Marie Richardson: ”Om alla gör något litet kan vi göra stor skillnad tillsammans”
Publicerad: 2024-09-09 | Uppdaterad: 2024-09-09
När Marie Richardsons pappa och farmor drabbades av hjärt-kärlsjukdom insåg hon hur viktig forskningen kring våra stora folksjukdomar är. – Alla känner någon som har drabbats. Om alla gör något litet kan vi göra stor skillnad tillsammans, säger Marie Richardson.
Marie Richardson är en av våra mest älskade och mångsidiga skådespelare. Ända sedan hon gick ut scenskolan 1985 har hon varit anställd på Dramaten. Hon har även gjort film med såväl Ingmar Bergman som Stanley Kubrick och spelat mot stjärnor som Tom Cruise och Nicole Kidman. Under hösten kan man se 65-åriga Marie Richardson spela en pjäs av Kristina Lugn på Dramaten.
– Min farmor dog när hon var i samma ålder som jag är nu. Det berodde på att hon hade ett fel i hjärtklaffarna. Hade hon levt i dag kanske de hade kunnat operera henne. Det som var dödligt förr behöver inte vara det idag, tack vare de framsteg som forskningen gjort, säger Marie Richardson.
En hjärtesak för mig
Även hennes pappa drabbades av hjärt-kärlproblem, i form av ett antal proppar som gjorde honom halvsidesförlamad. Han led också av diabetes, som eldade på hans redan brinnande intresse för forskning.
– Min pappa talade jämt om forskningen kring sin diabetes. Han var väldigt vetenskapligt orienterad och pratade ständigt om nya rön och forskningsrapporter. Därför har jag alltid känt att Hjärt-Lungfondens stöd till forskning ligger väldigt nära. Det är en hjärtesak för mig.
Viktigt att grundlägga goda vanor tidigt
Hon tycker också att det är viktigt att forskningen når ut, så att kunskapen sprids. Och att resultaten omsätts i praktiken, inte minst när det gäller den forskning som handlar om levnadsvanor.
– Skolan är väldigt viktig för att grundlägga goda vanor för alla barn. Forskningen visar hur viktigt det är att röra sig och äta rätt. Ändå är kostvanorna väldigt ojämlikt fördelade. Många barn lider av övervikt tidigt i livet och skolorna drar in på idrottslektioner.
För att göra nytta måste forskningen omsättas och användas i praktiken. Om det ska hända något måste politiken ge resurser till att bekämpa våra stora folksjukdomar, säger hon.
”Att cykla är existentiell frihet”
Själv avskyr Marie Richardson att träna, men älskar att cykla. Hon efterlyser fler och bättre cykelvägar, inte minst utanför storstäderna, för att göra det möjligt för fler att cykla istället för att åka bil.
– Jag tränar aldrig, men cyklar gärna och ofta. Jag har tre cyklar, för att alltid ha minst en i reserv. Det finns inget bättre än att cykla. Det går fort och är enkelt och man är inte beroende av någon annan. Man behöver inte trängas med folk, man är aldrig instängd i en bil, buss eller en tunnelbana. För mig är cykling existentiell frihet.
”Alla känner någon som drabbats”
Hon hoppas att fler inser hur viktigt det är att forskningen kring våra stora folksjukdomar fortsätter.
– Vi har forskningen att tacka för så mycket. Alla känner någon eller har någon i sin närhet som drabbats. Den här typen av sjukdomar får enorma konsekvenser för individen – och för de som kan få hjälp blir effekten stor. Därför är det viktigt att forskningen fortsätter. Om alla gör något litet kan vi göra stor skillnad tillsammans, säger Marie Richardson.
