1987 – PCI – en ballong för liv

Tekniken att vidga ett igentäppt kranskärl med en ballong har starkt bidragit till den minskade dödligheten i hjärtinfarkt i bland annat Sverige.

När den tyske läkaren Andreas Grünzing 1976 presenterade sina framgångsrika försök med ballongvidgning i kranskärl på djur och avlidna människor vid American Heart Associations stora kongress möttes han av både skepsis och hån.

Mindre än ett år senare fick han sin revansch när han den 16 september 1977 utförde världens första perkutana ballongvidgning på en levande människa. Ingreppet skedde i Zürich i Schweiz och patienten var en 37-årig man.

Att ett ingrepp är perkutant innebär att man går in i kärlsystemet, vanligtvis via handleden eller ljumsken, och manövrerar en kateter till en plats i kärlen eller inne i själva hjärtat.

PCI används vid akut hjärtinfarkt

Ballongvidgning av hjärtats kranskärl kallas även PCI, vilket är en förkortning för Percutan Coronar Intervention. Metoden används vid akut hjärtinfarkt samt vid instabil och stabil kärlkramp. Vid en ballongvidgning transporterar katetern en liten ballong som försiktigt blåses upp och vidgar det igentäppta kärlet. I dag kombineras ingreppet med insättandet av ett stent, ett litet rörformat metallnät som håller kärlet öppet även sedan ballongen avlägsnats.

Tillbaka till Andreas Grünzing. Han insåg att en förutsättning för en lyckad PCI var en ballong med specifika egenskaper och han experimenterade med olika material hemma i sitt eget kök tills han fått fram en liten smidig och flexibel ballong. Den använde han sedan vid sina försök på djur och avlidna och så småningom även på levande människor – först i samband med öppna hjärtoperationer och slutligen alltså med hjälp av kateter.

I Sverige gjordes den första PCI 1979 av Alfred Szamozi vid Karolinska sjukhuset. Metoden infördes sedan successivt på övriga universitetssjukhus och utförs i dag på de flesta större sjukhus i landet.

PCI genom tiderna

1929 ­- Werner Forssman gör världens första hjärtkateterisering – på sig själv.

1958 - Hjärtats kranskärl undersöks för första gången med kateterteknik.

1963 - Charles T Dotter öppnar ett tilltäppt kärl i ett bäcken i samband med att han för in en kateter för att spruta kontrastvätska.

1977 - Andreas Grünzing genomför världens första perkutana ballongvidgning i ett kranskärl på en levande patient.

1979 - Alfred Szamozi genomför den första ballongvidgningen i Sverige.

1987 - De första stenten sätts in i kranskärl som först vidgats med hjälp av ballong.

2010-talet - Nio av tio hjärtinfarktspatienter behandlas med PCI i Sverige.

Uppdaterad: 22 mars 2023