombrott inom ett viktigt forskningsområde.

  • Anslaget består av fem miljoner kronor per år under en treårsperiod, totalt 15 miljoner kronor. Huvudsökande kan endast tilldelas anslaget en gång.

  Mer om Stora forskningsanslaget

  Prins Daniels forskningsanslag för yngre lovande forskare

  • Vi vill verka för att främja återväxten av yngre forskare genom att bland annat utlysa ett anslag till särskilt lovande yngre forskare.

  • Anslaget består av två miljoner kronor per år under en treårsperiod, totalt sex miljoner kronor. Huvudsökande kan endast tilldelas anslaget en gång.

  Mer om Prins Daniels forskningsanslag

  Norhedsstiftelsens preventionsanslag via Hjärt-Lungfonden och Hjärt-Lungfondens Preventionsanslag

  • Med stöd av Inger och Sixten Norheds stiftelse har ett preventionsanslag instiftats som
    i första hand är inriktat på kost och fysisk aktivitet, gäller både primär och sekundär
    prevention men har också fokus på livsstilsinriktade åtgärder som del i behandling av
    kardiovaskulär sjukdom.

  • Anslaget består av två miljoner kronor per år under en treårsperiod, totalt sex miljoner kronor, samt ytterligare ett anslag på en miljon kronor per år under en treårsperiod, totalt
    tre miljoner kronor. Huvudsökande kan endast tilldelas anslaget en gång.

  Preventionsanslaget 2022

  Projektbidrag

  • Vi ger stöd till forskningsprojekt som kan sökas för en projektperiod om ett till tre år och för ändamål som specificerats i ansökan.

  Forskartjänster

  • Vi ger stöd till ett begränsat antal fleråriga forskartjänster (upp till sex år). Tjänsterna är främst avsedda som karriärutvecklingstjänster för yngre forskare, vilka kan förväntas få ledande vetenskapliga positioner i framtiden.

  Forskarmånader för disputerande och doktorander

  • Den huvudsakliga inriktningen för Hjärt-Lungfondens forskarmånader är att ge fler
    forskare möjlighet till forskningstid. Anslag kan beviljas upp till tre år.

  Utlandsstipendium, Återvändarbidrag, Rese- och kongressbidrag, Vetenskapliga möten

  • Flera bidrag syftar till att stimulera den vetenskapliga utvecklingen inom för oss prioriterade forskningsområden och att skapa kontaktytor mellan forskare.

• Hög kännedom och förtroende för finansierad forskning

  VAD: Hög kännedom om och förtroende för av oss finansierad forskning och dess resultat

  HUR: Gedigen oberoende anslagsprocess

  Hjärt-Lungfondens forskningsråd bedömer, tillsammans med en grupp sakkunniga experter, ansökningar om forskningsstöd som inkommer. Hjärt-Lungfondens stora forskningsanslag samt preventionsanslaget är ett undantag, då dessa anslag bedöms av en nordisk bedömningskommitté utan svensk representation.

  Hjärt-Lungfondens forskningsråd har en mycket bred kompetens inom de forskningsområden som vi stödjer. Rådet består av 24 välrenommerade forskare från flera olika universitet i Sverige.

  Principen är att ansökningar inom varje kategori ska bedömas och prioriteras i en process
  där kvaliteten på ansökningarna bedöms via separat poängsättning av minst tre experter, så
  kallad ”peer review”. Detta följs av ett bedömningsmöte där de oberoende bedömningarna
  slås ihop och ansökningarna sedan gås igenom med bedömningsgruppen. Tydliga jävsregler finns för arbetet. Forskningsrådet lämnar förslag på anslagsfördelning till Hjärt-Lungfondens styrelse, som fattar beslut om tilldelning av medel.

  Forskningsrådet arbetar efter en strukturerad poängsättningsmodell där kvalitet och nytänkande är viktiga faktorer. Även fondrelevans bedöms av bedömarna. Forskningsrådet lägger även vikt vid:

  • Att fördela så många anslag att det går att upprätthålla en rimlig bredd vad gäller olika forskningsfält, typ av sjukdomar och fördelning av anslag till olika universitet och sjukhus.

  • Att fördela stora anslag till nationellt ledande forskare med kostnadskrävande projekt.

  • Att ta höjd för en kontinuerlig förnyelse av forskningen genom att årligen kunna bevilja medel till ett rimligt antal nya forskare/projekt.

  En extern observatör deltar i bedömningsarbetet för att kvalitetssäkra arbetet och för att säkerställa att ingen informell information delas.

  HUR: Resultat och effekt i fokus

  Hjärt-Lungfonden följer årsvis statistik från ansökningssystem, års- och slutrapporter från
  forskare som tilldelats medel samt utfall från forskningen genom till exempel bibliometriska
  analyser. Särskild vikt läggs vid att följa ansökningar och tilldelning utifrån kön,
  ålder, lärosäte och forskningsinriktning och sjukdomsområde. Resultaten diskuteras i
  Forskningsrådet och i styrelsen för eventuella justeringar av strategi och anvisningar.

  HUR: Stark relation till universitet och regioner

  Löpande dialog och samverkan med prioriterade intressenter ska prioriteras. Sitevisits ska genomföra kontinuerligt med ett tydligt fokus på möjlighet för klinisk och translationellt verksamma forskare att bedriva forskning.
  Arbetet att synliggöra Hjärt-Lungfonden och forskningens goda resultat ska fortsätta med oförminskad kraft genom ett konsekvent och högkvalitativt kommunikationsarbete.

