1954 – Banbrytande för thoraxkirurgin

När hjärt-lungmaskinen (ECMO) tar över hjärtats och lungornas funktioner kan thoraxkirurgerna utföra öppna hjärtoperationer.

Under svininfluensan vintern 2009–2010 fick vi lära oss ett nytt ord: ECMO. ECMO var en hjärt-lungmaskin som räddade livet på flera unga vuxna vars lungor angripits svårt av influensan. Några vårdades i ECMO i flera månader innan de tillfrisknade.

Utvecklingen av ECMO

ECMO är en utveckling av den hjärt-lungmaskin som på 1950-talet revolutionerade hjärtkirurgin i och med att den gjorde det möjligt att koppla bort hjärta och lungor under en operation.

Mannen bakom hjärt-lungmaskinen heter John Gibbon, thoraxkirurg verksam i Boston. Efter 20 år av utvecklingsarbete kunde han 1953 utföra världens första lyckade öppna hjärtoperation med hjälp av en hjärt-lungmaskin. Bara ett år senare blev den svenske professorn vid Karolinska institutet Clarence Crafoord den andre att utföra en sådan operation.

Oxygenatorn tillför syre

Hjärt-lungmaskinen består av en pump som pumpar blodet från kroppen via en konstgjord lunga, en oxygenator, och sedan tillbaka till kroppen. Oxygenatorn tar upp koldioxid från blodet och ersätter den med syre. Maskinen kopplas till kroppen med hjälp av kanyler och slangar och under den tid patienten är kopplad till maskinen står hjärta och lungor stilla.

De tidiga hjärt-lungmaskinerna var klumpiga hemmabyggen som sköttes av tekniker, i dag är maskinerna betydligt smidigare och sköts av en specialutbildad så kallad perfusionist.

ECMO möjliggör långtidsbehandling

Ett problem med de tidiga hjärt-lungmaskinerna var att de byggde på direktkontakt mellan blod och gas – det vill säga koldioxid och syre. Detta utsatte blodet för svåra påfrestningar och gjorde det omöjligt att låta patienten ligga i hjärt-lungmaskin en längre tid.

Under 1960-talet utvecklades emellertid så kallade membranoxygenatorer där blod och gas skiljs åt av ett tunt membran, vilket skonar blodet och gör långtidsbehandling möjlig. Tekniken kallas ECMO, Extra Corporeal Membran Oxygenering.

ECMO gör det möjligt att syresätta blodet i flera månader utanför kroppen vid sjukdomar som innebär att lungorna eller hjärtat sviktar, exempelvis dödlig hjärtsvikt efter hjärtinfarkt eller svår lunginflammation. ECMO har även fått stor betydelse för vården av nyfödda med andningssvikt.

Bärbar ECMO

På senare år har man utvecklat små bärbara hjärt-lungmaskiner som möjliggör transport av svårt hjärt- eller lungsjuka patienter.

Hjärt-lungmaskinen genom tiderna

1953 - Den amerikanske thoraxkirurgen John Gibbon utför världens första lyckade operation med hjälp av hjärt-lungmaskin.

1954 - Professor Clarence Crafoord utför den andra hjärtoperationen i världen med hjälp av hjärt-lungmaskin. Maskinen var byggd av AGA.

1960-tal - Hjärt-lungmaskinen utvecklas med ett membran som skiljer blod och gas. Tekniken kallas ECMO.

1972 - Den första framgångsrika långtidsbehandlingen i hjärt-lungmaskin av en vuxen patient.

1975 - Den första lyckade behandlingen i hjärt-lungmaskin av ett spädbarn.

2010 - Små bärbara hjärt-lungmaskiner som underlättar transporter av svårt hjärt- och lungsjuka testas på olika sjukhus, bland annat Sahlgrenska.