1999 - FRISC II öppnade för modern infarktvård
FRISC II heter en svenskledd studie som publicerades 1999. Den förändrade i ett slag vården av akut kranskärlssjukdom.
Ballongvidgning (PCI) är numera standardbehandling för patienter med kärlkramp och hjärtinfarkt. Tekniken att öppna ett kärl med hjälp av en ballong introducerades för första gången 1977 i Schweiz och i Sverige två år senare. Men användningen av ballongvidgning var blygsam under hela 1980-talet. Under 1990-talet steg den långsamt till cirka 10 000 ingrepp per år, för att därefter fördubblas på bara fem år.
Förklaringen till fördubblingen är den vetenskapliga studie som går under namnet FRISC II, där FRISC står för Fast Revascularisation during InStability in Coronary artery disease, som kom 1999. I studien ingick närmare 2 500 patienter i Sverige, Danmark och Norge med akut kranskärlssjukdom, det vill säga hjärtinfarkt eller instabil kärlkramp. Hälften genomgick ballongvidgning eller bypassoperation och hälften fick läkemedelsbehandling med lågmolekylärt heparin, som blockerar en koagulationsfaktor i blodet och alltså motverkar ytterligare blodproppar i kranskärlen.
Bättre överlevnad efter ballongvidgning
Studien visade att de patienter som genomgått ballongvidgning eller bypasskirurgi hade bättre överlevnad och högre livskvalitet än de som behandlats med läkemedel. Dessutom visade studien att ju tidigare man gjorde ballongvidgning eller bypassoperation, desto bättre gick det för patienterna.
FRISC II-studien leddes av Lars Wallentin, professor vid Uppsala kliniska forskningscentrum, UCR, och Uppsala universitet. Han har även genomfört flera studier som har lett fram till dagens vårdrutiner vid hjärtinfarkt både vad gäller det akuta skedet och den påföljande medicineringen.
Hjärtinfarktsbehandling genom tiderna
Sent 1800-tal – Nitroglycerin blir det första effektiva läkemedlet mot kärlkramp. En av de första användarna, Alfred Nobel, var pionjär inom forskning och utveckling beträffande nitroglycerin och led själv av kärlkramp.
Sent 1960-tal – Hjärtintensivvårdsavdelningar med kontinuerlig EKG-övervakning börjar inrättas på sjukhusen. Hjärtstartare används vid kammarflimmer.
Tidigt 1980-tal – Hjärtinfarktspatienter behandlas med acetylsalicylsyra och betablockerare.
Sent 1980-tal – Behandling med blodproppslösande läkemedel, trombolys, börjar användas vid hjärtinfarkt.
Tidigt 1990-tal – Bypasskirurgi blir allt vanligare vid hjärtinfarkt och instabil kärlkramp. ACE-hämmare börjar användas vid hjärtinfarkt för att skydda mot svikt.
Sent 1990-tal – Ballongvidgning börjar användas vid hjärtinfarkt, främst vid de stora sjukhusen.
2010-tal – Majoriteten av alla hjärtinfarktspatienter behandlas med ballongvidgning och läkemedelsstent samt ett brett spektrum av läkemedel som avlastar hjärtat och motverkar ny blodproppsbildning.
Uppdaterad: 21 mars 2023
