Kylan är besvärlig för astmatiker
Så här års biter rimfrosten i luftvägarna på oss alla. För många astmatiker är kylan särskilt besvärlig.
Astma är en folksjukdom som beror på att luftrören är kroniskt inflammerade, vilket innebär att de är extra känsliga.
Astma kännetecknas av återkommande perioder av hosta, väsande eller pipande andning, tryckkänsla över bröstet och svårigheter att andas. Vid ett anfall drabbas många av djup ångest.
Anfallen kan pågå länge
Hostan vid ett astmaanfall kan vara torr, men oftast hostas ett segt slem upp. Anfallen kan vara från några minuter upp till flera timmar, men de kan också pågå längre, status astmaticus. Personer med astma har ofta besvär nattetid eller under tidiga morgontimmar, speciellt under perioder då astman är på väg att försämras.
Typiskt för sjukdomen är också att lufthindret varierar. Ibland känner man av sjukdomen och emellanåt känner man sig helt frisk. Det händer också att man ”vänjer sig” vid att ha lite astmabesvär. Det är något som bör undvikas eftersom det kan leda till komplikationer i form av kroniska skador på luftrören. Optimalt är att ha en astmabehandling som gör att inflammationen dämpas eller försvinner, motståndet för luften blir så litet som möjligt och att känsligheten i luftvägarna minskar.
Astma hos barn
Astma hos barn och ungdom är i allmänhet av allergisk typ och börjar oftast i barndomen. Av samtliga med allergisk astma har 30 procent symtom redan under de första två levnadsåren, 80 procent utvecklar sjukdomen före skolåldern. Hos vuxna är allergisk och icke-allergisk astma ungefär lika vanligt, men hos äldre personer är den icke-allergiska formen vanligare.
Bronkit kan ge astmaliknande symtom
En allvarlig luftvägsinfektion kan ge astmaliknande symtom, och drabbar främst spädbarn, men även äldre. Det kallas bronkit och barn som vid 18 månaders ålder fortfarande har anfall drabbas oftare av astma senare under barndomen. Typiskt för bronkit är att luftvägarna har en ökad känslighet för irritation. Det innebär att många olika typer av irritation i luftvägarna kan orsaka astmabesvär.
Förkylningsastma
Infektionsutlöst astma hos små barn kallas ibland ”förkylningsastma”. Den framkallas oftast av en virusinfektion i luftvägarna.
Även äldre barn och vuxna kan få andningsbesvär av exempelvis en luftvägsinfektion, ansträngning, inandning av kall och fuktig luft, starka dofter och stress.
Läkemedel kan orsaka astmaanfall
Vissa läkemedel kan orsaka astmaanfall hos vuxna. Framför allt gäller det betablockerare, men även acetylsalicylsyra som finns i en del vanliga värktabletter kan ge svåra astmaanfall hos de som är överkänsliga.
Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om Astma
Vetenskapligt ansvarig: Erik Melén, professor vid Institutionen för Klinisk forskning och utbildning, Karolinska institutet, Södersjukhuset, Stockholm
Uppdaterat: 2021-03-18
Astma är en folksjukdom som beror på att luftrören är kroniskt inflammerade, vilket innebär att de är extra känsliga.
När luftrören utsätts för retande eller allergiframkallande ämnen i luften eller när ett födoämne framkallar en allergisk reaktion blir det kramp i den glatta muskulaturen runt luftrören som också blir inflammerade och svullna. Samtidigt ökar produktionen av slem.
Astma delas vanligen in i två huvudtyper: allergisk och icke-allergisk.
Allergisk och icke-allergisk astma
Allergisk astma utlöses om man är överkänslig för något eller några ämnen, så kallade allergener. Om astman inte beror på allergi finns andra faktorer som kan utlösa eller försämra astman som till exempel luftvägsinfektioner, fysisk ansträngning, kall luft eller tobaksrök. Även de med allergisk astma kan bli sämre av dessa faktorer.