Huvudprinciper för högsta kvalitet och hållbarhet

Stöd till forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom hjärt-, kärl- och lungforskning.

• HUR – Forskning av högsta vetenskapliga kvalitet

  Bästa forskningskvalitet

  Vi ger anslag till den bästa forskningen.
  Detta sker genom att vi utannonserar medel för forskning som söks i fri konkurrens och där de bästa forskningsidéerna och projekten mäts mot varandra.
  Vi satsar på den forskning som bedöms ha de bästa möjligheterna att bli framgångsrik och verkligen kan komma patienterna till nytta.

  Kliniskt relevant forskning

  Vi satsar främst på forskning som bedöms komma patienterna och samhället till godo. Hjärt-Lungfonden definierar kliniskt relevant forskning som projekt som har sin grund i angelägna kliniska frågeställningar och som belyses i studier på människa, humant material, databaser,
  register och i vissa fall i experimentella modeller. Studiernas resultat ska förväntas ha
  stor betydelse i kampen mot hjärt- kärl- och lungsjukdomar.
  Vi har inte beslutat om någon fördelning mellan olika forskningsinriktningar eller sjukdomsområden, utan låter kvalitetskravet på ansökningarna styra utfallet.

  De övergripande forskningsinriktningar som stöds är

  • Vårdforskning. Med vårdforskning avses i första hand patientnära forskning med
    fokus på omvårdnad och rehabilitering.

  • Grundforskning. Tidig, hypotesgenererande forskning. Det primära målet är att öka
    teoretisk och mekanistisk förståelse för sjukdomsprocesser. Stöd till grundforskning kan
    ges om den har sin utgångspunkt i kliniska problemställningar eller om resultaten kan bli
    av betydelse för klinisk verksamhet inom en överskådlig framtid.

  • Translationell forskning. Forskning med fokus på grundläggande sjukdomsmekanismer
    och nya behandlingsprinciper där provmaterial och information från patienter analyseras
    i laboratoriet i experimentella modeller vars resultat sedan överförs till kliniken.

  • Klinisk och epidemiologisk forskning. Forskning som utgår från patienter där man till exempel studerar nya behandlingar, behandlingsresultat och prognos. Här ingår även registerforskning.

  • Preventionsforskning. Forskning som studerar vilka möjligheter som finns att
    förhindra att sjukdom uppstår hos en frisk individ (primärprevention) eller undvika att
    ett sjukdomstillstånd förvärras (sekundärprevention).

  Vi följer årsvis upp hur mycket som satsas på olika forskningsinriktningar. Utfall
  och utveckling diskuteras i såväl forskningsrådet som styrelsen.

  Forskarinitierad forskning

  Vi tror på den oberoende forskningen där forskarna själva definiera sina idéer och projekt som fondens Forskningsråd sedan bedömer. Statistik för definierade forskningsområden följs upp årligen och resultatet diskuteras i Forskningsråd och styrelse.

  Patientperspektivet

  Vi strävar efter ökad patientmedverkan för att bättre förstå forskningsbehovet. I ett första steg ska det ske genom ett fördjupat sam arbete med patientorganisationerna.

  Hållbarhet

  – Vi bidrar till FN:s globala mål genom stöd till forskningen men också genom ett aktivt kommunikations- och påverkansarbete.

  Vi verkar för en hållbar utveckling genom hela verksamheten. Agenda 2030 befäster ambitionen att minska dödsfallen i icke-smittsamma sjukdomar, samtidigt som en god hälsa och välbefinnande erkänns som en grundläggande förutsättning för en hållbar samhällsutveckling. För att uppnå detta krävs förutsättningar och arbete som knyter an till flera andra områden i Agenda 2030 bland annat tobaksrökning, luftföroreningar, övervikt och obesitas, fysisk aktivitet, hållbar och hälsosam livsmedelsproduktion, minska ojämlikhet, jämställdhet, infrastruktur och hållbara städer. I agenda 2030 har man även målet att få ett globalt stopp på smittspridningen i tuberkulos.

  Forskning, vård och prevention är områden som vi arbetar med och utgör viktiga byggstenar i arbetet mot en hållbar utveckling. Arbetet med forskningsstrategin har valt att fokusera på tre av FN:s Globala mål där vi anser att Hjärt-Lungfonden genom vår verksamhet har störst möjlighet att bidra:

  • Mål 3: God Hälsa och välbefinnande – specifikt delmål 3.4 genom förebyggande insatser och behandling minska det antal människor som dör i förtid av icke smittsamma sjukdomar och tuberkulos samt främja psykisk hälsa och välbefinnande. Forskningen leder till bättre diagnostik, behandling och vård samt kunskap vad som kan förebygga sjukdom.

  • Mål 5: Jämställdhet – Vi arbetar konsekvent för att synliggöra och motverka strukturella problem som kan leda till genus- eller mångfaldsproblematik.

  • Mål 10: Minskad ojämlikhet – Vi tillhandahålla forskningsresultat som visar hur levnadsvanorna påverkar förutsättningarna för att leva ett hälsosamt liv. Vi skapar uppmärksamhet kring ojämlik hälsa kopplad till levnadsvanor till exempel utifrån SCAPIS-resultat.