1906 – EKG – profilen av ett hjärtslag

Redan på 1700-talet antog en del vetenskapsmän att hjärtat styrs av elektriska impulser.

Den danske läkaren Peter Christian Abildgaard studerade exempelvis elektricitetens inverkan på djur och fann att en elektrisk stöt kunde stanna ett hjärta, men också få igång det igen.

Under andra halvan av 1800-talet kunde man diagnostisera ett flertal typer av hjärtrytmrubbningar genom registrering av pulsen. Men det var först när den holländske läkaren och forskaren Willem Einthoven 1903 konstruerat en stränggalvanometer som man i detalj kunde studera de olika faserna i hjärtslagen och därmed också notera avvikelser i dessa. Den första elektrokardiografiregistreringen var ett faktum.

EKG-registreringen bygger på att kroppen, tack vare vävnadernas elektrolytinnehåll*, tjänstgör som elektrisk ledare. Men eftersom de elektriska spänningarna som kan avledas från kroppsytan är mycket svaga, bara mellan 1 och 2 millivolt, krävs mycket goda avledningsförhållanden för att man ska kunna registrera dem. Idag förstärks de elektriska impulserna i en EKG-apparat, medan man på Einthovens tid fick stoppa ner patientens armar och ben i stora baljor fyllda med saltlösning för att åstadkomma bättre avledning.

Svensk uppfann bärbar EKG-apparat

Den första EKG-registreringen i Sverige gjordes i Uppsala 1906 och två år senare i Stockholm och Lund. Då skedde registreringen med hjälp av telefonledningar mellan sjuksängen och ett laboratorium med stora utrymmeskrävande apparater. Situationen förändrades radikalt när den svenska uppfinnaren Rune Elmqvist 1931 hade utvecklat små mobila EKG-apparater med rörförstärkare.

Vid en EKG-registering fästs elektroder i form av små plattor på bröstkorg, handleder och vrister. Elektroderna kopplas till en EKG-apparat och undersökningsresultatet registreras i en dator och skrivs ut på papper, alternativt projiceras på ett oscilloskop. Det senare används i samband med intensivvård.

För att EKG-undersökningarna ska bli jämförbara måste elektroderna placeras på bestämda avledningspunkter efter ett standardiserat schema. Ett vanligt EKG omfattar tolv avledningar varav sex från bröstkorgen.

EKG-kurvan kan visa sjukdom

De olika vågorna och intervallen som utgör EKG-kurvan har olika namn och eventuella avvikelser i de olika intervallen visar vilken typ av hjärtproblem det rör sig om. Redan Willem Einthoven namngav de olika vågorna P, Q, R, S och T och beskrev EKG-utseendet vid flera olika kardiovaskulära sjukdomar. Förändringar av P-våg kan exempelvis ses vid förmaksflimmer eller förmaksfladder. En förhöjd ST-sträcka kan ses vid hjärtinfarkt och en förlängd QT-tid kan tyda på ett så kallat långt QT-syndrom som kan leda till allvarliga rytmstörningar som kammarflimmer och plötsligt hjärtstopp.

* Elektrolyt är en substans som innehåller fritt rörliga joner och som därför leder elektrisk ström. Natrium, klorid, kalium och magnesium är exempel på elektrolyter som finns i människokroppen.

Uppdaterad: 21 mars 2023