Vid ett astmaanfall drar de glatta musklerna i luftvägarna ihop sig i kramp. Luftvägarna blir trånga och smala, luftflödet får mindre passage och det blir tungt att andas. Utandningen blir kort och pressad, andningen piper eller väser. Samtidigt svullnar slemhinnan och ett segt slem bildas i luftrören, vilket framkallar hosta.
Motståndet i luftvägarna ökar
Astmaanfall kan vara lindriga, måttliga eller svåra och upplevas på olika sätt. Några vanliga beskrivningar är att det känns som att andas genom ett sugrör, ha ett kraftigt tryck över bröstet, eller som om ett band dras åt runt bröstkorgen.
Vid ett astmaanfall ökar motståndet i luftvägarna och den astmadrabbade måste anstränga sig för att få luft och andas. Det gör att kroppen förbrukar mer syre och att mer koldioxid produceras. Vid ett svårt astmaanfall kan man få syrebrist, hypoxi.
När inflammationen går tillbaka kan slem i luftrören lossna, bli tunnare och mer bubblande vilket framkallar ett rossligt ljud i bröstet.
Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om Astma
Vetenskapligt ansvarig: Erik Melén, professor vid Institutionen för Klinisk forskning och utbildning, Karolinska institutet, Södersjukhuset, Stockholm
Uppdaterat: 2021-03-18
När man misstänker astma görs först en utredning. I utredningen ingår ofta olika allergitest och lungfunktionen mäts med olika metoder. Vid konstaterad astma sätter man in läkemedel som i allmänhet andas in.
Läkemedel dämpar inflammationen
Basen för astmabehandling är inflammationsdämpande och luftrörsvidgande mediciner. Kortisonpreparat som man andas in kallas inhalationssteroider, och läkemedlet dämpar inflammationen i luftrören samt läker irriterad vävnad. För de allra flesta med astma är det bra att andas in kortison regelbundet och många kan då leva ett i stort sett normalt liv.
Kortison som man andas in verkar inte snabbt utan ska tas varje dag under en längre period för att ge effekt. Det finns även andra läkemedel som har inflammationsdämpande effekt vid astma.
Luftrörsvidgande mediciner
De flesta astmatiker har god hjälp av luftrörsvidgande mediciner, vanligen i form av beta-2-stimulerare, för att lindra och förebygga astmaanfall. De luftrörsvidgande läkemedlen som antingen tas ihop med inhalationssteroider (kombinationspreparat) eller som separat medicin hjälper till att vidga luftrören genom att musklerna runt luftrören slappnar av. Läkemedlen används både vid akuta astmaanfall (snabbverkande) och regelbundet (långverkande) för att undvika astmabesvär.
Beta-2-stimulerare används mest i inhalationsform. De kan tas förebyggande, exempelvis inför en idrottslektion i skolan eller en joggingtur. De kan också hjälpa vid astmabesvär en kall vinterdag, eller vid astmaanfall i samband med en förkylning.
Patienter med astma bör inte enbart ha luftrörsvidgande medicin, utan också någon form av inflammationsdämpande preparat. De med svår astma eller kombination av astma och andra sjukdomar behöver vanligen ha flera olika mediciner.
Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om Astma
Vetenskapligt ansvarig: Erik Melén, professor vid Institutionen för Klinisk forskning och utbildning, Karolinska institutet, Södersjukhuset, Stockholm
Uppdaterat: 2021-03-18
Astma kan bero på arv, miljö eller livsstil eller, vilket är troligt, en kombination fler faktorer.
Både tvillingstudier och kartläggningen av den genetiska koden hos personer med och utan astma visar att sjukdomen till stor del är ärftlig.
Miljö och livsstil påverkar risken att få astma
Vid sidan av ärftliga faktorer tros den moderna människans miljö och livsstil vara en viktig förklaring till varför allt fler barn och vuxna får astma. Förändringar i sättet att leva och i inomhusmiljön anses vara möjliga bidragande orsaker liksom förändringar i kosten och ökad kroppsvikt.
Faktorer i miljön har betydelse för symtom från luftvägarna. Rökning i hemmet, dålig ventilation, fukt och mögel är ofta relaterade till astmatiska problem, liksom svåra luftföroreningar utomhus. Även olika yrkesexponeringar kan orsaka astma.
Mikrofloran
Forskning visar också att kroppens mikroflora (t.ex. tarmflora) har betydelse för utvecklandet av astma och allergi. En faktor som brukar nämnas kallas hygienhypotesen.
Det faktum att den hygieniska standarden i vår del av världen är så hög skulle enligt hypotesen ha lett till understimulering av immunförsvaret, vilket förklarar att förekomsten av astma har ökat de senaste decennierna, framför allt hos barn. Nya rön visar även att andra faktorer har betydelse för lunghälsan, t.ex. att för tidigt födda barn har ökad risk för nedsatt lungfunktion med astmaliknande symtom.
Allergener
Vi bär alla på antikroppar vars uppgift är att bilda försvar mot ämnen som är främmande för kroppen. Allergiker har en ”felprogrammering” i sitt försvar som gör att speciella antikroppar av typen IgE reagerar på naturliga ämnen i miljön som inte är farliga. Denna immunologiska reaktion kallas för sensibilisering. Ämnena man är allergisk mot kallas allergener. I Sverige är många allergiska mot vanliga allergener från björk- och gräspollen samt katt och hund.
När en person med allergi kommer i kontakt med allergenet via inandning eller huden känner IgE-antikropparna igen det främmande ämnet – som de uppfattar som farligt – och då utlöses en allergisk reaktion.
Irritanter
Astmaanfall kan utlösas av allergener, men också av så kallade irritanter som finns i miljön. Det är ämnen som irriterar luftrören som exempelvis tobaksrök, bilavgaser och starka dofter. Ansträngning och kyla kan också bidra till ett astmaanfall. Personer som framför allt enbart reagerar på irritanter (men inte allergener) har en så kallad icke-allergisk astma. Även för personer med allergisk astma kan de irriterande ämnena utlösa ett astmaanfall.
Astma kan debutera i alla åldrar
Astma kan uppkomma när som helst under livet, även om det är vanligast att sjukdomen debuterar i barnaåren. Astmapatienter kan indelas i tre grupper utifrån debutålder.
Får astma som väldigt ung
Den första gruppen får astma som mycket små och den framkallas ofta av en luftvägsinfektion, exempelvis av RS-viruset. Dessa barn har en benägenhet att också senare drabbas av astma vid luftvägsinfektioner. Gruppen domineras av pojkar. Risken för astma ökar om mamman har rökt under graviditeten och om någon av föräldrarna fortsätter att röka när barnet är fött. Den här typen av astma kan ”växa bort” allt eftersom barnens luftrör blir vidare, infektionerna kommer med längre mellanrum och slemhinnorna läker.
Debuterar i skolåldern
Den andra gruppen består av personer med en allergisk sjukdom där de flesta har utvecklat astma före eller under skolåren. Utvecklingen varierar dock och denna typ av astma kan debutera även i vuxen ålder.
Astma i vuxen ålder
I den tredje gruppen har astman debuterat i vuxen ålder. Oftast rör det sig om icke-allergisk astma som uppkommer i samband med en infektion eller miljöexponering. Den här typen av astma är vanligare hos rökare, överviktiga och kvinnor.
Mellan 10 och 15 procent av alla nya fall av vuxenastma beror sannolikt på exponering för allergiframkallande ämnen på arbetsplatsen.
Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om Astma
Vetenskapligt ansvarig: Erik Melén, professor vid Institutionen för Klinisk forskning och utbildning, Karolinska institutet, Södersjukhuset, Stockholm
Uppdaterat: 2021-03-18
Man kan leva ett bra och aktivt liv om man tar hänsyn till sin astma och undviker ämnen och situationer som kan ge upphov till en astmaattack.
Kräver behandling under lång tid
Det är viktigt att alltid se till att astmamedicinen är med. Astma är en kronisk sjukdom som kräver behandling under lång tid för att hålla besvären under kontroll. När läkaren sätter in läkemedelsbehandling är målet att personer ska kunna leva som vanligt. Man ska inte ha några besvär i vardagen och man ska få snabb hjälp om besvär skulle uppstå.
Använd astmamedicin
Frisk luft och motion är bra för både barn och vuxna med astma. Ju mer aktiv man är, desto bättre fungerar lungorna. Men det är viktigt att ta astmamedicin innan man ger sig ut och att värma upp ordentligt, inte minst om luften är kall och torr. En halsduk runt munnen vintertid kan göra så att inandningsluften inte blir så kall. Om man har allergisk astma kan man vara behöva tänka på allergenexponering, t.ex. under pollensäsongen och anpassa träning och medicinering.
Tänk på detta för att att undvika astmaanfall:
Ta dina läkemedel och se till att astmamedicinen alltid är med
Var rökfri och undvik rökiga miljöer
Ät näringsriktig kost med mycket grönsaker och frukt
Motionera regelbundet och undvik stillasittande
Gå ner i vikt om du är överviktig
Yrkesval
Vissa yrkesgrupper utsätts för allergener, kemikalier, gaser, luftföroreningar, partiklar eller rök i sitt arbete. Risken att utveckla astma i en sådan arbetsmiljö är vanligen förhöjd. Vissa som får diagnosen astma i vuxen ålder kan behöva byta yrke på grund av att de lider av allergi mot något på arbetsplatsen. Efter många år i yrket kan till exempel bagare utveckla allergi mot mjöl eller jästsvamp.
Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om Astma
Vetenskapligt ansvarig: Erik Melén, professor vid Institutionen för Klinisk forskning och utbildning, Karolinska institutet, Södersjukhuset, Stockholm
Uppdaterat: 2021-03-18
I västvärlden är astma en av de vanligaste sjukdomarna och antalet astmadrabbade ökar i andra delar av världen.
Forskning kring astma bedrivs därför globalt, även i Sverige där det pågår flera stora epidemiologiska forskningsprojekt.
BAMSE-projektet
Många av de faktorer som ligger bakom astma har identifierats tack vare epidemiologisk forskning, vilket betyder att man följer stora befolkningsgrupper under lång tid. En svensk sådan så kallad kohortstudie kallas BAMSE, som erhåller ekonomiskt stöd från Hjärt-Lungfonden.
BAMSE-projektet startade 1994 och har sedan dess följt drygt 4 000 barn födda 1994–1996. 24-årsuppföljningen av studien har nyligen avslutats. Tack vare studien har forskarna fått värdefull kunskap om hur livsstil, miljö och arv påverkar barns astma, allergi och lungutveckling och om kopplingen mellan barndomen och risken att ha astma som vuxen. Den ökade kunskapen kan på sikt skapa förutsättningar för att bromsa ökningen av astma och allergi, men också möjligheter att lindra besvären hos dem som drabbas.
Identifiera tidiga markörer
Forskarna får också allt mer förståelse för hur mekanismerna bakom sjukdomsprocesserna i luftvägar och lunga fungerar. Nästa steg är att identifiera tidiga markörer för sjukdomen och att få kunskap om hur komplikationer kan förebyggas. Det forskas också mycket för att få fram nya och bättre läkemedelsbehandlingar, t.ex. biologiska läkemedel.
I nuläget saknas heltäckande kostråd för astmasjuka liksom ett vetenskapligt underlag för vad som kan göras på individ- och samhällsnivå för att öka livskvaliteten för drabbade. Här behövs också mycket forskning.
Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om Astma
Vetenskapligt ansvarig: Erik Melén, professor vid Institutionen för Klinisk forskning och utbildning, Karolinska institutet, Södersjukhuset, Stockholm
Uppdaterat: 2021-03-18